Archive for maj, 2009

Martin fixar sikkerhetsnettet

söndag, maj 31st, 2009

Idag när jag var på Hemse och hämtade på simning så träffade jag syrran med familj. Först bjöd jag hem dem på lunch. Men sen ångrade jag mig, jag skulle ju klippa gräs. Men sen ångrade jag mig igen när jag kom på att Martin kanske kunde hjälpa mig med sikkerhettsnettet.

Eftersom de varit pÃ¥ Bagarns innan sÃ¥ var de inte sÃ¥ hungriga. Syrran Ã¥t lite av min kyckling och pastasallad dÃ¥ hon ju äter för tvÃ¥……

Martin läste igenom de norska/ danska instruktionerna (det stavas ju likadant så det är svårt att veta vilket språk det är, barnen säger att det är danska för mattan är tillverkad i Danmark) och sedan började han skruva. Ni anar inte vilket skruvande det var! När jag hämtade mattan på Hemse Sport så sa de att nätet jag beställt var restnoterat och inte skulle komma förrän i juli. Jag fick då ett dyrare nät för samma pris.

- Det här supernätet är bättre. Men framför allt lättare att montera, sa Kenta.

Lättare att montera? Hur är då det billigare nätet att montera??? Stackars Martin fick jobba som en, ehh, myra?

Nu är mattan färdigmonterad! Jag oroar mig redan hur jag ska kunna montera ned den inför vinterförvaringen. Grannen Henrik var inne med lite bra verktyg, fick ingen bild på det tyvärr.

- Det ser hoppfullt ut, sa Henrik när mattan var klar.

Bella funderade.

Men sedan så bjöd moster Mien på glass och då blev hon glad!

Bella äter glass 1.

Bella äter glass 2.

Lukas äter glass.

H var i Lye och klippte lamm och missade nätuppsättningen och glassen. Jag fick klippa gräset men var tvungen att låna en slåtterbalk för att få av det. Bilder kommer!

Mien

Mejl från gården 090530

lördag, maj 30th, 2009

Vad är det som är roligt egentligen? Det kan man ju fundera över. Hemmansägaren och jag tycker definitivt inte att samma grejer är roliga. Definitivt inte! Som häromveckan då jag skulle byta batteri i elstängslet hos lammen och inte fick det att fungera, hur kul är det på en skala? Hemmansägaren däremot fnissar hysteriskt bara han kommer att tänka på det. Det var så här:

I vanliga fall är det Hemmansägaren som sköter det där med stängsel och el, jag sköter Jordbruksverket och papper. Men just den här dagen hade Hemmansägaren inte tid med elen så jag blev ombedd att åka och köpa ett nytt batteri hos Klassons Bil i Havdhem. Okej, jag måste erkänna, så fort det blir tal om batteri och ström och el och sånt blir jag lite osäker. Därför är jag mycket noga med att ställa många frågor hos Klassons. De hade inget batteri inne utan hämtade ett ur ett förråd.

– Är det laddat? frågar jag oroligt då de kommer med batteriet. ( Det kanske är med batterier som med cykeldäck, blir de stående ett tag så pyser elen, jonerna, molekylerna ur? Pyspunka typ?)

– Javisst är det laddat! säger Klasson. Det är bara att koppla det!

– Bara att koppla?

– Ja!

– Hur kopplar jag det då?

TÃ¥lmodigt visar Klasson mig:

- Du kopplar rött till rött och svart till svart.

- Så den röda klämman på elaggregatet ska sitta på den röda pluppen på batteriet och likadant med den svarta?

- Alldeles rätt! säger Klasson.

Jaha, det verkar ju enkelt. Jag tar mitt batteri och kör ner till lammbetet. Av nÃ¥gon dum anledning sÃ¥ har Hemmansägaren valt att ha elaggregatet mitt i en tynnbuske, det är visst nÃ¥got med den lilla bryan som finns i närheten och jordspettet. Men hur man än närmar sig aggregatet sÃ¥ fÃ¥r man kroppen perforerad av tynntaggar. Jag kopplar i varje fall batteriet, och sätter sedan elmätaren mot eltrÃ¥den. Mätaren visar noll! Noll kilovolt eller kilojoule eller vad det nu är för enhet. Med tretton tynntaggar instuckna i ryggraden ringer jag upp Hemmansägaren frÃ¥n tynnbusken och skriker att han kan ta sitt aggregat och………Hemmansägaren svarar dÃ¥ lugnt att han inte tror det är nÃ¥got fel pÃ¥ vare sig aggregat eller batteri eller honom utan att han tror det hela beror pÃ¥ felaktigt handhavande frÃ¥n min sida.

