Archive for juli, 2009

Jobb- och semesterresa

torsdag, juli 30th, 2009

Klockan fyra ringde mitt alarm idag, jag tänkte gå upp tidigt och ladda upp bilder och blogga. Men, orken fanns inte där. Så, tyvärr, det blir inga bilder!

Nu är klockan sex. Jag ska väcka familjen och sedan ska vi bege oss ut i bilen. Nu åker vi på ett par dagars kombinerad jobb - och semesterresa till fastlandet. Vi ska bland annat klippa lite lamm och hälsa på min kompis Trend-Tove. Må så gott tills vi hörs igen!

Mien

Mobiler och sånt

tisdag, juli 28th, 2009

Saker jag irriterar mig på just nu:

1. Min mobil. Den har ständigt dålig teckning. (Och den är så gott som ny………….)

2. Folk som pratar in lååånga meddelanden på mitt mobilsvar. Jag har inte tålamod eller tid att lyssna av dem.

3. Folk som istället för att skicka SMS pratar in ett tio-minutersmeddelande på mitt mobilsvar och där det viktiga de har att säga kommer sist i meddelandet.

4. Mobiler överhuvudtaget.

5. Telefoner som ringer överhuvudtaget.

Hm, om jag håller på så här kommer väl ingen att våga höra av sig till mig längre?

Mien

Somnar

sndag, juli 26th, 2009

För tredje kvällen i rad är vi nu bortbjudna. Jättemysigt! Ikväll ska vi till mamma. Hon bjuder alla systrar med familjer och hundar på middag. Vi är nu den enda familjen som inte har hund. Suck. Men vi får snart……bara två veckor kvar!

Alla gånger vi varit bortbjudna sista tiden har jag somnat en stund. Igår somnade jag på Evas soffa. Den här utrensningen gör mig så trött. Både fysiskt och psykiskt. Och nej, det är långt ifrån klar.

Mien 

Elof-fälla och misströstan

sndag, juli 26th, 2009

Nu när jag håller på och röjer så har det sunkat till sig rejält här inne. Och inte blir det bättre av att en viss Lilleman får härja fritt. Här är hans Elof-fälla som han anlade igår.

Elof ska äta osten och följa snöret för att sedan infångas? Elof orkade i alla fall bara äta ett par ostbitar. Sedan vände han på tassen och gick. Kolla in de döda flugorna i hörnet, så fräscht!!! Not!

Igår gick försäljningen sådär, inte många bilar rullade in. Men Håkan och Helene kom och köpte fyra stolar. De ville gärna vara med på bild.

På kvällen åkte vi till Evas sommarhus i Sanda och åt mat.

Huset är alldeles nytt. Och fint.

Massor med rymd och inga onödiga saker. Här hos mig är det bara prylar, prylar och åter prylar. Och skit.

Tack Mats och Ingrid för att ni tog hand om våra barn igår! Så schysst! Barnen hade jättetrevligt på utflykten till Hoburgsgbben och till Austre. Här ser ni Mats och Ingrid på den årliga trädgårdsgolfen de brukar anordna vid Kauparve.

Nej, nu måste jag fortsätta röja. Jag blir ju aldrig klar. Börjar nästan misströsta lite.

Mien

De verkligt stora frågorna

lrdag, juli 25th, 2009

Det är inte klokt vad skit jag har haft i mina köksskåp. Flera kassar med gammal plast lämnar nu köket. Det åker inte ut i loppisen utan till tippen! Såg inne på Linda Skugges blogg att man kan vinna priser för bästa vardagskaosbilder. Det här är väl lite kaos i vardagen? Kolla in grilltången mitt i alltihop.

Se så vackert! Ett skåp med bara sådant porslin som vi använder! Och så lite farligheter högst upp. Vi har ju små människor som hälsar på här ibland och som man inte riktigt kan lita på.

Ja, jag är barnsligt förtjust i barnporslin. Varje gång jag är på fastlandet köper jag några nya muminmuggar för tyvärr förolyckas en och annan då och då. Muminmuggarna är Arabia. Pippimuggarna är Rörstrand. Muminmuggarna är finare men Pippimuggarna håller bättre.

