Familjesäng?
lördag, maj 31st, 2008Hemmansägaren och jag har alltid praktiserat familjesängsprincipen med vÃ¥ra barn. Stor säng där alla fÃ¥r sova, om de vill. Jag kan inte säga att det varit nÃ¥gon uttänkt plan med det. Det har nog berott pÃ¥ att jag är uppfostrad helt utan regler. Mina systrar och jag fick precis som vi ville av vÃ¥ra föräldrar. Vi hade vÃ¥ra sängar inne i deras sovrum nästan tills man började skolan. Sedan delade vi systrar rum länge. Jag fick eget rum när jag skulle börja fyran. Men viktigare i vÃ¥r familj var att man hade eget skrivbord! Mina föräldrar var mycket noga med det. Var man rädd eller ledsen pÃ¥ natten kröp man ner till faffa eller mamma eller pappa. Eller nÃ¥gon syster. SÃ¥ var det. Det var tryggt. Ingen blev arg för att man kom tassande mitt i natten.
H och jag har gjort likadant. Låtit barnen sova med oss. Kanske beror det också på att vi är lärare och måste vara utvilade på morgonen. Ska man ta hand om griniga tonåringar så kan man inte vara trött. Det funkar inte att krångla med barn mitt i nätterna.
Barnen sover med oss. Men vÃ¥ra barn vÃ¥gar ändÃ¥ sova borta. De Ã¥ker kors och tvärs i Sverige och sover gott. I natt har Emrik sovit över i klassrummet, en tradition hans fröken har varje gÃ¥ng hon släpper en klass. Jag frÃ¥gade Emrik om det skulle bli läskigt…
- Men maaaammmaaaa, du har väl aldrig behövt hämta mig mitt i natten….
Nej, jag har ju inte det!
  http://www.expressen.se/nyheter/1.1181947/vi-sover-bast-tillsammans
Mien