Mejl från Gården

Unghingstarna skulle åka in till Hästkliniken i stan. De har varit där förut då Santini har lite krångel med en hov. Vår Salama åkte då med som sällskap. Idag var det dags igen för Santini att få sin hov ompysslad. När vi ändå skulle åka in hade Anki även beställt tid för kastrering av de båda herrarna.

Vi skulle börja lasta halv åtta för att i god tid kunna vara på kliniken i stan till nio. När jag kommer bort till unghingsthagen halv nio står Salama snällt i transporten men Santini vägrar att gå på! Santini har krånglat, stegrat sig, haft sönder två grimmor och en lina. Situationen var farlig då det fanns risk för att både människor och häst kunde skada sig allvarligt.

- Det här går inte, sa Hemmansägaren uppgivet. Vi måste sluta nu innan det händer något!

Anki såg så ledsen ut, hon hade planerat allt i detalj och bokat specialisthovslagare och veterinär. Och Peter som tagit ledigt från koladugården för att följa med. Då fick jag en snilleblixt! Jag ringde upp min goa vän Stine Pallin och förklarade krissituationen.

- Jag kommer direkt! svarade hon.

Inom tio minuter var expertisen på plats. Hon hade med sig diverse utrustning, hela linor, spö, godis och en kvast?

Stine tog också med sig sin man, Rickard Pallin, som är hästkarl. Rickard är en mycket duktig hopptränare både på Gotland och på fastlandet. Han kan allt om hästar. Här bekantar han sig lite med Santini. Rickard sa att det inte alls är bra om hästen bråkar så mycket att remtygen går sönder, då tror hästen att den vunnit matchen. Sedan börjar Rickard att lasta Santini. Han stegrar sig ytterligare en gång och pangar en garageruta, som tur är får han bara småsår på nosen. Med mjuk röst och små, små rörelser får Rickard Santini sedan att sakta, sakta närma sig lastbryggan. När Santini går bakåt irriterar Hemmansägaren honom lite med kvasten därbak. När han går framåt får han beröm av Rickard. Efter några minuter är hästen lastad och klar!

En hel delegation för att lasta en liten häst.

Stine berömmer pojkarna och ger dem lite godis innan dörren stängs och färden mot Visby börjar. Klockan är tio i nio och vi ska vara i Visby klockan nio………

- Kör försiktigt, säger Stine.

- Det var en jäkla bra kvast han hade, Rickard, säger Hemmansägaren.

Nja, det var kanske inte bara kvastens förtjänst………………

Rickard och Stines lastningstips!

1. Bli aldrig, aldrig stressad! Behåll lugnet och glöm att du har en tid att passa.

2. Låt det ta tid, hela dagen om så är. Låt hästen fundera och nosa på bryggan, att den nosar är ett tecken på att den börjat tänka. När hästen vänder bort huvudet ska du milt, men bestämt, vända den mot transporten igen.

3. Bad guy, good guy. Den som står framme vid huvudet berömmer när hästen går framåt och ger kanske godis. Den som står bak irriterar när hästen går bakåt.

4. Grimmor och linor får inte gå sönder!

5. Ge aldrig upp!

6. Tänk: Hästen ska på!

Så kom vi då, en timme för sent, till Hästkliniken på Skrubbs.

Santini har fått lugnande och Anki är glad! Här står han och sover med dagens tredje grimma på sig.

Kastreringen sker stående i lokalbedövning. Här har de satt på några slags tänger för att strypa blodflödet.

Repet om benet har man för att parera då hästen sparkar. Även om det inte gör ont så tycker hästarna att det är obehagligt när man ordnar med dem i skrevet.

Salama är så lugn och präktig. Här står han, vår prins, med Peter.

Men, skenet bedrar. När det är Salamas tur börjar han stegra sig och krångla jättemycket. Vetrinär Victoria Sporre får inte komma i närheten med den lugnande sprutan! Det bara inte går! Till slut måste de bremsa honom. Det var hemskt.

Trots att han var sövd så krånglade han. En sovande Salama och jag och stackars Victoria som hade ett sjuhelvetes jobb med att sätta bedövningen, trots att Salama var sederad.

TvÃ¥ bremsar…..

…..och en trött veterinär senare…..

……sÃ¥ var det klart!