Annars har jag inte hunnit så mycket idag för det kommer kunder hela tiden. Jag tycker det går bra att göra sig av med grejer men faktiskt ångrade jag mig lite när mannen i ljusblått gick iväg med de blå blomkrukorna. Jag har köpt dem på icaspecialen i Klinte en gång i tiden och de är så fina. Men jag har ju typ inga krukväxter så vad ska jag med dem till? Och förresten så har jag ju sparat de allra äldsta och finaste krukorna så skärp till mig nu!

Idag kom min allra käraste Eva och hälsade på. Eva och jag har båda vuxit upp i Sanda och hållit ihop i vått och torrt under alla år. Eva är en sådan vän som jag aldrig blir färdigpratad med. Hon kan med lätthet prata upp ett nyladdat batteri i min mobil. Och när mobilen börjar svida och pipa om low battery level så är människan långt ifrån klar. Här står hon på vår storgård med sin Tomas, Harald och lilla Malva och virkar?

Men hon bara hjälper Harald att skarva. För detta var sommaren då Harald virkade, non-stop!

Så tufft med en kille som virkar! Kolla in de fina, egengjorda armbanden han har om handleden också!

Efter alla år med mig så kan Eva det där med skinn! Hon vill ha stora, fina tackskinn. Därför hade jag sparat ett sådant till henne. Tomas och Eva flyttar nämligen i dagarna från ett mindre ställe i Vällingby till ett större i Norrtälje och då behövs det fler skinn!

Evas Ellen fick hjälpa stora syrran med försäljningen. Stora syrran har ruttnat rejält på det där med loppis kan jag säga.

Tänk vad stooora våra flickor har blivit. Tyckte det var förra sommaren som Eva kom hit med sin lilla Ellen första gången. Men det kan det inte ha varit.

 

Och så kom Lotta, hon berättade att hon är sommarboende i Alva sedan många år. Då tyckte jag att hon absolut skulle köpa en Mejl från gårdenbok. Jag pladdrade på där om att jag är krönikör och Mejl från gården och bla bla. Då sa Lotta:

- Min man skriver också lite!

Här är mannen. Men han verkar ju lite bekant? Eller??? Oj, oj, här har man stått och pladdrat när man har självaste deckarkungen Håkan Östlundh på besök. Oj, oj, ibland önskar man att man kunde hålla truten! Håkan Östlundh anses ju vara en av de bästa i Sverige! Så synd att han blundar här på bilden!

På Östlundhs hemsida kan man läsa att frun, Lotta, är bokomslagsdesigner………..Uj, uj. Men Lotta sa i alla fall att hon tyckte det skulle bli kul att läsa min bok……………..

Kolla förresten in den här intervjun i Expressen där det sägs att deckare handlar om de verkligt stora frågorna, något som jag tror är alldeles sant.

Imorgon tror jag faktiskt att jag tar och stänger lilla loppisen och far och badar med mina barn. Lilleman är arg och sur på mig för att jag håller på med skräp hela dagarna. Men jag gör det ju faktiskt för hans skull………….så att han ska få eget rum…………..

Mien

Håkan, kom gärna tillbaka så jag får ta en bättre bild!

Är det inte synd?

fredag, juli 24th, 2009

Affärerna går lysande! Kundtillströmningen är enorm.

Klockan åtta nu på morgonen sålde vi allt det här. En bänk som använts till något med lin, tror jag. En smörkärna och ett gäng gamla stolar.

Är det inte synd att sälja av sådana här gamla saker? Kommer man inte att ångra sig? Stolar som tillverkats på gården? Av eget virke?

Jag har nu levt med de här stolarna i 12 år och jag vet nu att jag inte kommer att använda dem. De är för rangliga och maskätna för att sitta på varje dag vid köksbordet.

Och se så glad sommar-Carina blev då hon fick köpa dem för att ha i sitt sommarhus i Alva!

Även urgotlänningar fastnar för grejer där ute i loppisen. Här fyndar faster Bettan.

