Tyvärr, tyvärr har lånetiden på Äldst, yngst och mittemellan nu gått ut, en bok jag blivit rekommenderad av en nära väninna, och jag måste lämna tillbaka den imorgon men jag vill verkligen att ni läser den här boken! Det handlar om syskonrelationer, både bland sina egna syskon, sina föräldrars syskonposition och sina barns syskonrelationer och hur det påverkar oss. Boken har fått massor av reklam i media och är tillfälligt slut på förlaget för det är en intressant bok! Man ser på sin familj med nya ögon efter att ha läst den!
Eftersom det tog ett tag innan vi fick barn så kunde jag titta på mina kompisars familjer och då såg jag ofta att när barn 2 kom blev barn 1 undanskuffat:
Mamman: Ser du inte att jag ammar lillebror nu!
Jag bestämde mig dÃ¥ för att om jag fick egna barn sÃ¥ skulle jag aldrig skuffa bort ett storebarn! Kanske för att jag är storesyster själv och kanske har känt mig bortskuffad ibland. Faktiskt tror jag att Hemmansägaren och jag har hÃ¥llit pÃ¥ den regeln, att inte skuffa bort nÃ¥gon och jag tror inte heller att vÃ¥ra barn är avundsjuka pÃ¥ varandra. Men, nu när de börjar bli stora är det värre, det är väldigt lätt att lägga mer ansvar pÃ¥ storesyster dÃ¥ hon ju är sÃ¥ mycket klokare och mognare, det är lättare att be henne om hjälp för dÃ¥ blir sysslan bra utförd och man behöver inte förklara sÃ¥ mycket…..Jag fick mig verkligen en tankeställare dÃ¥ jag läste boken!
Kapitlet Syskonkärlek var extra intressant, det är ju en förälders dröm att syskonen ska tycka om varandra och umgÃ¥s även i vuxen Ã¥lder. “….och just föräldrarna, relationen till dem och deras relation till varje barn, pÃ¥verkar i sin tur i högsta grad syskonrelationen… Man kan alltsÃ¥ som förälder pÃ¥verka relationen mellan syskonen. En god syskonrelation är alltsÃ¥ mycket en förälders ansvar, sÃ¥ tolkar jag det.
Ett annat intressant kapitel var Tre systrar, kanske för att jag själv vuxit upp sÃ¥. “Systrarna kan fÃ¥ problem med att förstÃ¥ männens sprÃ¥k.” Än idag fattar jag faktiskt inte hur män tänker och känner mig ibland lite vilsen i männens värld.
Och sedan har jag fÃ¥tt svar pÃ¥ varför Hemmansägaren och jag kan brÃ¥ka sÃ¥ infernaliskt, det handlar om rangkonflikt. “Om tvÃ¥ förstfödda (Hemmansägaren och jag!) gifter sig med varandra kan rangkonflikt uppstÃ¥ eftersom bÃ¥da tvÃ¥ är vana att skickas till affären för att handla och bÃ¥da tvÃ¥ är helt övertygade om att de själva är den enda som kan sköta detta pÃ¥ rätt sätt och komma hem med rätt varor i kassen….” Det bästa för ett storesyskon är att gifta sig med ett lillesyskon som man kan styra och ställa med! Sen handlar Hemmansägarens och mina brÃ¥k, enligt boken, ocksÃ¥ om könskonflikt, “Om en pojke med mÃ¥nga bröder gifter sig med en flicka med bara systrar kan en könskonflikt uppstÃ¥. Ingen av dem förstÃ¥r eller talar den andres sprÃ¥k…” Ni hör, Hemmansägaren och jag är verkligen inte The perfect match. Men vi gillar varandra ändÃ¥, mellan alla brÃ¥k…..
När min pappa låg på dödsbädden (låter hemskt men så var det ju!) tjatade han mycket om att vi systrar skulle hålla sams. Eller som han uttryckte det:
- Ställ nu inte till med ett satans liv när jag är död!
 Jag kan ju avslöja att min far, bortskämd lillebror med tre äldre systrar, ofta varit osams med sina syskon. Fast de redde ut sina konflikter ocksÃ¥ efterhand som de uppstod. Kanske ville pappa att hans döttrar skulle klara det bättre? Och faktiskt, mina systrar och jag har kommit varandra närmare efter pappas bortgÃ¥ng. Kanske för att det var hans vilja. Men kanske mest för att vÃ¥r mamma kämpar jättemycket med det här dilemmat! Hon gör allt för att alla vi systrar, vÃ¥ra barn, vÃ¥ra husdjur och vÃ¥ra karlar ska känna sig omtyckta och sedda! Och dÃ¥ är hon endabarn med ringa insyn i hur det är att ha syskon… stÃ¥r mycket om det i boken ocksÃ¥.
Läs boken! Och tack mamma för allt du gör för oss!
Mien
