Mejl från Gården

Den här helgen så har jag inte kommit i närheten av en dator. Jag har ägnat mig åt barnens idrott, matlagning och åt att hålla ställningarna i lammhuset då Jonas har varit iväg och jobbat. Nu är klockan tjugu i åtta. Satte klockan på fem för jag tänkte gå upp och blogga men de enda som klev upp klockan fem var husdjuren. Elof har sedan förargat alla här på morgonkvisten med att spela fotboll med en pingisboll, jäklar vad det kan låta. Och så var Lady med på ett hörn också. Nu kallar jobbet. Och eleverna. Jag ska samåka idag med min make, ganska mysigt faktiskt. Det är så kul att han är på Folkan också! Ikväll ska jag lägga upp lite bilder från helgen. Och så ska jag köra hästen till ridlektion, och så är det simträning.

Lägger upp mitt mejl från gården, i det nya formatet. Jag var lite ledsen då jag skrev den här texten och det måste ha märkts.  Många har hört av sig att de gillade texten så mycket. Den här kvinnan tex:

Hej Mien!
Kan bara inte låta bli att tacka för ditt helt otroligt bra “Mejl från gården” idag i GA!
Precis mitt i prick! Precis vad jag själv upplever, tänker och känner! Det är såå skönt när det finns likasinnade -
som dessutom vågar och har förmåga att skriva om detta ofta tabubelagda och känsliga ämne.
Uppskattar alltid dina mejl så mycket så men detta var något alldeles extra!
Med de allra bästa hälsningar från X i en socken på Gotland

Eller det här mejlet från en mer kortfattad herre:

Svinbra kåseri!

/Fredda

Och här kommer det, i nya formatet med max 3000 tecken inklusive blanksteg. Förr har vi legat på 4500 så man fick tänka lite annorlunda. Det här mejlet har 2919 tecken, nästan bulls eye!

Mejl från gården

Jag ska försöka skriva om kärlek. Vi får väl se hur det går med det. Jag växte upp i en familj där man inte tog i varandra. Jag blev aldrig kramad som barn.
 Jag har ett suddigt barndomsminne där jag försöker krama min far en gång, men han blir bara stel som en pinne. Vänder bort huvudet och ser förlägen ut. Det är nog första och sista gången jag försöker krama honom. Mamma däremot tog i oss barn, gullade med oss, men pappa och faffa gjorde det inte. Jag blev aldrig kramad som barn för man gjorde inte så i den kulturen. Jag blev aldrig kramad som barn men kände mig oerhört älskad ändå. Kärlek kan yttra sig på fler sätt än med kramar. Kärlek kan vara när farsan nästan sprack av stolthet när han såg oss barn. Kärlek kan vara när man låg sjuk och faffa gjorde sitt yttersta för att fånga in min kattbons på höloftet, för att han visste att jag ville ha honom hos mig i sängen. Det finns fler sätt, än ett, att visa kärlek på.

Så växte man upp och kom ut i nya kretsar. Nya kulturer. Där skulle det kramas hela tiden. Välkomstkram, hejdåkram, lyckatillkram, varma kramar och så lite kindpussar på det. Jag har alltid känt mig hopplöst klumpig och dum i de där situationerna när jag står med utsträckt hand och man försöker kramas med mig Jag blir nervös och tappar balansen. Är rädd för att kramas för lite. Är rädd för att kramas för mycket. Och ibland känns det som om människor försöker sätta sig på mig genom att kramas. Lilla gumman mig lite. Fast jag vet att det inte är så. Jag kramar inte mina systrar fastän de är så viktiga för mig. Jag kramar inte min bästa väninna från barndomen. Man kramas inte där vi kommer ifrån. Men vi tycker om varandra ändå.