Pixel hittade ett garnnystan som han gärna ville ha. Han morrade och ruskade nystanet i luften.

Det lila är garn. Det svarta är Pixel.

John Bergman, sommarboende vid Stenstugu, fyndade ett gammalt bord.

Jättekul sätt att lära känna sommarhablingar på!

Faster Julia med familj och svärfar kom med sill och pärar och nybakt bröd. Det var jättegott! Tack!

Fina kusin Anna.

Kusiner på studsmattan. Anna, Henning, Linn och Olle.

Nanne fyndade handgjorda räfsor.

- Det är så fascinerande att någon snubbe suttit och gjort det här för hand, sa Nanne.

 

Och så slog Nanne till på en gammal raklåda. Kanske är det en nyrakad Nanne vi får se nästa gång?

En av vindarna är nu så gott som tom. Brygghusvinden. Fattar ni vilken känsla? En tom vind? Här kunde man inte komma fram förut. Den gamla, blå dörren ser jag nu. Den har suttit där vår vedpanna nu står. Kanske att den går att sälja också? Ska prova.

 På kvällen bjöd Anders Hjorth på jättegod mat i Fröjel. Hans kompisar Pelle och Pilar från Uppsala och en massa annat folk var också bjudna. Jag var så trött att jag somnade en stund, sorry! Hade annars gärna suttit kvar och pratat. Pelle och Pilar var jättemysiga. Pelle har en konstig mössa, ryktet gick att han dolde sina rastaflätor under den. vet inte om det var sant. Ska nog åka till Fröjel någon dag och glutta lite under mössan ,faktiskt.

Tack för en toppenkväll!

Mien

Röj med systrarna

torsdag, juli 23rd, 2009

Igår kom mina systrar och hjälpte till. Lilla Bella däremot var inte till någon hjälp alls! Hon var en katastrof ute i loppisen. Försökte välta ut allt och rabba och dra ner från borden. Nej, hon fick gå ut därifrån.

Lillsyrran var en jäkel på att sortera gamla kläder. Det gick fort och lätt när hon var med. Man behövde inte stå och fundera alls:

- Kasta. Släng. Inget att ha! Kör på tippen! sa hon om det mesta.

Svågern fick köra till Hemse och hämta pizza, något som alla barn och mina anställda ungdomar uppskattade mycket!!!!

Alla kusiner älskar pizza.

Gustav kom förbi och lånade högtryckstvätten.

Martin kollade in lammen så länge.

Hemmansägaren tycker att jag ska byta bil. Han vill att jag ska köpa något med fyrhjulsdrift så att även min bil kan användas då man åker på lammronda. Vad tror ni, är det en Porsche Cayenne han menar?

Mien

Nya bilder

torsdag, juli 23rd, 2009

Igår kom det bilder och brev från kenneln. Lilla Lady och hennes bröder är sex veckor gamla nu.

Här kommer nya bilder. Tyvärr regnar det bara nu för tiden så vi kan inte
vara ute så mycket som vi tänkt

Men valparna mår bra och trivs med livet

Mvh
Ingrid

När jag ser den här bilden får jag en känsla av att man försöker spärra in de små busfröna. Titta vilken gullig bebissäng de har att sova i!

Inspärrade igen!

Men så guuuuulllllliiiiiggggg! Hemmansägaren konstaterade att öronen har börjat klättra uppåt på huvudet.

Kenneln föder upp vit herdehund också. Den vita herdehunden ska vara som en vit schäfer, de har samma ursprung. Herdehundarna ser ut som monster i jämförelse med de små japparna! Hur  liten är egentligen en japansk spetsvalp? Förra hunden vi hade kom till oss då hon var fyra månader så jag har aldrig haft en så här liten valp förut. Tänk om den är så liten att vi tappar bort den? Att den bara försvinner här hemma i röran? Virvlar iväg som en dammtuss bara?