Felaktigt handhavande, jag höll på att explodera. Jag åker hem och sätter argt batteriet på laddning i garaget, kanske det inte finns någon ström i det ändå?

 

På kvällen när Hemmansägaren kommer hem ska han hämta batteriet från laddaren. Jag ser honom gå in i garaget och sedan hör jag ett tjut. Först är det ett argt illvrål men efterhand går det mer och mer över i ett mullrande gapskratt. Han skrattar och skrattar och skrattar…och så härmar han mig:

– Nu står jag här nere på betet och jag har provat allt…

Det jag visst inte hade provat var att ta av skyddsplasten från polerna på batteriet.

 

Jag hade förvisso kopplat rött till rött, som Klassons sa, men jag hade inte tänkt på att plast inte leder ström. Oj vad Hemmansägaren har skrattat åt det här, och ännu gör. Jag fattar verkligen inte vad som är så roligt, så Hemmansägaren har försökt bena upp det roliga åt mig:

1. Min tilltro till auktoriteter. Jag gör bokstavligen precis som Klassons säger, sätter rött på rött, men tänker inte ut själv att man kanske ska ta bort plastskyddet först.
2. Att det hela är så vansinnigt elementärt, som att börja äta glass innan man tar av pappret.
3. Att jag är lärare och spenderar mycket av min vakna tid till att oroa mig över hur det ska gå för mina elever. Men själv är jag flera korridorslängder, ja ljusår, från ett G i fysik.
 4. Att man redan på 60-talet skickade folk till månen men jag har inte fattat hur ett elstängsel funkar ännu.
5. Etc, etc.

Sedan påbörjar han en föreläsning om NO-undervisningen i allmänhet och den NO-undervisning jag fått i synnerhet och dess brister.

Nej, jag fattar fortfarande inte vad som är så roligt. Jag har nog en helt annan humor. Själv skrattar jag åt när Hemmansägaren skulle deklarera med förenklad självdeklaration och lyckades med konststycket att misslyckas med det. När det bara är en sak man ska göra, skriva sin namnteckning, och man lyckas göra det på fel rad så att Skattemyndigheten skickar tillbaka deklarationen, det är kul!

Mien Niklasson, Hablingbo

Lärare, men inte i fysik.

hagsarve@telia.com

Vad grannen gör en fredagkväll

lördag, maj 30th, 2009

Kära vänner, inte fick vi ihop nåt sikkerhetsnet igår inte. Vi lyckades montera stolparna, barnen och jag, och det var hur krångligt som helst. I eftermiddag kommer stora syrran hem från Visby, hon är där hos en kompis, så då kanske hon och jag kan fixa resten. Lilleman tröttnade snabbt på att montera nät så han åkte in till grannen och såg om de gjorde något roligt en fredagkväll. Det gjorde de, Henrik höll på att laga en vagn inför nästa veckas stenplockning.

Perfekt att köra sparkcykel i verkstan!

Elof har fångat sina första möss och igår fångade han sin första fågel, fy!

 

Och så tog jag av honom hans allra första fästing!

Knähunden är dassig, här kramas hon med husse nu på morgonen. Nu måste vi nog fatta ett obehagligt beslut snart. Men inte idag, hon ligger ute i skuggan och sover och ser ut att ha det rätt gott.

Mien

Hörselprov och vernissage

fredag, maj 29th, 2009

Idag var det hörselprov för alla som fyller fem. Varje gÃ¥ng man hör ett pip i lurarna ska man sätta en fiapjäs i spelet. Här koncentrerar sig vÃ¥r Lilleman pÃ¥ pipningarna. Jag kan meddela att hans hörsel är utmärkt. Därför tycker jag det är lite märkligt att han inte hör/gör som man säger…..