Sen var det dags för specialisthovslagaren att fixa med Santinis hov. Santini trampar inte ner ordentligt på hoven för han är född med en liten felställning. Här gör hovslagaren en mall av papper på hoven.

Hovslagaren är helt underbar och gör allt för att hoven ska bli bra. Han har sett i en tidning hur de behandlar sådana här felställningar i Belgien med lyckat resultat. Här har han tillverkat en specialsko efter tipset i tidningen till Santini. Ni anar inte hur många olika moment det var. Han bygger upp skon av flera, olika material och snillrika lösningar. Här skruvar han fast hela anordningen.

- Ingenting tidigare i skoväg har skådats på Gotland, ja inte i hela Sverige, säger han hoppfullt.

Meningen är att Santini ska tvingas trampa ner hoven ordentligt och att felställningen ska växa bort.

En annan hovslagare gör finslipningen.

Nu hoppas vi att Santinis hov blir bra!

Jag var lite orolig ( förlåt Stine och Rickard) för ilastningen men hips vips och två starka hosvlagare så var hästarna lastade.

Tack alla goa människor för hjälpen idag!

Och TACK faster Stina som varit vid Hägsarve hela dagen idag och hjälpt till med diverse saker! Gratängen var jättegod!!!!

Mien

Vi har ju tre hästar av rasen New Forest, en av de större ponnyraserna, cirka 15 centimeter högre än russ. Olivia V, på bilden,  är dotterns ridhäst och nu över vintern har vi Olivia V installad på ridskolan i Grötlingbo. Där finns det ridhus man kan vara i vid dåligt väder. Och om solen tittar fram har dottern många kompisar i stallet att rida ut i skogen med.

Hemma går Olivia V:s föl, lille hingsten Salama. På bilden är han bara ett par timmar gammal, han föddes den 25 maj. Idag är han en ganska stor och busig pojke! Som sällskap har Salama, eller Salmis som vi säger, en gammal surtant, Lapascha. Lapascha är dräktig och tycker Salmis är hur jobbig som helst som vill leka och rasa när hon bara vill ta det lugnt.

På lördag ska Salmis flytta till ett ungdomsboende. Han ska få gå tillsammans med en annan unghingst, Santini. Santinis matte, Anki, bor också i Hablingbo och har fixat en ungkarlslya borta vid Dahlbys till gossarna. Det är Santini ni ser på bilden här nedan.

Här leker Santini med balplast! Snart ska han få leka med Salmis istället. Om gossarna trivs ihop är tanken att de ska vara tillsammans ända tills i höst.

Och tänk, om allt går vägen, får Lapascha snart en sådan här liten goding som vi kan mysa med. Här är Salmis cirka två veckor gammal och lär sig gå i grimma. Hemmansägaren kunde lyfta honom, det kan han inte idag!

Nu längtar jag efter lammungar och fölungar!

Mien

Varje morgon går dottern och jag ner med hästarna i något av ängena. Varje morgon rullar de sig när man släppt loss dem. Här gamla tant Lapascha i rullning.

Lille Salmis 8 månader snöbadar.

Och sedan skakar de på sig.

Salmis ska snart få träffa en unghingstkompis, Santino. De ska gå tillsammans fram till i höst då gossarna ska kastreras. Nuförtiden säger de att det är bra om man kan låta hingstföl vara hingstar tills de är dryga året. Och så ska de gå ihop med andra små hingstar. Då ska de bli så kloka och fogliga. Vi får väl se. Santino bor vid Nisse i Hablingbo och hans matte heter Anki. Santino och Salama, hoppas det blir bra.

I morse var det ett fantastiskt ljus över Hägsarve. SÃ¥ här ser gÃ¥rdarna ut frÃ¥n hästänget. De svarta plÃ¥ttaken är vÃ¥ra, det var förra vÃ¥rens investering. Takfärg är svindyrt men piggar verkligen upp. Jag hade egentligen velat ha gröna tak men svart var billigare…..

Kyrkan till höger. De fyra gårdarna ligger tätt, tätt.

Var inte hemma förrän efter sex. Måndagar är måndagar. Men då är det bra med Findus fiskgratäng med dill. Faktiskt något av den enda snabbmat som våra barn tycker om. Morötterna har vi rivit själva.

Mien