Archive for december, 2009

Hur man ger sin katt ett piller

torsdag, december 31st, 2009

 Här kommer en kommentar från Cajsen som jag bara måste publicera här. Den här texten är till alla er som också undrar hur man ska göra när det står på pillerförpackningen att ge katten tabletten i samband med måltid eller efter…….

Jag säger bara GOOD LUCK!! och Gott NYTT!

OBS! Cajsen säger att hon inte vill att vi provar det här med våra katter!!!

 Hur man ger sin katt ett piller:
(Notera att det här är en “rolig” text, ingenting annat)

1) Lyft upp katten i armvecket såsom du skulle hålla ett spädbarn. Placera höger hands pekfinger och tumme på vardera sida om kattens mun och tryck försiktigt på kattens kinder, medan du håller pillret i handflatan. När katten öppnar sin mun, låt pillret rulla in i munnen. Låt nu katten stänga sin mun så att den kan svälja i lugn och ro.

2) Ta upp pillret från golvet och hämta katten bakom soffan. Låt katten ligga i ditt armveck igen och upprepa proceduren från punkt 1.

3) Hämta tillbaka katten från sovrummet och släng det uppblötta pillret.

4) Ta fram ett nytt piller från aluminiumförpackningen, håll katten i vänster arm och håll i baktassarna hårt med vänster hand. Tvinga upp käkarna och tryck in pillret längst bak i kattens mun med pekfingret. Stäng nu kattens mun och räkna till tio.

5) Fiska upp pillret ur akvariet och plocka ner katten från bokhyllans översta hylla. Ropa in maka/make från trädgården.

6) Ställ dig på knä och håll fast katten mellan dina ben, håll hårt om fram- och bakbenen. Strunta i om katten morrar. Be din maka/make att hålla kattens huvud samtidigt som du för in en linjal i kattens mun. Låt pillret glida längs linjalen och gnid kattens struphuvud kraftigt för att sätta igång sväljreflexerna.

7) Plocka ner katten från gardinstången. Plocka ur ett nytt piller ur förpackningen. Gör en snabb anteckning om att köpa en ny linjal och att laga gardinerna. Sopa försiktigt upp skärvorna från de krossade porslinsfigurerna som stod i fönstret och lägg dem åt sidan för reparation.

Vira in katten i ett badlakan och be makan/maken att ligga uppe på katten så att kattens huvud sticker fram ur armhålan. Lägg pillret i ett sugrör, tvinga upp kattens mun med en penna och blås i sugröret.

9) Läs på bipacksedeln så att du försäkrar dig om att pillret inte är skadligt för människor. Drick ett glas vatten för att skölja bort den äckliga smaken. Sätt på ett plåster på din makes/makas arm och tvätta bort blodet från mattan med kallt vatten och såpa.

10) Hämta katten från grannens trädgårdsbord. Hämta ett nytt piller. Stoppa in katten i ett köksskåp och stäng dörren så att endast huvudet sticker ut. Tvinga upp munnen med en matsked och skjut in pillret i kattens mun med ett gummiband.

11) Hämta en skruvmejsel ur garaget och sätt tillbaka skåpluckan på sina gångjärn. Sätt på ett skyddsförband på din kind. Ring din husläkare och fråga när du tog din senaste stelkrampsspruta. Släng din nedblodade T-shirt och hämta en ny i garderoben.

12) Ring brandkåren och be dem plocka ner katten från trädet på andra sidan gatan. Be din granne om ursäkt för det demolerade staketet. Hämta det sista pillret från folieförpackningen.

13) Surra ihop kattens framben med bakbenen med ståltråd och fäst stadigt till ett ben på matrumsbordet. Hämta dina skinnskodda trädgårdshandskar i verktygsboden. Tryck in pillret i kattens mun och följ upp med en stor oxfilé. Håll huvudet vertikalt och spola ner en eller två liter vatten för att skölja ner pillret.

14) Be din maka/make köra dig till akuten. Sitt tyst och snällt medan doktorn syr ihop dina fingrar med tolv stygn och plockar ut resterna av pillret ur ditt högra öga. Åk förbi möbelbutiken på vägen hem och beställ ett nytt matsalsbord.

15) Ring Blå Stjärnan och be dem hämta kattjäveln. Kolla med ditt lokala zooaffär hur mycket en hamster kostar.

Hur man ger sin hund ett piller:
1) Vira in pillret i en skiva bacon. Klart!

Rätt håll?

torsdag, december 31st, 2009

Ska bli kul att höra vad storebarnen tycker om Lillemas gran! Grannen, inte granen, Henrik, var här inne häromdagen. Han tittade länge, länge på granen och till slut sa han:

- Är ni säkra på om ni fått den åt rätt håll? Att inte toppen är i julgransfoten och tvärt om?

Gott Nytt År igen!

Mien

Dagarna innan nyår

torsdag, december 31st, 2009

Idag är det nyårsafton och min familj har börjat resan hem till Hägsarve och Hablingbo igen. Pratade med Hemmansägaren igår, han höll på att packa för fullt. Barnen var med Nancy och hjälpte henne med Meals on Wheels, att köra runt med mat till pensionärer. Nancy är förmodligen själv pensionär men är still going strong. Min familj skulle lämna Muncie igår för att spendera sista natten på Holiday Inn i Indianapolis, lite närmare Chicago och flygplatsen. På det här Holiday Innet finns det en jättestor vattenpark så de skulle bada och ha kul sista kvällen. Med sig på hotellet har Hemmansägaren sin gamle vän Steve, hans fru och barn.  Så här skriver Nancy:

Well, our time together is over, but it was great and we’ll relive everything in the “pactures” we took. The kids went with me on Meals on Wheels today, while Jonas packed and re-packed. You’re going to be amazed with all they bring home!!
Hope they have fun at the Holiday Inn tonite; know they will. So glad Steve Wickliffe & his family could join them. He and Jonas took up just like 25 years had not passed; it was fun to see them together.
Thanks again to you & Henning for letting them come so far and especially at holiday time. I know it wasn’t easy being at home alone with a lot to do, but maybe all they have to tell & show you when they get back will make up for their absence.
Will stay in touch; please do the same when you have time…………….Nancy

Little Henning ja, han har byggt lego hela jullovet. Högst upp på önskelistan var en jättestor polisstation i lego. Men den hade inte tomten råd att köpa. Men så reade Krut och Papper ut just sådana här polisstationer efter jul och lilleman hade ju fått julklappspengar. Jag var lite tveksam.

