Archive for mars, 2008

Willy Lax och Mien!

mndag, mars 17th, 2008

Hortenmärken och tång

Det är Willy Lax och jag! Vi lyckades få rätt mot Jordbruksverket, som annars alltid har sanningen på sin sida! Willy Lax skickade in sin ansökan om stödrättigheter, men postens sorteringsverk gick sönder och ansökan kom in för sent. Willy lyckades spåra sitt brev och fick rätt! Läs den otroliga berättelsen här: www.atl.nu/Article.jsp?article=45576&a=Han%20vann%20mot%20verket Min berättelse är väl inte riktigt lika heroisk. Jag beställde 135 hortenmärken (öronmärken till lamm) och fick bara 35. Nu var det så att jag, för en gångs skull, verkligen lagt mig vinn om att det skulle bli rätt. Jag vet att jag skrev 135, jag är bombis. Ringde upp Stallmästaren AB idag som distribuerar märkena. De sa att de fått en order från Jordbruksverket och att det där stod 35. Ringde då upp Jordbruksverket. De bad att få återkomma i frågan.  När de återkom ERKÄNDE de att de gjort fel. De såg på min order att det stod 135. De ska rätta till saken och jag behöver inte betala en ny registreringskostnad. Generöst? Faktum är att lammningen har börjat och att vi förmodligen inte får fram märkena i tid, utan får köra med blanka märken som man skriver i med beständig tusch. Det är ett jättejobb att märka om alla lamm sen när de riktiga märkena kommer så ursäkten betyder inte så mycket. 

Och sen undrar jag varför man inte kan skicka ansökan om märken till Stallmästaren direkt, varför ska det gå via Jordbruksverket? En mänsklig faktor till som gör att det kan bli fel, eller onödig byråkrati?

Mien 

Sand och öronmärken.

mndag, mars 17th, 2008

Kusin Lukas

Inga fler lammungar, ännu. Men våren är definitivt här, med allt vad det innebär. Helt plötsligt ser man allt som behöver göras. På bilden undrar kusin Lukas vart sanden i sandlådan tagit vägen. Måste ringa och beställa mer sand till påsk. Och så måste jag ringa Stallmästaren, de som gör öronmärken till lammen. Om jag inte varit så extremt noga när jag fyllt i blanketten, ringt jordbruksverket och kollat att nummerserien blev rätt och bett H dubbelkolla beställningen. Ändå blev det fel. Istället för 135 märken har jag bara fått 35. Man blir så trött.

Mien

Bebissug…

lrdag, mars 15th, 2008

En liten lammpojke

Så var han här, årets första lammunge. Det blev en stadig bagge, son till 4140 Vesterby och en fjolårsgimmer, morfar är förmodlingen Fättings. Barnen är saliga och slåss om vem som ska få hålla bebisen. Modern gillar inte uppståndelsen utan stampar i marken med klöven och försöker få bort oss.

Jag kan säga att den lille baggen ulöste ett enormt bebissug därute i lammhuset. Det var många tackor som gjorde anspråk på den lille eller tittade längtansfullt på honom. Nu är det bara typ 99 tackor kvar som ska lamma…

fredag, mars 14th, 2008

Novelltävling…

Just nu pågår det en novelltävling på www.helagotland.se/skrivkampen/ Jag har en novell, den ska fixas till lite men jag tror den är rätt hyfsad. Jag skrev den på skrivarkursen i Stockholm i höstas. Jag fick ju en novellkurs i 40-årspresent av min mamma och mina systrar, en jätterolig kurs på Skrivarakademien,  www.folkuniversitetet.se/templates/Page.aspx?id=40940 om man placerar sig i den här tävlingen så får man sin  novell tryckt i en novellsamling på Books on demand, tillsammans med andra deltagares alster.  Det är ju så när man skrivit något, att man gärna vill att andra ska läsa, man vill få feedback på något man tycker är viktigt. Jag är nu lite tveksam till vad jag ska göra:

1. Min kompis XX, som har text som yrke, tycker absolut inte att jag ska skicka in novellen till tävlingen. Han menar att om jag får den publicerad på Books on demand så kan jag inte använda den sedan till annat, jag har i så fall gett bort rättigheterna. Och så tycker han att jag istället ska skicka novellen till ett förlag. (Inga förlag är intresserade av noveller, vem läser noveller nuförtiden?)