Att visa kärlek för den man älskar kan man göra på flera olika sätt. Kärlek kan vara att köpa ett stort fång rosor. Kärlek kan vara att ta in på hotell utan barn. Kärlek kan vara att äta en god middag på tu man hand. Eller åka på semester till ett varmt land. Men kärlek kan också vara när ens älskade är ute och åker traktor och får syn på ett bestånd med vackra blommor i ett vägdike. Hur han då stannar till och gräver upp en tuva med gödselgrepen som råkar ligga bak på vagnen. Och hur han sedan överlämnar den jordiga klumpen, ännu liggandes på skitgrepen, till mig med orden:
– Här! Gräv ner den i trädgården någonstans. Du har ju sagt att du gillar såna hära.
 Kärlek kan vara att kliva upp jättetidigt på morgnarna i lamningen och tillsammans gå ut i ladugården och pyssla. Att tillsammans glädja sig över hur lammungarna växer. Kärlek kan vara att plocka fodermajs på grannens åker med barnen. Och sedan grilla kolvarna i trädgården medan sensommardimmorna rullar in från åkrarna. Kärlek kan vara att ta med sig barnen och hunden och tillsammans gå på isen nere vid Petes och förundras över alla märkliga isformationer. Kärlek kan vara olika i olika kulturer. Och ”vackat kan vare mosse pa en gammel sprucken stain”, om ni förstår hur jag menar.

Mien Niklasson, Hablingbo

hagsarve@telia.com

Nej, det blev inget Folkan för mig idag. Ännu vid middagstid låg drivorna höga och det kändes inte bra att lämna barnen ensamma hemma. Som tur är kan jag sköta delar av mitt jobb hemifrån. Inte undervisningsbiten då, men det finns ju huuuur mycket som helst annat att ta tag i. Ringa, mejla, planera, skriva omdömen, dokumentera. Jag skulle behöva fler insöade dagar! 

Vid tretiden bedarrade stormen och vi gick ut. Jag skottade snö som en galning. Fodrade lammen och eldade.

Barnen grävde tunnlar i snön.

Och kastade snöboll. Alla våra pulkor har gått sönder. Plasten håller inte mer än ett par dar. Nu har vi köpt en ny modell, en mjuk grej som enligt stora brorsan glider bra och går fort. Snow foam heter det visst. 

Lilleman gillar att kasta snöboll på andra. Men blir väldigt förnärmad då han själv blir kastad på. Buuhäääää!!!!

Lady däremot tyckte det var kul med snöbollskrig. Hon deltog med liv och lust.

Elof deltog på sitt vis. Men han sa hela tiden:

- Kasta inte på mig! Kasta inte på mig!

Tunnlar i snön tyckte Lady var kul.

Det här är den mest frekventa fågeln vid fågelbordet vid Hägsarve. Vi har hur många som helst. Gulsparv var det, va?

Och så orangesparven då. Den håller också till vid fågelbord. Tatueringen i örat hävdar han att han har fått efter en blöt utekväll. Han vaknade upp och någon illvillig typ hade tatuerat honom. Så var det för min faffa också. Någon gång i ungdomen, efter en galen kväll, så vaknade han upp med ett skepp tatuerat på armen.

Vad skulle du göra om du fick en ledig dag sådär? Mitt i veckan, helt oplanerat?

Stora syrran valde att ta sitt tama lamm, Gullan, på vinterpromenad.

Gullan är inte som andra. Hon gillar att vara själv med matte Vendla. Hon går fot och bekymrar sig inte alls om var de andra lammen är. Inget bä alls. Men så är hon ju uppvuxen i Vendlas säng. Med blöja då Vendla tyckte det var jobbigt med allt kiss i madrassen. Nu är de vänner, forever. Och i fickan har Vendla godis som Gullan får då och då. Gullan gillar inte Lady. Hon stampar argt i marken med frambenet då hon får syn på hunden.

På kvällen var det simträning och jag lyckades skotta ut bilen. Ett litet besök i pulkabacken hann vi med också.

Det var en härlig dag med barnen.

/ Mien

Hägsarve idag kl 08:00. Vi är insnöade. Alla skolskjutsar är inställda. Hemmansägaren har ju fyrhjulsdrift på sin pick-up så han har lyckats ta sig upp på Hemse. Jag sitter här med alla barnen och avvaktar. Enligt H så ska jag inte ut och köra med min folka. Och kör jag barnen till skolan så är vi ansvariga för att ta hem dem igen eftersom det inte går några bussar. Jag vet varken ut eller in. Jag har min första engelsklektion idag kl 12. Kommer jag att kunna ta mig till jobbet? Och barnen? 

