Mejl från Gården

Vid baggauktionen i Kelso i Storbritannien, den 12 september, var parkeringen full av släp. De flesta hade Ifor Williamssläp.

Storfräsarna körde med lastbilar för att få plats med alla baggar.

Vid baggauktionen i Sjonhem på Gotland, söndagen den 21 september, hade de flesta gamla hästsläp.

Många besökare tar med släpet om utifall att det ska bli affär av.

Killarna och jag var på plats och delade ut gratistidningar med mitt lammreportage.  Bröderna sålde också en och annan premiering på GA till kundernas stora förtjusning. 

Många utställare i branschen är där och gör reklam. Här är det skinnberedning.

Hemmansägaren är med i auktionskommitén och fick leda in baggarna i auktionsringen. Dottern fick skjuta på i de fall baggen var lite ovillig att gå framåt.

Curre Niklasson, Näs, (inte släkt med oss, men släkt med släkten) höll ordning på att det var rätt bagge som kom in. I bakgrunden ligger baggarna och väntar på att det ska bli deras tur.

Den här dagen var det bara Gotlandsfår som såldes. Rasen har tidigare hetat gotländskt utegångsfår och gotländskt pälsfår. Jag tycker pälsfår egentligen är det bästa namnet. Gotlandsfår blandar man lätt ihop med gutefår, den där lantrasen med horn.

Många kändisar fanns på läktaren. Här Ingrid, Anders och Pontus.

Henning röjde runt med andra lammpojkar, bröderna Nilsson från Hejnum.

Auktionisten pratade snabbt. Maude höll ordning.

En del priser delades ut. Här är det priset publikens favorit. Jag fattade aldrig om det var baggen eller Hemmansägaren.

Henning höll till under läktaren.

Den här Sindarvebaggen gick för rekordpriset 35 000!

Dottern köpte en grimma till sitt lamm på auktionen. Jag fick köra raka vägen från Sjonhem till vår lammhage för att grimman skulle provas.

 

Det tama lammet Gullan står snällt still medan grimman ställs in. Fler lamm kommer och är nyfikna och vill ha grimma.

Så här söt blev Gullan när allt var klart. Hon fick många pussar och kramar av oss. Visst är hon underbar?

Mien 

För de som inte har Gotlands Allehanda (bra erbjudande nu, om man betalar en helårsprenumeration för nästa år så får man oktober, november och december gratis detta år!) kommer här bilder på mitt allra första reportage!

Mamma tyckte att reportaget var jätteintressant! (förvÃ¥nande va?) Min granne, Markus, tycker att jag nu kan kalla mig lammreporter!  Henrik Radhe säger att jag är ambassadör för öns lammbönder och Peter Knutas ringde upp mig igÃ¥r och sa att reportaget äger! Jag slickar i mig allt! Peter är pÃ¥ väg till Ukraina där han ocksÃ¥ ska göra ett frilansjobb, jag vÃ¥gar inte skriva vad det är han ska fota om det kanske är hemligt ännu. Den som följer gotlandspressen fÃ¥r se….

Förstasidan, en bild på lammtaxin. Jag försökte plåta sådana här taxiekipage hela tiden men det var så svårt. Antingen kom taxin tom, utan gubbe och lamm, eller så syntes inte lammen. Den här bilden fick jag till precis när bussen skulle gå. Alla satt och väntade på mig och sa att jag skulle komma. Och då fick jag syn på bilden! Jag var så nervös att jag skulle sumpa det hela, trycka av för tidigt eller precis när taxin körde förbi. Jag väntade så länge jag vågade och KLICK! så vinkade föraren till mig precis när bilden togs. Vilken lycka!

Henrik har redigerat allt. Han är proffs pÃ¥ det. Vi har lite samma humor ocksÃ¥. Titta pÃ¥ bilden till vänster, seriösa auktionsuppropare. Och sÃ¥ lilla bilden till vänster samma sida, tre kändisar inom fÃ¥rproduktionen pÃ¥ Gotland som köper öl…Hemmansägaren är en av dem. Jättekul tycker vi, henrik och jag alltsÃ¥, Hi hi hi…. 

Men texten är seriös, snudd på vetenskaplig faktiskt, jag citerar ju Dr John Vipond, Scottisch Agriculture College!

och av bara farten fick jag till ett sånt här också!

Nu ska jag hämta tre barn i tre socknar, Stånga, Hemse och Grötlingbo. Om jag orkar i kväll ska jag lägga upp bilder på helgens baggauktion, den var lika spännande som vanligt!

Mien

Det kanske är dags nu att sluta blogga, i alla fall om man läser det här:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=830940

Mien

Vad gör egentligen lammbönder när de är på resa? Står de i sina vita skyddstofflor hela dagarna och lyssnar på engelska farbröder?

Klafsar runt i leran och ser glada ut ändå?

Åker jättelångt bort för att glädja sig åt att även andra kan göra misstag?

Eller går de bara runt och längtar hem till sina egna lamm?

Tittar tålmodigt på när Dr John Vipond, sheep expert at the Scottish Agriculture College leker att han är ett lamm?