2. H tycker att jag ska skicka in novellen. Han säger att om folk tycker den är bra så kan jag skriva flera. Det är inte så att jag sitter och ruvar på ett guldägg, just den här novellen. Han tycker att jag måste kunna lämna den ifrån mig.

3. XX säger att det här är ett guldägg och att det kan vara svårt att göra en uppföljare.

Mari Jungstedt är en av domarna. Tyvärr har den här novellen inte det minsta av kriminalare över sig, den är mer sorglig än spännande. Vad tror ni? Vad ska jag göra?

Mien 

Hydro fit?

torsdag, mars 13th, 2008

Fina Martina

Först, ett stort tack till er som svarar på bloggen! Jag är så dålig på att skriva personliga kommentarer. Veronica, du är en dataklippa! Som kan allt!  Pernilla Å, jag tror du har lösningen på mina problem, har nu bokat upp varje kväll nästa vecka med att  sitta på driftsbyrån i Hemse och det funkar ju inte! Anita och Stina, ni är fantastiska!

Ingen kan tro det, men jag motionerar faktiskt. Det syns inte alls. Jag bestämde mig i höstas för att den tid jag sparar på att inte behöva köra till Roma ska jag ägna åt mig själv under det här vikarieåret i Hemse. Den gamla Mien hade åkt hem och lagat mat och tvättat. Den nya Mien simmar en timme på måndagar. Går stavgång med kollegan Ulla varje fredag, i minst en timme. Och går på vattengympa på torsdagar, på lunchen. På bilden ser ni min vattengympaledare, Martina Sigsarve, från Näs. Hon är jätteduktig! Mycket pedagogisk, glad och karismatisk.  

Matina var H:s elev när hon gick på högstadiet. Det känns så fantastiskt att hon är min lärare i vattengympa nu. Och så duktig! Det bästa med att vara lärare, är när man träffar på sina elever i livet sedan.

På vattengympan har man på sig speciella handskar, med simhud mellan fingrarna, för att det ska bli mer motstånd. Och så jobbar man med de där hantlarna i vattnet som Martina visar på bilden. Det står “Hydro fit” på dem. Jag känner mig inte så fit i baddräkt men det är skönt att styrketräna i vatten. Och man får inte ont någonstans.  Det bästa av allt är att lämna den surriga högstadiemiljön, gå in på badet, sjunka ner i varmvattnet och tänka på sig själv. Det är så avslappnande!

Mien

Bakläxa!

torsdag, mars 13th, 2008

Dotterns läxa

Flera dagar ägnade jag åt papper och bokföring. Nu är det så att vår revisor, Gösta, har gått i pension. Då fick jag skaffa en ny. Jag valde att lämna in pappeirerna till några yngre förmågor som startat en ny bokföringsbyrå. Jag är van att bara kasta in alla papper i en ICA-kasse och sedan hämta ut de färdiga deklarationerna. Men, de här nya vill att jag ska göra ett bokslut, det var visst nytt för i år att alla småföretagare måste göra det. Det fanns tre alternativ:

1. Jag låter dem göra bokslutet, kostar skjortan.

2. Jag köper ett bokföringsprogram och gör bokslutet hemma. Dyrt och lite svårt.

3. Jag lånar deras kunddator och gör bokslutet själv, med viss support.

Jag valde alternativ tre. Så efter jobbet sitter jag nu på ett kontor på Hemse och försöker lära mig ett bokföringsprogram och konterar mina fakturor själv. Hjärnan är väl inte på topp så där efter klockan tre, när man har fajtats med tonåringar en hel dag. Men det är bara att kämpa på.