Mien

Som igår anmälde lilla Lady till valpkurs, start i september. De på brukshundsklubben sa att det optimala är att börja på valpkurs då den lille är tre månader och det kommer lady att vara då. Kommer jag verkligen att våga släppa ner min lilla valpflicka blande en massa andra blodtörstiga valpar? Hur ska det gå???

Mera röj!

onsdag, juli 22nd, 2009

Loppisen drar till sig MASSOR med folk! Igår var det främmande bilar på storgården non-stop.

Jag har nu tömt en av vindarna, brygghusvinden. Vinden inne återstår och den är större….Så i eftermiddag hoppas jag att vi har ännu fler saker till försäljning!

Stora brorsan satt pall ute i loppisen igår. Han hade hittat en låda med Hemmansägarens gamla serietidningar. Hela dagen satt han och läste MAD på engelska.

Så mycket trevligt folk som kommer in. Den här kvinnan fyndade två blomlådor och ett litet inramat fotografi med Skokloster på. Hon skulle ge Skoklostertavlan till sin pappa som bror granne med slottet. ( Jag hade tänkt slänga det gulnade fotografiet men nu fick jag 20 spänn för det!)

Och så här glad kan man bli när man hittar ett metspö.

Stora syrran fick slita hårt med att ta betalt. Det här paret köpte ett gammalt tvättset från Kockums och de var så glada och trevliga.

Men alla var inte trevliga. Det hade kommit in en sur och otrevlig typ också som började tjafsa om priserna med stora syrran. Och jag var på återvinningen i Hemse och kunde inte komma till undsättning. Det tyckte hon inte var kul.

Själv har jag inte tid att stå ute i loppisen. Jag bär ner prylar från vindarna, röjer och städar och åker till återvinningen. Det är otroligt slitsamt jobb kan jag säga! En hel hästkärra med skräp fick jag iväg igår. Plus att jag var på Mattssons Smides järnåtervinning och dumpade av en sädskruv och ett expansionskärl med tillhörande rör. I morse vaknade jag med värk i ena benet. Jag måste ha sträckt mig på något vis. Nu har jag tagit en värktablett och hoppas det ger med sig för jag ska ju bära prylar hela dagen!

Kan ni fatta????

Som tur är har jag varit klok nog att anställa två grabbar till min hjälp. Här är Emil. Emil är egentligen jättesöt men han envisas med att göra grimaser då jag ska ta kort på honom.

Och Daniel. Utan Emil och Daniel hade det här inte funkat kan jag säga för Hemmansägaren är iväg hela dagarna och klipper lamm och har inte tid att hjälpa mig. Daniel hittade en gammal skinnrock på vinden som han tog till sitt hjärta! Du kommer att vara coolast i Uppsala i höst, Daniel!

Elof, den fåntratten, är inte mycket till hjälp. Men han tycker det är hemskt spännande att smyga runt uppe på vindarna bland alla saker.

Egentligen är jag arg på honom. I två dagar var han borta! Och som vi har letat. Och undrat. Och frågat runt. Men så kom han tillbaka, vilken glädje! Elof kunde inte berätta var han varit men han var mycket ångerfull och i stort behov av kärlek. Mysgubbe! 

Till halv ett i nättres röjde jag i köksskåpen och bar ut porslin vi aldrig använder till loppisen. Kolla, jag har tomma hyllor nu! Och när man plockar ur diskmaskinen så finns det plats för porslinet i skåpen. Man behöver inte trycka in allting längre. Fantastiskt. Och så mycket pengar det kommer in sen då……..Det är bra för snart ska lilla valpen betalas.

Nej, nu måste jag försöka få igång mitt ben. Jag har inte tid att ha ont nu!

Mien 

Tack mamma för att du höll ställningarna i köket igår! Du vet precis vilket käk ungdomar gillar. Idag kommer min lillesyrra hit och har kökstjänst. Den här utrensningen är personalkrävande!

Nej, Mien! Fyyyy, Mien! Släng! Kasta!

tisdag, juli 21st, 2009

Förlååååt att jag inte varit här på ett tag! Hemmansägaren, min ivrigaste bloggläsare, har varit mycket besviken på mig. Varje morgon har han varit här och kollat och det har ju, till hans stora besvikelse, inte funnits något nytt. 