(John visar hur man kan ta reda på om betet är slut eller inte, han böjer sig ner, låtsas att han är ett lamm och betar med handen. Sedan tittar han efter om det han fått i handen något att ha, Jonas och Pontus ser lite tveksamma ut)

Eller, kastar sig fårbönderna över första bästa ölstånd de ser?

Tycker det är jätteintressant med spannmålsförädling?

Köper med sig de förädlade produkterna hem i studiesyfte?

Eller, helt sonika, intar dem på plats? Lammkällingarna Inger, Lotta, Marianne och Anita är intresserade.

Vad händer när mörkret kommer?

Jo, då blir det party! Pontus och Ann-Britt på nattklubb i Edinburgh.

Mats är inte sen att hänga på!

Vågar man hoppa på en buss som är full av skräniga ungdomar?

Jodå, Rose-Marie verkar till och med tycka att det är roligt!

Men det verkar i alla fall vara lite klokt folk på bussen. Längst bak sitter det en engelsk duke eller nåt i den stilen.

Men nej, det är visst bara Lars Nobell, Gammelgarn, som åker kommunalt.

Är lammbönder snåla? Lars Nobell äter först upp sin egen glass och slickar sedan ur kamraternas skålar också.

Kjell Nilsson slickar först i sig sin egen bearnaisesås och tar sedan bordsdamernas också. Inget ska förfaras.

 

Ove Andersson, Ardre, stämmer upp i en ovanlig bordsvisa:

Då går jag ner i min källare

Där lever jag sällare

För där har jag kvar min gamla ångmaskin

Jag tror inte jag har hört den låten sedan jag var barn. Men den funkade som bordsvisa, alla kunde texten.

Hemmansägarens favoritpub. Här visade han sånt intresse för den inhemska ölen att han som tack fick med sig ett fint ölglas hem.

Trevligt att hundar är välkomna på puben.

Men alla de underbara fårraserna var ändå den stora behållningen med resan. Här en vacker Cheviot, känd för sina långa öron. Pälsen är färgad med henna.

Mien

Förlåt lilla blogg att jag inte varit här på ett tag men vi har varit i Skottland i fem dagar. Här hemma har mamma hållit ställningarna och hon har varit alldeles fantastisk! Barnen gnällde inte det minsta när vi kom hem utan var bara nöjda. Plättar på bordet när de kom hem från skolan. Cykelutflykt i Sanda, hallonplockning, besök i romabadet och pizza på Klosterbrunnen. Nu är barnen mycket mer missnöjda för de har fått klara sig själva sedan vi kom hem. 

Jag blev ombedd av GA innan jag reste att skriva en liten artikel om resan. När jag kom hem ringde nyhetschefen Eva och sa att det inte var någon panik med manus då de var tvungna att skjuta på min text i och med Nimbus nedläggning, valutakriser och allt möjligt.

Så jag tog det luuugnt, packade upp resväskor och kollade posten. Dååå ringer Henrik från GA och säger att eftersom min artikel ändå hade blivit uppskjuten så kunde de lika gärna vänta till på lördag. Och på lördag är det ju Söndagsbilagan. Och då kunde jag kanske lika gärna göra den då, fem sidor! Över tjugo foton och massor med text! Skriv bara, skriv! var uppdraget jag fick.

Jag har aldrig skrivit en artikel förut! Hur gör man? Vilket tilltal ska man ha? Vilket tempus? Det ska inte lÃ¥ta som en resedagbok sa chefen Eva, men det var ju just det som det gjorde! Panik! Och jag som lovat sova över med Emriks klass pÃ¥ Stavgard…..

Och sÃ¥ blev Henning sjuk och kunde inte vara pÃ¥ dagis, han spydde och sÃ¥.  Och artikeln var dÃ¥lig. Jag lyckades slippa översovningen, var där och nattade alla barn och assisterade vid korvgrillning. Lite dÃ¥ligt samvete….

Men idag fick jag ordning på skrivandet. Efter mycket meckande hittade jag rätt tilltal och rätt tempo.

Nu har jag jobbat i två dygn och jag är nöjd med texten.

Hemmansägaren, min hÃ¥rda kritiker är ocksÃ¥ nöjd. Fast hm, han hittade nÃ¥gra allvarliga faktafel. I min uträkning om laproskopisk insemination som grundade sig pÃ¥ en besättning pÃ¥ hundra tackor skulle 40 av dem gÃ¥ tomma, inte sÃ¥ ekonomiskt kanske… Tur att han korrekturläser allt jag skriver.

Och fotograf Henrik ringde och var nöjd med bilderna. Förstasidan är en jättestor bild på en lammtaxi som jag tagit på baggauktionen i Kelso.

Och bildtexter fick jag skriva i rasande tempo.

Jättestrul blev det när jag skulle skicka bilderna. Det gick inte! Jag har ändå nivå tre av fem möjliga på bredbandet men det räckte inte. Till slut fick jag köra upp till posten i Hemse med bilderna på ett USB  i alldeles för hög fart, höll på att krocka med en svämspruta vid Havor. Jag kom två minuter i halv fem och halv fem går transporten till Visby.