Nu ska jag fajtas med treåringen. Igår åkte han till dagis i shorts. Ni kan ju själva räkna ut vem som vann den morgonfajten.

Mien

Om inte jag…

onsdag, mars 12th, 2008

…sitter i bilen om tre minuter så kommer jag för sent till jobbet. Nu ska jag gå ner och börja brottas med treåringen. Inga kläder duger, allt är fel och sedan har han ett ben som släpar, eller skrapar som han säger, varje morgon. Det skrapande benet innebär att han måste bäras överallt. 

Mien

En cyklop?

tisdag, mars 11th, 2008

monster med ett öga

Ett minne blott är de snälla huvudfotingarna som dök upp för ett par veckor sedan. Nu är det monster. Med vassa taggar och nio ben. Och ETT ÖGA! Tyvärr så vill den här teckningen inte snurra på sig men ögat är till vänster och munnen till höger, kanske kan ni orientera er då. Var det inte Odysseus som träffade på en cyklop med ett öga under sin långa resa? Eller blandar jag ihop det? Läskigt är det i alla fall.

Nu är klockan 06:33 och jag ska ner och fylla i det sista i en ansökan om lärarlyftet. Man kan få plugga, vidareutbilda sig, med 80 % av lönen. Eftersom jag egentligen inte är behörig för min tjänst som speciallärare tänkte jag söka och se om man kan bli det. Kursen är på distans, i Uppsala och heter Magisterprogram i specialpedagogik, 60 högskolepoäng (en HP är 1.5 poäng enligt gamla systemet, snurrigt värre). Är det någon som vet nåt om den? Det är bara om arbetsgivaren tycker att det finns behov som man får ansökan beviljad. Arbetsgivaren betalar inte kalaset utan får statsbidrag. Eftersom så många lärare blir övertaliga till hösten och det här är ett sätt att kanske inte behöva avskeda så många, tycker jag det borde vara av intresse att bevilja lärarlyftsansökningar. Men vi får väl se.

Mien 

Städning och rotvältor

mndag, mars 10th, 2008

Elin och Mia köper skinn

Det blev inget firande av internationella kvinnodagen, det jag valt att medverka på blev inställt. Skönt! Jag ägnade lördagen åt att städa istället, fint kvinnoarbete. H var i skogen och tog hand om rotvältor efter stormen. Riktigt karljobb. Kanske kunde vi ha bytt, han kunde ha städat och jag kunde ha motorsågat rotvältor? Nej, det hade inte blivit så bra. Hur uppnår man då jämställdhet på en gård? Är jämställdhet när man delar på städning? Eller när man delar på rotvältor?

På söndagen kom Mia och Elin, några kollegor, och köpte skinn. Det var trevligt.

Aj Aj!

onsdag, mars 5th, 2008

FAAARTkamera!!!

Efter sportlovsresan, när jag skulle köra hem från Arboga, valde jag min dummer att köra Södertäljevägen. Det var beck mörkt. Det var slingriga vägar. Det var rådjur. Och det var fartkameror, överallt! Säkert 20 stycken. Jag gjorde mitt allra bästa hela tiden men det blev fel ändå. Körde 50 när det var 70. Bilar tutade. Körde 70 när det, utan att jag såg det,  blev 50 osv. Och så tror jag att jag körde 70 utanför en skola där det var 30. Nu har jag sådan ångest för att jag ska bli av med körkortet. Varje dag, jag har i alla fall gjort det en gång, åker jag hem på lunchen för att kolla om det kommit ett brev från polisen med körkortsindragning.

Talade med H:s kusin Mats ikväll och han sa att det märks om man åker fast i en fartkamera, hela den BLIXTRAR liksom till, framgick inte riktigt hur han kunde veta det men det låter ju vettigt. Han hade också hört att man blir av med körkortet i cirka 2 månader.  Shit, det är lång tid!

Ett av barnen började gråta där i bilen på den gräsliga Södertäljevägen, de var så rädda att polisen skulle ta mitt körkort. Lite lugnare blev de när jag förklarade att bilen är skriven på H och vad det innebär….

Mien