Mejl från Gården

Ikväll, efter jobbet, körde dottern och jag in till stan. Jag försöker handla allt på Hemse, men jeans till en högstadieflicka, med rätt passform, ja det hittar man bara i stan. Ny mobil, som ersatte den trasiga, blev det också. Vi föll för en miljömedveten mobil, tillverkad av gamla mobiltelefoner. Men kan ni fatta, varför är en återvunnen mobil många hundra dyrare än andra? Då lockar den ju inte till inköp? Riktigt snygg var den i alla fall.

Vad är det här? Jo, det är en kalender. Lilleman längtar nämligen efter advent. För att stilla sin längtan har han tillverkat sin alldeles egna kalender. Han öppnar en lucka om dagen.

Och blir lika överraskad varje dag över gubben som finns i luckan. Gubbarna klistrar han sedan upp på överblivna träbitar som hantverkarna lämnar efter sig.

Efter massor med bus så har vår luspudel slutligen somnat på Lillemans lyftkran ikväll. Konstigt, jag har hela tiden kallat henne för loppishunden, för vi har köpt henne för pengar vi fick in på loppisen i somras. Och nu är hon en lopphund på riktigt.

När vi går i säng ska vi sätta på henne det här. Medlet kostade närmare 250 kr. Vi tycker sådana här medel är lite läskiga. Har läst någonstans att det är en nervgas, man vet ju inte hur bra det är att få det på sig egentligen. Hemmansägarens plan är att sätta på Lady nervgasen vid sänggåendet, under natten sedan så maddlar ju inte barnen så mycket med henne.

Mien

Vi har haft så dåligt med tid för hästarna i sommar.  Fel. Vi har gjort annat än att hålla på med hästarna i sommar. Haft utrensning och loppis till exempel. Nu är det i alla fall bestämt att Olivia V ska komma i form igen, hon var i så fin form i början av sommaren, suck. H och jag turas om att vara med på ridturen. Vi tar med gamla tant La Pascha, dels tycker tanten det är kul att komma ut och dels så blir Olivia V gladare då hon har sällskap. Här nedan ser ni lite bilder H tog idag då han stod vid sidan med La Pascha.

Hon är sÃ¥ vacker, vÃ¥rt New Foreststo Olivia V. Dottern är förresten fin hon ocksÃ¥…..Hemmansägaren Ã¥kte till SmÃ¥land och köpte stoet och han föll  som en fura för hennes skönhet.

Hm, SmÃ¥land, där köpte vi Lady ocksÃ¥ och hon är ju ocksÃ¥ en beauty. Det är flickorna frÃ¥n SmÃ¥land….

La Pascha är världens snällaste. Jag tror hon har fyllt 28 år. Jag hoppas hon får ha hälsan många år till för stona trivs så bra tillsammans och man behöver aldrig vara orolig för att de ska hitta på något dumt med barnen.

Här går det undan! Och ryttarinnan sitter så fint i sadeln!

Ikväll har jag varit på Folkan och välkomnat nya elever. Det var inkvartering  för imorgon börjar en ny termin! Och till på lördag ska jag ha ett Mejl från gården klart.

Jihaaa, nu börjar det på allvar!

Mien

Jag hade nog glömt hur det är att ha hundvalp. I alla fall hade jag glömt hur tidigt de vaknar på morgonen. Jag hade också glömt hur de biter på allt, springer iväg med ens saker och skor och rivs med sina vassa klor.

Jobbiga saker med Lady just nu:

1. Hon har svårt att komma till ro på kvällen. Hon vill busa. Vi vill sova.

2, Hon vaknar halv fem och vill gå ut. När hon kissat försöker jag få henne att somna om, det går inte så bra. Tänk er att halv fem ha en liten valp i sovrummet som är alldeles skogstokig, som skäller högt, biter i näsor, tår och fingrar och gnäller över hur tråkiga vi är.

3. Hon har löss! Hela den vita pälsen kryllar av jätteäckliga, svarta kryp som hoppar omkring. Jag kan inte vänta tills apoteket öppnar imorgon……Jag hade ocksÃ¥ hundlöss pÃ¥ mig igÃ¥r……….

4. Hon springer uppför alla trappor, ända upp till vinden. Sedan sitter hon där och gnäller och vill bli hämtad. Hon vÃ¥gar inte gÃ¥ ner för trappor själv. Jag bär ner henne och sedan springer hon uppför alla trappor igen, som en oljad blixt…..