Killarna avvaktar i soffan framför TV:n.

Elof avvaktar han också och hoppas på att någon ska vända ryggen till så att han kan ta en slick i smörbacken.

Naj, fy vilket ruskväder. Fågelskådningsrutan är alldeles igenmurad.

Det blåser med full kraft över åkrarna.

Ni vet Ingrid, min bloggvän, som varit utan bredband i flera veckor. När hon nu äntligen är på banan igen så brann det i pannrummet vid Stenstugu i går kväll. Som tur var gick allt förhållandevis bra. Rökskador och ett förstört rum. Det var brandvarnaren som varnade Ingrid och Åke så att de kunde häva branden i tid. Jag är så glad över att de klarat sig någorlunda bra. Tänk hur illa det kunde ha gått. De hade dit sotaren igår och vid sotningen så måste en sten ha lossnat i skorstenen som sedan fått till följd att elden fått tag i trossbottnen. Som tur är har de bergvärme också eftersom det nog inte blir något mer eldande för dem i vinter. Det tar tid att få ordning på skorstenar.

Min brandvarnare idag 08:00. Vår brandvarnare, som bara är något år gammal, jäklas och varnar på nätterna. I söndagsnatt slet jag ner den för att få frid. Trots nytt batteri håller den på och piper i tid och otid. Måste köpa en ny idag. Jag är glad över att vi har eldningen i ett annat hus. Och jag är glad över att vi satsat på nya skorstenar både här inne till öppna spisen och ute i pannrummet. Men det är naturligtvis ingen garanti för att slippa undan. Brand och storm, två saker jag är rädd för.

Mien

Visst är det här pilfinkar? De är ju så söta så man dör……Här äter de frön som ramlar ner från fågelmataren. Jag får ingenting gjort, sitter bara och tittar på alla fåglar.

Elof har lämnat sin matback i fönstret och sitte ute och skådar koltrast. Trastarna bryr sig inte om honom. De verkar tycka att han är störtfånig.

Ser ni domherrefrun, mitten till höger? Bilderna blir sådär när man fotar genom ett smutsigt köksfönster. Om det var någon ordning med mig så skulle jag putsa fönster i stället för att skåda fågel. Hå hå ja ja.

Och så ett ord från folkhögskoleläraren. Han har upptäckt ett allvarligt fel i Lillemas pyselbok som han köpt på Destination Gotland. På sidan femton finns övningen Tippa med Ullrik. Fråga F lyder så här:

Vad har en viking på huvudet?

1. blommor

x. långa kaninöron

2. horn

Enligt folkhögskoleläraren så är inget av alternativen rätt. För övrigt så berättar han att ordet viking bara förekommer på ett, enda känt ställe och det är på en runsten som man hittat i Hablingbo. Där berättas om en man som for i viking.

Och sedan upprörs maken av att det inte finns någon ansvarig utgivare till Pyssla med Ullrik. Jag vet inte om den frågan är lika stor som det här med Rikstrafiken och att det i framtiden kanske bara ska finnas en fastlandshamn.

/ Mien

Jag har känt mig lite låg en tid. Inte haft någon skrivlust alls och det är ju inte likt mig. Förra veckan var jag helt förvirrad. Började skriva på ett Mejl från gården, kämpade och slet utan resultat. Till saken hör också att vi krönikörer på GA ska börja skriva i ett helt nytt format så jag är lite nervös för det också. Hur man ska få till det. Men så ringer jag GA och får veta att jag tagit fel på vecka. Det är min tur den här veckan! Har aldrig varit med om maken. Har aldrig, under mina åtta år, tagit fel på vecka förut. Det måste vara något allvarligt fel med mig. Hemmansägaren ordinerade vinterpromenader vilket jag åtlydde. Jag har varit ute med hund, utan hund, med stavar och utan stavar och med praktikant. Och utan.

Här är jag ute med vår praktikant på jobbet, Anass och hans hund Neo. Kolla snövallarna i bakgrunden! Alla mina släktingar i den norra delen av Sverige skrattar väl nu men så här mycket snö har jag aldrig sett på Myrvägen förut.