Nu längtar jag till på lördag och mitt första jättereportage!

Mien

Om nÃ¥gra timmar, närmare bestämt klockan fem pÃ¥ morgonen, Ã¥ker Hemmansägaren och jag mot Skottland! Vi ska dit med 30 andra gotländska fÃ¥rbönder. Vi ska studera fÃ¥rproduktion, göra gÃ¥rdsbesök, gÃ¥ pÃ¥ baggauktion och annat som har med lamm att göra. Bor gör vi i Edinburgh http://www.kingsmanor.com/ . Ett team, eller snarare en reporter… frÃ¥n Östnytt hänger med och filmar sÃ¥ är ni nyfikna pÃ¥ vad vi gör ska ni kolla pÃ¥ tisdag, dÃ¥ har de ett inslag pÃ¥ nyheterna om resan. Om jag orkar ska jag skriva en artikel för GA ocksÃ¥. Just nu är jag ganska trött, jag fÃ¥r sova pÃ¥ flyget. Ha det gott! Vi hörs om ett par dagar igen!

Mien

Väl hemma från Växjö hade jag en dag på mig att fixa allt! Mamma ska bo vid Hägsarve i fem dagar och ta hand om barnen och då vill man ju få undan lite innan hon kommer. Jag började med att spela strumpmemory. Jag har lärt mig det av en annan kvinna. Det går ut på att man i stora högen ska hitta strumppar, två strumpor som åtminstone till färgen liknar varandra lite. Det är svårt. Bra också om man inte parar ihop en vuxenstrumpa med en barnstrumpa. När man hittat ett par så får man göra igen.

Det finns gott om högar hemma hos oss. Här är ett annat ställe som inte är så mammasäkert.

Och i trädgÃ¥rden finns de förgjordade äpplena. De är okej när de sitter pÃ¥ träden men…

…sen ramlar de av och dÃ¥ ska nÃ¥gon plocka upp dem.

Medan jag plockade fallfrukt vågade sig lille Elof ut. Han lekte med grannkatten Tiger.

Katterna trillade bara runt i gräset och struntade i fallfrukten.

Snart, snart lämnar jag alla mina älsklingar igen…..det känns lite jobbigt….

Mien

Det gick bra i Växjö! Jag hittade rätt hela tiden! Först hittade jag från Oskarshamn till Växjö. Sedan hittade jag hem till min barndomskompis Annika och hennes man Mats. Och så hittade jag till rätt dörr på Växjö universitet! Vilken lycka!

Efter första dagen, med toppenföreläsningar från tidig förmiddag till sex på kvällen, bjöd Annika och Mats på en gudomlig middag. Först drack vi det här, det är vitt vin och vinbärslikör. Jag kommer inte ihåg om det är likören som heter kir eller om det är hela anrättningen som är kir. Hursomhelst så var det gott.

Mats gjorde risotto. Han rörde och rörde, i en timme! Det är avorioris, olika svampar som Mats och Annika plockat, mest karl-johan, buljong, smör, olja, vitt vin och MASSOR med parmesan. Väldigt gott!

Till risotton serverades god skinka.

Och ett mycket mustigt vin. Det var en av de godaste middagar jag någonsin ätit!

De båda dagarna handlade annars mest om skolans styrdokument och vad en skola för alla innebär, vad som står i lagen. Det låter tråkigt men var mycket intressant.

Mien

Jag kan nu titulera mig student! I onsdags jobbade jag min sista dag och har nu börjat studera…..hm. IgÃ¥r morse träffade jag min granne, Hasse, vid köksdörren, vi har bara tio meter mellan vÃ¥ra köksdörrar, vi bor ju sÃ¥ tätt i det här grannlaget. Hursomhelst, klockan var halv nio pÃ¥ morgonen,  jag stod med jättesmutsiga lammkläder pÃ¥ mig, hade precis varit ute pÃ¥ en lammronda och i handen höll jag en ölburk.

- Hur går det med studierna? frågade Hasse.

- Tack bra, svarade jag och hytte med ölburken.

Gick sedan in med burken som jag hittat, tom, i gräsmattan, duschade och bytte om och åkte till Hemsebibblan för att hämta ut lite studielitteratur som jag beställt. Man kan nog säga att jag börjat studera nu. På söndag åker jag till Växjö och på måndag är det upprop på universitetet.

Mien

Eftersom vi kommer att ha en massa annat för oss nästa vecka så har vi jobbat med lammen varje kväll den här veckan. Vi har klippt alla 100 lammungarna och satt på dem lusmedel. Vi har skiljt baggar och gimbrar åt och kört dem åt var sitt håll.

Visst är det praktiskt att vara gift med en lammklippare MEN….man fÃ¥r alltid sina lamm klippta utanför ordinarie kontorstid, om man säger sÃ¥…..

Kanske kan man kalla oss halogenbönder? Det är märkligt hur fort det blir mörkt på kvällarna nu, redan vid 8 börjar det.

Mien