5. Lilleman vill att vi ska lämna tillbaka henne där vi hämtade henne.

Jobbiga saker med Hemmansägaren just nu:

 Hemmansägaren är väldigt trött klockan halv fem så det är JAG som får krångla med valpen. Jag är också väldigt trött klockan halv fem. I morse, när valpen krånglade som värst, låg jag och funderade på hur jag skulle kunna få upp Hemmansägaren ur sängen. Då kom jag på det:

Jag: Jag tycker det ser ut som om Lady biter på en av dina böcker!

Ljud från sängen: Swisch!

På någon mikrosekund har jag fått upp H ur sängen och nu står han och svajar sömndrucket på magra ben. 

Hemmasägaren:  Min bok säger du? och så  tittar han sig vilset omkring.

Ha, ha ha, man får inte vara dum!

Mien

Jaha, så var det det där med ny trappa till vinden. Byggmästare Lennart tyckte vi skulle be en trappexpert rita på trappan.

- Du vet, det där med trappor är knepigt. Nog kan jag bygga trappor men det finns dom som kan bättre. Ska du nu satsa på ny trappa så är det lika bra att satsa på en riktigt bra! Som är skön att gå i.

Därför ringde Lennart efter Mats, en trappexpert. Han har ritat trappor hela sitt liv.

Trappexperten Mats, som jag tror heter Olofsson i efternamn, hade med sig en tumstock.

Mats mätte och mätte.

Mats mätte och Lennart hjälpte till. Mitt i alltihop kom Lilleman.

Den här maskätna trappan ska bytas ut mot nÃ¥got som liknar….

….det här! Inte sÃ¥ 1700-talsaktigt kanske men jag har liksom tröttnat pÃ¥ det där med 1700-talet. Jag vill ha saker lättstädade och enkla. Jag valde metallpinnar som räcke. Man kan fÃ¥ med bredare träpinnar ocksÃ¥ men jag tänkte att metallpinnar stjäl mindre med ljus. Och sÃ¥ verkar det enkelt att torka av.

Resultat av trappexpertens besök:

1. En trappa är beställd. Leveranstid 4 veckor.

2. Två garderober måste bort för att ge plats åt nya trappan.

3. Det innebär att eftersom vi nästan inte har några garderober alls så måste familjen nu göra sig av med nästan alla kläder. Varje familjemedlem får välja ut ett fåtal favoritplagg som man sedan förvarar i en resväska under sängen. Allt annat slängs.

4. Mellanvåningen kommer delvis att demoleras vid insättandet av nya trappan. Golv kommer att rivas, tak kommer att sågas upp.

5. Trappan upp till mellanvåningen kommer att se förskräckligt skruttig ut i jämförelse med den nya vindstrappan.

Hm.

Nån som vet hur man tar bort mattklister? Anledningen till att jag inte målat trappan är för att jag inte kan få bort klistret efter korkmattan som den var inklädd med tidigare.

Mien

Jag vet inte om det här funkar, men om det gör det får ni vara med om något fantastiskt! Lyssna till när min käre kusin, Tommy Lundberg, intervjuar Göte Olofsson, Fårö 1985, 22 minuter in i programmet. Jag klagar över flugor, men tänk er en karl som samlar kråkben, krakurbain, i köksfönstret! Ljudet är dåligt i början, men det blir superbt sen!

Innan intervjun med Göte är det en intervju med Lasse Jakobsson från Grötlingbo, 9 minuter in i programmet, hur han skadades i en motorcykelolycka och sedan ändå lyckades ta kommandot över sitt liv. Lasse, du är bäst!

Lyssna till hela programmet här

Hoppas ni hittar!

Ni fÃ¥r flytta markören om ni inte vill höra nyheterna i början. Jag är inte expert pÃ¥ det här med ljudfiler………..

Mien ( och Jonas som kom med tipset!)

Baksidan med att bo på landet: flugor! Vi har ändå haft färre flugor i år än vi brukar ha. Varje gång jag bytt flugpapper i köket i sommar har jag tänkt:

- Det här var sista gången!

Men idag fick jag tänka om:

- Måste köpa fler flugpapper!

De senaste dagarnas värmebölja har varit extremt gynnsamt för flugorna. Och sÃ¥ gör det väl sitt till att vi bygger om här hemma ( eller bygger upp….Ã¥t) för dörrarna stÃ¥r öppna ganska mycket. Att tvätta köket rent frÃ¥n flugskit är inte att tänka pÃ¥ ännu. Man fÃ¥r vänta tills det blir kallare. 