Jag läste också att om man känner sig nere så ska man umgås med vänner. Därför bjöd jag hit Peter och Anki. Här öppnar Peter en direktimport, med skruvkork, från USA.

Ricco var festfin.

Lady tog en cig.

Ja, det var en mysig kväll! Tack för att ni kom!

Vet inte hur den här bilden kom hit men det här är mitt nya zoom som jag fått av maken. Jag är inte riktigt överens med det ännu, zoomet alltså, men man kan ta närbilder på lååångt håll. Fast jag lyckas inte med skärpan.

Lördag morgon var det lammklippning för vissa på schemat. Jag låg och myste lite med Lilleman som har varit sjuk i helgen, krupphosta och feber.

- Jag sätter en hink här med en koltrast i. Lägger en stövel på locket så den inte tar sig ut. Du kan väl gulla lite med den under dagen? sa Hemmansägaren innan han for.

Koltrasten, eller svarttrast som min mamma säger, hade han hittat ute i lammhuset.

Men den koltrasten tog sig ingen vart för egen maskin kan jag säga. Den var liksom färdiggullad med.

Eller dead as a door nob.

Elof, den lille ornitologen, ägnade sedan resten av morgonen åt fågelskådning av död fågel.

Snöskottning har det också varit. Men det tycker jag är riktigt skönt. Man är ute. Man får ta i. Det blir fint. 

Mommo kom hit och fick storstryk i dinosauriememory.

Och fredag så kom det inte upp något varmvatten till badrummet. Stora syrran sa att hon inte tänkte åka till skolan om det inte gick att duscha så hon gick och lade sig igen. Morr. Jag fick dra in henne, i nattsärk, till grannen Henrik. Som tur var var pannrumsdörren olåst så vi kunde komma in och duscha trots att Henrik låg och sov.  Lite brydd var grannen då han senare kom ut i badrummet:

- Jag undrade jag vad det var för hårspännen som låg på handfatet. Och så luktade det parfym. 

Nu har Rohnströms Rör bytt ut cirkulationspumpen. Jag ringde fredag. Han beställde grejen fredag kväll och måndag morgon var den på plats! Misstänker att den där pumpen alltid varit dålig för nu har vi till och med varmvatten i köket, något vi inte haft på väldigt länge.

Lilleman har börjat spela Othello. Jag vill så gärna hjälpa honom men då säger han:

- Jag vill tänka själv, mamma!

Vad gör den här randige mannen?

Och varför ser den här trasten så sur ut?

Elof, gulliga vän, ge fan i fåglarna!

Den här helgen skulle man väl egentligen ha räknat alla fåglar vid sitt fågelbord och rapporterat in det till ornitologiska föreningen. Jag har inte räknat men sett att vi har flera fru domherre på besök, men jag ser inte karlarna. Var håller de hus? Den där gula i trädet tror jag inte är en domherre.

Hästarna har det bra i sitt hus, eller i sin igloo. En fara med lösdrift är att vissa hästar kan vara mobbade och inte få gå in i gemenskapen. Vi har lite det problemet med Olivia V när hon övernattar ibland på Skradarve. Olivia är ganska lågrangig och blir lätt bortpuffad av mer dominanta ston. Hon får inte alltid äta heller.

Men i vår flock är alla sams. Alla får vara med. No bullying.

Och så har vi tittat på partiledardebatt på Tv. Den här damen lyssnade jag lite extra på då en person i min närhet kommer att finnas med på Centerns lista till höstens val. Vem centerpartisten är? Det berättar jag tids nog. 

Och så ett litet husmorstips:

Om ni vill reducera barnens lördagsgodisintag så ska ni köpa riktigt äckligt godis! Det här godiset var till och med så äckligt att Lilleman lät det vara ifred. Det är måndag. Och vi har godis kvar!

Husdjuren är väldigt populära här hemma. Här tar Emrik kort på Elof i morse.

Mina fyrbenta vänner. Från vänster: en blodtörstig rottweiler, en spetsflicka och en katt i konsumkasse.

/ Mien 

I natt har det varit snöstorm. Drivorna låg höga här i morse.

Klockan fyra var Hemmansägaren ute och började köra bort snö. Jag pallrade mig inte ut förrän sex med min lilla skyffel. Skolbussarna är inställda. Och jag som ska till Fornsalen idag med min klass, hur ska det gå????