- Du måste ju säga till när du tar bloggpaus! Man kan ju tro att det hänt dig något!

Det har inte hänt mig något! Jag mår bra och nu är jag tillbaka igen!

 Om ett par veckor får vi hantverkare hit. De ska isolera och panela in vinden så att våra barn får lite mer utrymme att vara på. Jättebra. Men, vinden är ju full med saker? Smockfull? Det får inte plats en endaste liten hantverkare där uppe så som det ser ut nu kan jag säga. Och absolut inte några barn. Och var ska sakerna ta vägen? För brygghusloftet är ju också smockfullt? Och vi har ju ingen källare? Och vad kan man kasta?

Jag kände mig mycket vilsen i allt detta. Så jag utarbetade en plan:

1. Städa ur hönshuset så att det blev tomt.

2. Tömma brygghusvinden, kanske flytta allt till hönshuset.

3. Tömma vinden och flytta allt till brygghusvinden…………..

När jag städat ur hönshuset, tog två hela dagar, så började lusten avta. Men då kom faster Annika hit. Igår morse intog hon gården och styrde upp det hela kan jag säga. Jag bar och konkade ner från vindarna. Faster Annika tvättade, skrubbade och kastade. Det som hon inte kastade hängde hon upp i hönshuset. Ibland, när jag försökte smussla undan nån grej, när jag hade svårt för att kasta, så tog faster Annika i:

- Nej, Mien! Fyyyy, Mien! Släng! Kasta!

Så det var bara att lyda.

Det kändes som om jag var med i TV-serien Rent hus. Ni aaaanar inte hur mycket grejer vi har! Och råttskit!

- Städa Mien! Man kan få sorkfeber av all den här råttskiten! sa faster Annika argt.

Här ser ni faster Annika med lite gamla släktklenoder som hon städat ut. Visst ser hon snäll och rar ut men inte en enda onödig pryl blir kvar i huset då hon drar fram. Hemmansägaren försökte protestera och ta tillbaka ett utrensat fat som han köpt på auktion en gång:

- Men ge dig! Vad ska du med den där gamla skiten till? fick han till svar. Darrande försvann H sedan från hönhuset.

Det som inte slängdes arrangerade Annika snyggt ute i hönshuset. Faster Annika har nu gjort om vårt hönshus till en 100 kvadratmeter stor antikaffär! Det är riktigt hemtrevligt, med trasmattor på golvet och allting! Och Hemmansägaren kom på andra tankar efter avbasningen och började rensa han med.

Grejer, grejer och grejer. Från golv till tak. Fattar ni, allt det här har funnits i vårt hus! Inte konstigt att vi själva knappt har fått plats!

Släktens gamla, rangliga stolar, som jag ska renovera någon gång……..

- Men Mien, det finns en anledning till att de här sakerna har burits upp på vindarna av dina förfäder en gång, sa faster Annika och ställde ut stolarna i loppisen, som hönshuset numera kallas. 

Eftersom loppisen ligger ute vid vägen stannar det till bilar då och då. I en av bilarna hoppade de här människorna ur. Gustav och Martin, kusin Mats fina pojkar. Gustav och Martin ville inte köpa något i loppisen.

- Det finns faktiskt ingenting härinne som jag skulle vilja ha, sa Gustav.

 Men däremot var de lite intresserade av lammskinn. Tack för titten pojkar, det var jättekul att ni tittade in!

 

Trots att vi inte hade någon loppisskylt ute så kom det folk förbi och handlade ändå. Den här lille killen köpte fiskedrag.

Och ett kastspö som jag aldrig använder!

Men nu är skylten ute! Kom och fynda gammal skit! Om en halvtimme kommer Daniel och Emil och ska fortsätta hjälpa mig bära ut grejer idag. För det är bara i hönshuset, förlåt, loppisen, det syns att något hänt. Vindarna är ännu lika smockfulla………..

Mien 

  Som vill ge Annika ett jättetack för allt du gjorde för mig igår. Ljus och kärlek till dig!