 

Och så var vi bjudna till Kerstin Boulogner på mat och vernissage, det är ju Öppna Ateljeér i helgen. Jag åkte förbi Kerstin och gratulerade lite och ska gå dit och se på hennes kläder i helgen. Men ikväll har jag lovat killarna att montera sikkerhetsnettet  så då går ju det före allting annat. Förresten, kolla på Kerstins skor, såna har jag också, det är supersköna ullskor som passar en lammkälling som jag, ska genast plocka fram dem. Syrran har likadana.

Mien

Sikkerhetsnett

torsdag, maj 28th, 2009

VÃ¥ra barn älskar att studsa studsmatta. Förra Ã¥ret köpte jag en ny matta med nät. Mattan var billig och jag köpte den i en leksaksaffär. Lilleman tycker den är toppen men storebarnen säger att den suger. De börjar ju bli stora och vill ha nÃ¥t med bättre studs. SÃ¥ med lite kreditgivning hos mor har jag nu köpt en kvalitetsmatta till barnen pÃ¥ Sportaffären i Hemse. De saluför ocksÃ¥ reservdelar och reparationskit! Och reservdelarna är inte dyrare än en ny matta, nÃ¥got som vi varit med om….. 

Nya mattan var lite krånglig att montera men som tur var gjorde Lilleman en ritning och sen hamnade varje skruv och mutter på rätt plats! 

Snacka om studs!

Lilleman tyckte det var läskigt att studsa utan nät men eftersom han inte gjort någon ritning på nätet än så har vi inte kunnat montera det.

Var ska den här mojängen sitta?

Och den här? Ska det vara så  j…..a svÃ¥rt för mattillverkaren att bifoga en monteringsanvisning i paketet? Elof höll sig i bakgrunden dÃ¥ matte svor och var arg.

Ikväll har jag hittat en monteringsanvisning på norska på nätet:

Sikkerhettsnett: Finn stolpen (A) som har to hull. Fest toppdekselet (C) i det hullet som er naermest av stolpen…..

Säg Good Luck till mig!

Mien

Förresten, om någon vill köpa den gamla mattan så är den till salu för halva priset. Och den är i skick som ny. Passar yngre barn. Nät medföljer.

Kommer nästa vecka…

torsdag, maj 28th, 2009

Nästa vecka ska Lilleman börja på sin första aktivitet. Han är sååååå förväntansfull. Inför vaddå undrar ni? Här är kommer några ledtrådar: sport + Hablingbo + alla gör det + man börjar när man är liten=

………………………………………….?

Mien

När ska jag få tid att klippa gräset?

torsdag, maj 28th, 2009

Igår var det skol-DM i varpa i Rävhagen. Jag körde in ett lass med sex förväntansfulla tävlande. Här står stora brorsan med sin nya varpa och trasan i högsta hugg. Jag vet inte riktigt varför det är så viktigt med trasa. Jag vet bara att varje varpasäsong är mitt förråd med handdukar länsat. I bakgrunden ser ni Maria Mattson visa en kastare till rätta. Maria är lärare på Havdhem och en eldsjäl inom varpasporten. Utan henne så hade det inte funnits så många unga kastare kan jag tala om. Bredvid Maria står hennes syster, Kristina, också lika aktiv inom varpan. 

Havdhem lag 3, Emrik, Gustav och Lukas.

Havdhem åk sex, flickor, Alex, Vendla och Karro.

Jag lämnade Rävhagen och åkte på ett jobbmöte. Då och då har jag nämligen, å jobbets vägnar, ärenden till gymnasieskolan. För att överleva så är det så här man måste göra, planera in jobbmöten efter skol-DM i varpa. Hur ska man annars kunna skjutsa och stötta sina barn?

Bohmans bunker. Här har man svettats över ett och annat prov.

Det är lika jobbigt varje gÃ¥ng att Ã¥ka till Trojaborg, Elfrida André, Christoffer Polhem eller vad nu skolan heter, tycker jag. Det ser precis likadant ut där nu som när jag började där för 26 Ã¥r sedan! Samma golv, samma dörrar och samma lukt! Det enda som är ändrat är väl namnet. Jag tror att det är doftminnet som spökar för när jag gÃ¥r in pÃ¥ fd Säveskolan sÃ¥ vältrar sig ett vemod över mig. Gymnasietiden var ändÃ¥ inte lika jobbig som högstadietiden, men inte är det precis min lyckligaste period i livet…….Jag trivdes aldrig riktigt i skolan förrän jag kom till universitetet.