Jag har SMS:at mamma att jag tycker att hon ska ringa efter någon som kan köra upp gården för henne. Fick till svar att hon redan varit ute och skottat och att det var hennes gympapass. Envis tant det där.

Mien

Eller tandtråd utan ord.

/ Mien

Lilleman gillar musik och att dansa. Varje fredag vill han att vi har myskväll och tittar på Lät´s däns. Eller han tittar inte så mycket utan dansar helst själv och underhåller oss med olika moves. Därför föreslog Hemmansägaren, hans far, att han skulle börja på barndans nu då de startar en grupp i Hemse BK. Lilleman var lite tveksam:

Lilleman: Kan killar dansa?

Vi: Absolut! Det är många, många killar som dansar.

Lilleman: Kommer det att vara killar där också?

Vi: Alldeles säkert!

Och ikväll så åkte vi dit. Och det var nästan bara tjejer där. Typ 39 tjejer, uppklädda till tänderna i rosa, och så vår Lilleman.

Lilleman: Jag vill åka hem! Jag vill åka hem! Jag vill åka hem!

Jag: Men nu provar vi lite dans!

Lilleman: Jag vill åka hem!

Som tur var dök det upp ett par killar till. Lilleman till vänster i Sponge Bob Square Pants-tröja och trikåer. Längst till höger Gustav från Havare här i Hablingbo. Lite tafatta såg de ut, danskavaljererna från Hablingbo.

Som dansör måste man först värma upp innan man kan göra några serious moves.

Vi sätter vänster fot fram, vänster fot bak och sedan skakar lite grann.

Lucinda och Mona gjorde ett fint jobb med alla barn. Men det var många, säkert fyrtio.

Småttingarna tyckte det var lite för bråkigt på dansgolvet. Lilla Olivia, från Lojsta, avvaktar i mammas Cillas knä. Men sen såg jag minsann att även Olivia shakade loss lite.

Mot slutet tog han ut svängarna, vår Lilleman.

Mien

Jag tror att en anledning till att mycket blivit omålat här vid Hägsarve är att jag varit så osäker på hur man ska göra. Det finns så många åsikter och regler om vilken färg, vilken kulör och på vilket sätt man ska göra saker i sådana här gamla hus. Det ska vara linoljefärg som man ska koka själv och ha pigment i etc. Nu har jag börjat strunta i allt sånt och då blir det mer gjort också.

Den här hemska, gamla farliga trappan har fått se ut såhär i år.

Lite skillnad va? Den är nu målad i Beckers golvfärg med iblandat halkskydd. Trappan har fått en skrovlig yta och är inte längre hal. Tack Monica! Det blev ju jättefint!Väggarna har jag lagat med husfix och bruk där det behövdes. Sedan är det spacklat / kladdat med Lätt Hand, mitt favoritspackel. Sanningen är att jag inte kan bredspackla så det blir helt slätt men den lite ojämna ytan passar ganska bra hos oss. Lätt Hand har en härligt mjuk konsistens, är lätt att slipa ner och spricker inte.

Snickerierna är vita. Väggarna är målade med en bruten vit, jag kallar den Lätt Handgrå. Trappan är mjukt grå. 

Emrik tyckte trappfärgen såg lite för gammaldags ut. Men han gillade att det var bättre grepp i trappan.

Kanske skulle jag ha valt en mörkare grå med tanke på alla smutsfötter som kliver i trappan. Men å andra sidan är det här hörnet så mörkt så det är skönt med lite ljus.

Ikväll har jag varit på möte vid Mickels om vårens Hablingbodans. Glömde kameran hemma! Dansen går av stapeln lördagen den 13 mars. Boka biljett nu! Vi måste sälja minst 100 biljetter för att det ska gå runt. God mat och asbra musik utlovas, det är Sue Ellens som spelar. Och så den trevliga självkostnadsbaren såklart!

Vi ses väl i bygdegården den 13 mars?

PS: Jo Mats, trappan hann torka. Vi behövde inte klättra in via kökstaket ikväll!

Mien

Min säng idag, kl 07:45.

Mien