Ikväll Ã¥kte vi ner till Asburgshagen. Den är pÃ¥ 20 hektar impediment, kan man väl säga. Inte bästa betet men det man fÃ¥r bäst betalt för, om man säger sÃ¥…..Vi har nu lärt oss att bara ha tackor där. Lammungar far illa i den stora hagen, blir sjuka av färstingbett fastän man behandlar dem. Ett av de första Ã¥ren vi hade lamm blev vi alldeles chockade dÃ¥ vi kom ner en dag. Flera lammungar gick pÃ¥ knäna trots Flytics. De hade fÃ¥tt ledinflammation och var ohjälpligt efter hela säsongen sedan, trots penicillin. Men nu vet vi bättre. Bara gamla tackor och köttdjur tÃ¥l det här betet. Länsstyrelsen vill säkert att man har betesdjur här hela säsongen men vill man ha friska djur sÃ¥ gÃ¥r inte det.

Tackorna var framme och ville hälsa. Hemmansägaren och Emil, killen som hjälper oss ibland, har ägnat sommaren åt att renovera stängsel. Över 500 stolpar har de slått i,  i Asburg och i Sigleifs kveiar. Om man tittar noga ser man lite nya stolpar i bakgrunden. 

  - Någe för någe, som min mamma brukar säga.

De där miljöstöden fÃ¥r man inte gratis om man säger sÃ¥…………….

Om man gÃ¥r över bron och kliver över stättan sÃ¥ kommer man till………..

Hägsarve kärräng, ett naturreservat på våra marker. Där finns det rikligt med kärrnycklar i början av sommaren.

Hägsarve kärräng i kvällssol. Faktiskt är det så att går man längre ner i hagen så kommer man till bedövande vackra våtmarker, ska visa det en annan gång.

Lilla Lady fÃ¥r sÃ¥ sakteliga vänja sig vid lamm. Hon är inte rädd men vill helst vara i husses famn…..

 - Hm, intressant, säger Lady.

Kolla Ladys öron, de hänger ännu lite. På en vuxen spets står de ju upp som rävöron. Och se vad pälsig Lady blivit, som de säger i hunduppfödarkretsar. Det är nog all majsvälling hon sätter i sig som gör att pälsen växer så.

Känns fint med en vit, liten spets i pick-uppen igen!

Mien

Min fina högstadieflicka kom så hem igår från lägerskola. Allt hade varit OK. Men jag konstaterade att det var första natten under hennes tolv år som jag inte vetat var hon varit någonstans. Nu vet jag, de hade varit i Sandviken, tältat, badat och haft det skönt. Träffade en annan mor på Havdhem igår. Hennes dotter var nu iväg på samma utflykt och hade ringt hem och ville kanske bli hämtad på kvällen.

- Men var? sa modern. Jag vet ju inte vart de befinner sig?

Då kunde jag meddela ort. Modern konstaterade torrt att det säkert inte var sista gången vi inte visste vart våra flickor höll hus på natten. Fast det här är ju ändå lite speciellt, när det var i skolans regi som de var borta.

Vi tittade till alla årsgimbrar som går nere vid Kvarnåker. De är nyklippta och fina! Inte dumt att vara gift med en lammklippare ibland! Vi har i och för sig gårdsmönstrat gimbrarna men vi brukar gå igenom alla pälsar en gång till innan vi bestämmer vilka vi ska lägga till. Om ett par veckor, när pälsen vuxit ut lite, ser man precis vilka som är fina. Man ser kropparna tydligare också då de är klippta.

Om ni inte visste det sÃ¥ pÃ¥minner jag er om att jag bor pÃ¥ en byggarbetsplats…..Här ser ni Pawol (blir aldrig klok pÃ¥ hur man stavar den karlens namn, men duktig byggare är han i alla fall!) in action dÃ¥ han spikar panel. Jag har valt stÃ¥ende pärlspont, en lite bredare variant än den man brukar ha i exempelvis kök.

 

Hm, nej, det är inte en bastu!

 

Det blir nog inte så pjåkigt när man får på lite färg, tror jag. Det där med gipsskivor och tapet är verkligen inte min grej så det fick bli panel. Betydligt mer lättskött. Stenväggen ska också bara målas. Allt ska vara vitt, vitt och vitt!

 

Fast först måste ju stenväggarna snyggas till. Här lagar Lasse i väggen med lite bruk.

 

Jag fick till en mysstund med Elof. Jag viskade i hans öra att jag älskar honom. Han spann till svar.

Mien

Det är så konstigt. Hela våren oroar man sig över lammungarna, man gör allt för att de ska överleva och man gråter då någon dör. Och så på hösten skickar man dem till slakt. De röda öronmärkena betyder skinnåtertag. Man ska säkert ha ett rött märke i varje öra men vi tyckte det räckte med en piercing idag.