Här, till höger, hade jag mitt skåp ett år. I blå rad tror jag. Nu har någon annan stackare sitt skåp här. I det här utrymmet råder alltid källarmörker, man har inte  aaaaning om vad det är för väder ute då man vistas i de här lokalerna. Fy.

Exakt, precis på pricken likadant som för 26 år sedan. Spooky.

Ungdomarna jag träffade på är dock hur goa och trevliga som helst, det är lokalerna som ger mig the creeps.

Tillbaka på Rävhagen så hade tjejerna vunnit silver.

Killarna hade varit duktiga de ocksÃ¥ men i deras grupp kastar verkligen eliten sÃ¥ nÃ¥gon medalj blev det inte. Maria Mattsson tyckte dock att killarna varit sÃ¥ schyssta och trevliga pÃ¥ plan sÃ¥ hon gav dem ett litet inofficiellt hederspris. Maria vet hur en slipsten ska dras, om man säger sÃ¥…….

Sedan blev det Mc Donalds och en repa på stan. Stora syrran köpte examenskläder och jag störtade in på Indiska en halv minut och hittade lite saker. Killarna uppehöll sig under tiden på Claes Ohlsson. Det är ju inte så ofta man är i stan så man får ju passa på.

Innan vi åkte hem var vi på Keges utlämning.

Stine, som driver Kvinnegårda catering ringde nämligen och behövde ha hem ett spann räkor och en jätteburk rom. Jag kände mig som en hjälte när jag kunde ordna det för Stine skrek i telefonen:

- Hurra Mien! Du kar räddat Käldares smörgåstårta!

SÃ¥ nu vet ni det, det är tack vare mig de kan smaska i sig god smörgÃ¥stÃ¥rta pÃ¥ Kälder i helgen. Eller, kanske inte bara tack vare mig…….

Väl hemma så hann jag faktiskt gå på toa. Men sedan var det bara att spänna för hästtransporten och lasta häst för stora syrran skulle köras till ridlektion i Grötlingbo.

Och efter jag lastat av hästen var det bara att fortsätta upp på Hemse för stora brorsan skulle på simträning.

Vi passerade då den här skylten och kunde konstatera att någon varit ute och skrubbat.

Och sedan tittade vi till alla lamm och så var det dags för mig att åka på utbildningskväll. Jag ska ju jobba i vallokalen under EU-valet så jag fick lära mig allt om det.

Det var den dagen det. Men när ska jag få tid att klippa gräset?

Mien

Sommarlov

tisdag, maj 26th, 2009

Nej, men nu är det visst någon som är i behov av sommarlov!

Mien

Bra morgon och dålig morgon

tisdag, maj 26th, 2009

Tisdag är en bra morgon, då kommer det två tidningar. Fredag likaså. Men de andra morgnarna, de kan man radera. Hemmansägaren och jag tjafsar hela tiden om vem som ska ha tidningen och när den ena vänder bort blicken så snor den andra åt sig tidningen. Ska man behöva ha det så här?

Mien

Under overallen

tisdag, maj 26th, 2009

Så knatar han iväg nedför trädgårdsgången, traskar efter Hemmansägaren ut till bilen mot dagens värv på dagis. Han har på sig sin älskade, gröna overall trots att fröknarna på dagis bestämt har sagt att det är dags för lite lättare kläder nu.

 Häromdagen var det  sommarvarmt på dagis gård och svetten rinner av vår Lilleman när han far runt och leker i  vinteroverallen. Han blir då ombedd att gå in och ta av sig. Efter en stund kommer han ut igen, fortfarande iförd grön vinteroverall.

Fröken: Men du skulle ju klä av dig?

Lilleman: Men det har jag ju gjort!

Och som vanligt har han löst saker och ting pÃ¥ sitt vis. Han har klätt av sig alla kläder under overallen och visar stolt att han bara har pÃ¥ sig kalsonger under…. 

Jag står där i dörren och tittar efter honom när han går mot bilen nu på morgonen. Plötsligt vänder han sig om och och vi vinkar till varandra:

Jag: Hej då lille gubben!

Lilleman: Hej då bajskorv!

Så hoppar han snabbt in i bilen, den lille filuren, och åker iväg. 

Mien

(Klicka pÃ¥ den röda bajskorvstexten sÃ¥ kommer ni till en av hans favoriter….)