Suck.

Mien

De baggar man tycker är fina efter gårdsmönstringen kör man till riksbedömning. Då får man dem bedömda av en riksdomare. Och ja, det är som en kattutställning ungefär. Det kostar ungefär 250 kronor per bagge att få dem bedömda. De baggar som får fina siffror kan sedan kvala in för att få säljas på någon av Sveriges två baggauktioner, Sjonhem på Gotland eller i Jönköping. Det är bara någon promille av alla baggar som når dit. När man åker till riksbedömningen ska man ha med sig härstamningsbevis på baggen, djurägarförsäkring om fotröta ( att man inte har fotröta i besättningen) och MV-intyg (MV är en annan sjukdom som lamm kan få, man tar blodprov vart tredje år på besättningen för att kolla att man inte har det).

Hanteringen hade effektiviserats på riksbedömningen i år. Medan en bagge bedöms görs nästa redo på ett annat, flyttbart bord som man sedan lyfter fram till domarna då baggen innan är klar. Det hela går då snabbare eftersom borden ska göras rena och spritas mellan varje besättning. Så att inga sjukdomar sprids.

Här står en Hägsarvebagge och väntar på sin tur.

Lotta Carsbo Niklasson, Näs, håller koll på turordningen och att rätt papper är med.

Det är inte bara pälsen på baggen som bedöms utan även kroppen. Man scannar till och med kotletterna för att se att de är köttiga och fina.

Det är tre olika domare som, under starka lampor, försöker enas om vilka poäng baggen ska få. Man bedömer färg, lock, pälshår, täthet mm.

Riksbedömningens ständige sekreterare heter Anita Forsberg, lammkälling från Havdhem.

Precis som Lilleman så åkte jag med mina föräldrar på riksbedömning. och precis som Lilleman så kom jag hem med besvikna föräldrar ibland. Även om mina föräldrar låg på topp i Sverige under massor med år.

Vi nÃ¥dde inte toppen i Ã¥r, men vänta bara, nästa Ã¥r, dÃ¥……….

På byggfronten är det full rulle. Idag var det fler byggbilar än vanligt på vår gård.

Hemmansägaren du har rätt, vi måste ta bort någon av lönnarna, man ser ju inte byggningen  från vägen!

Byggmästare Lennart kom förbi för att kontrollera att takfönstrena sattes i rätt.

Och Jacob, min gamla elev, som numera är elektriker, var på plats för att ordna med det elektriska. Nu har jag två gamla elever som hjälper oss med vinden! Det är så roligt!

Karl-Erik är elektrikerbas. Han gick igenom ljussättning med mig. Det blir massor med lysrör! Lysrör på längden och tvären! Karl-Erik var positiv till lysrör, han säger att de ger mycket ljus och att de drar mindre med energi än spotlights. Och det blir massor med stickkontakter så att grabbarna kan välja var de vill ha säng, TV etc.

Och se här, takfönster två är på plats! Till att börja med blir det ett, enda stort rum men med två avdelningar, en på varje sida om murstocken. Men allt är så fiffigt planerat att man lätt kan göra två rum med en liten hall emellan. Element, lampor och kontakter sitter på rätt ställen om de ännu, osynliga väggarna.

Andreas och Lasse står på kökstaket och tar bort tegel för att göra plats åt takfönster.

Ja, jisses vilket pyssel! Jag kan säga att om vi skulle ha gjort det här själva sÃ¥ hade vi aldrig blivit klara! Och inte hade det blivit sÃ¥ bra heller…….Det lilla sotningsfönstret ni ser ska sättas igen och ersättas av en yttre stege.

Ikväll har vi plockat ihop en slaktleverans som ska hämtas imorgon. Hoppas skinnen hinner bli klara i god tid till jul!

Mina tankar gÃ¥r till Stora syrran som är pÃ¥ lägerskola nÃ¥gonstans pÃ¥ Gotland. Jag vet faktiskt inte var, lägerplatsen hade tydligen ändrats i sista stund och inget meddelande gÃ¥tt ut till oss föräldrar. Känns lite konstigt att inte veta VAR pÃ¥ Gotland ens älskade lilla flicka finns. Hennes mobil är dessutom trasig sÃ¥ jag kan inte ringa…….MÃ…STE köpa en ny mobil till henne SNARAST!!! Är det mitt kontrollbehov som spökar eller är det normalt att vilja ha koll pÃ¥ var ens tolvÃ¥ring är?

 

Ikväll har jag koll på Hemmansägaren i alla fall. Han har också varit iväg och sovit i tält med sina elever. Men nu är han hemma igen! Här nattar han vår andra, lite hårigare dotter.

Natti, natti Lady! Sov gott!

Mien

Mien

Nej, det var verkligen inte vår dag i söndags. Eftersom en lampa gått på den gamla transporten så lämnade jag in den på service förra veckan. Jag ville ha en hel och fin transport när vi åkte till riksbedömningen. När vi så ska åka, vid halv nio på söndagskvällen, och det börjat skymma, så lyser inte en enda lampa på det fucking släpet!  Vi fick åka ändå, med vår mörkertransport, glida Storgatan fram i Hemse i mörker. Fy så dåligt jag mådde av det. Och när vi åkte hem var det helt svart i augustinatten. 

Jodå, nu har jag laddat upp riksbedömningsbilderna. Här ser ni en av Hägsarvebaggarna synas i sömmarna. Efter badet släppte vi baggarna i en blåsig hage borta vid Lukse så de skulle torka. När vi skulle hämta dem söndag så var de fulla med stora kardborrar! Vi fick stå och trassla ut kardborrar på dem innan vi skulle iväg. Suck. Efter det såg det ut som om de var tuperade! Jag vet inte om det bidrog till resultatet men domarna gnällde på spindelhår.

Ett annat Ã¥r stallade vi in baggarna innan bedömningen för att de inte skulle skita ner sig. Jag tyckte sÃ¥ synd om dem att de skulle stÃ¥ inne sÃ¥ jag gav dem kraftfoder. Det fick till följd att de fick ont i magen, diarré, och de bajsade över sig och kladdade ner varandra……Vi fick stÃ¥ och skrubba dem i rumpan i panik…….Jag skulle kunna skriva en lÃ¥ng lista med Vad du inte ska göra innan riksbedömningen. När jag har gjort alla misstag sÃ¥ kommer den listan!

När jag kom hem från jobbet igår så var det full rulle i loppisen! Tänk att det ännu kommer kunder! Den här kunden hatar att vara med på kort men ville ändå gärna visa vad hon köpt. Några gamla slevar, tillverkade på gården av far Ole? En tändstickshållare och nån träbit som jag tror har med vävning att göra.

Nej, man kan inte ha slevarna inne i köket. De är ordentligt maskätna!

Carl-Gustaf Rosander, sommarboende i Nisseviken, fyndade en liten bältesväska och en Mejl från gårdenbok. När Carl-Gustaf och jag började prata visade det sig att Hemmansägaren och jag haft hans systerbarn i skolan. Och att han brukar läsa Mejl från gården trots att han bor på fastlandet. Jag blev glad över det!

Jag har ocksÃ¥ fÃ¥tt lite namn pÃ¥ folk som kanske kan hjälpa mig värdera kaminen. Den här kaminen är jättegammal, min mamma har iallafall aldrig sett den i bruk…..MÃ¥nga vill köpa den men jag vet ju inte vad jag ska ta för den.

Själv ska jag inte ha den, även om kaminen är fantastiskt söt. Jag har brandskräck och skulle aldrig våga elda i en dylik. Plus att det är väldigt pysslig eldning, bara, små, små vedbitar får plats. Ingenting för mig som är van med Keddy!

När jag kom in från loppisen gick jag raka vägen upp på vinden. Där hade ett takfönster kommit på plats. Jag är i och för sig lite blödig av mig men jag började nästan gråta då jag såg det. Det blir ju så fantastiskt bra!!! Här har vi bott jättetrångt, Lilleman har inte haft något eget rum. Och på vindarna har det varit smockfullt med saker. Och så nu! Kan ni fatta? Idag ska nästa fönster i på andra sidan murstocken.

Många har sagt till mig att det är dumt med takfönster, att de bara läcker och jäklas. Men det blir ju så fint ljus? Jag tänker att jag väl får ha små pytsar på golvet som fångar upp vattnet då det regnar. Eller som en väninna till mig sa:

- Oroa dig inte Mien! Det regnar ju så sällan på Gotland! 

Idag kommer det en belysningsman och vi ska planera det elektriska på vinden. Nere har vi sådana här anordningar med spottar. Vi har ju så lågt i tak så vi kan inte ha något som hänger ner.Men jag gillar inte spottar har jag kommit på. De är busdyra i inköp, krångliga och varma att byta. Jag funderar på att ha lysrör på vinden. De håller bra, lyser bra och är billiga att byta. Dessutom älskar Hemmansägaren lysrör. Sen kan man väl ha lite andra lampor också?

Mien