- När jag inte har pengar så kan jag inte köpa en polisstation. Och nu då jag har pengar så får jag inte köpa en polisstation.

Känns argumentationen igen? Fast på sin tid handlade det ju om sockerdrecka. Jag veknade och det fick bli en polisstation.

Och som han har jobbat med den!

Mamma säger att hon har slutat med julklappar. Hon ger bara bort mat. Men varje år får vi var sin julgrupp, det är så fint. Nu börjar min slå ut.  

Och så kom försäkringsbolaget och gjorde hål i taket. De hittade direkt ett sprucket rör men sa att det nog alltid hade varit sprucket. Troligaste orsaken till läckan på julafton var nog ett begynnande stopp i avloppet trodde de. Jag har inte märkt av något stopp men får väl göra som de säger och ringa efter en spolbil när det blir vardag igen. 

Och så fick jag köra hela vägen in till stan för att “släcka tvåan” från besiktningen, K-värdet var för högt. Det finns inte så många verkstäder på Gotland som kan fixa det. Alla sa att Miloverkstaden är billigare än Bilcity så då åkte jag dit. Det tog dem ingen tid alls att åtgärda felet och det kostade 356 kr, men halva dagen gick.

Elof har bandmask. Det har säkert Lady också med tanke på att de äter samma saker. Elof fångar möss som han bär hem till Lady. Lady äter upp mössen. Juck! Och när Elof har maskar som krälar i rumpan så slickar Lady upp dem också. Dubbeljuck! Hittade lite räkor i frysen. Elof kan inte motstå räkor, det är det bästa han vet. 

Jag mixade de skalade räkorna lite.

Sedan mortlade jag en tablett maskmedel som jag fått av mamma och strödde smulorna  över räkorna.

- Kiissssimissssi, Elofgubben, kom ska du få något gott!!

Elof kom först springande då han förstod att det var räkor på gång. Tror ni att han åt? NEJ! Kattfan åt inte en endaste liten räkbit. Han bara sniffade på anrättningen, piskade lite irriterat på svansen eftersom han förstod att jag försökte lura honom och sedan vände han och gick! Och med endast en arm i brukbart skick så kan jag inte tvinga i piller i en envis katt. På förpackningen står det: Ge katten tabletten i samband med måltid eller efter måltiden. Låter ju hur enkelt som helst det där. Ge katten tabletten…. Då undrar jag, hur? Hur i helvete får man i katter maskmedel? Hur bakbinder man dem så att deras vassa klor inte river en? Jag har fått många bra tips här på bloggen om katter och maskmedel och har nu bestämt mig för spot-on. När jag ringde veterinären idag så var det en telefonsvavare som sa att de endast tar emot akuta ärenden nu nu under mellandagarna. Hur akut är en katt med bandmask?

Det känns rätt akut faktiskt med tanke på att kattfan ligger och äcklar sig i barnens sängar.

Och så den här tokstollan. Hon behöver en rejäl omgång hon också.

Kanske polisen kan hjälpa en i ett sådant här akut ärende?

Nu åker jag till mor och firar nyårsafton. Och imorgon bitti åker Lilleman och jag till Arlanda och Uppsala. Ska bli så spännande att få hem familjen.

Armen är sådär. Nej, jag åkte aldrig till läkaren. Tanken på att sitta där, på en brits, smutsig, orakade armhålor, utan BH och inte kunna klä på sig själv fick mig att avboka tiden. Sorry. Jag pallade inte. Armen är lite bättre nu sedan mor hjälper mig med ensilagen. Armen behöver vila. Inte skotta ensilage och köra in ved. Jag hatar att ha ont. Det gör mig lite deppig faktiskt. Fast lite bättre känns det idag. Jag har ju varit så ledsen över att jag inte kunnat måla vinden med armen. Men på måndag så kommer det hit en målare som jag beställt.  Det blir väl dyrt men visst fortsätter ROT-avdraget ett år till?

Gott Nytt ÅR

önskar jag er alla. Tack för allt ert stöd och för era fina kommentarer. Hoppas ni alla får ett fint år med mycket roligt! Vi ses snart!

Mien

Niklassonvarning, mm

mndag, december 28th, 2009

Igår var armen bättre igen. Jag klarade mig alldeles själv med ensilage och eldning. Men, sen på kvällen så skulle jag bara tömma tvättmaskinen. Och så gör jag en konstig rörelse, ni vet man sticker in armen i trumma för att få tag i tvätten,, vrider runt lite, och då, PANG, så small det till igen. Det liksom hoppar till i axeln, och sedan hoppar det tillbaka. Och det gör ONT!!!! I morse fick mamma komma hit och hjälpa mig igen och fodra. TACK!!!

Jag lär mig mycket om mig själv på det här. Jag har hittills lärt mig att:

1. Jag har svårt att be om hjälp. Tycker det är “gale”.

2. Jag är jävligt envis. Vill klara mig själv.

3. Jag kommer förmodligen att bli en envis, sur tant då jag blir gammal. Känner mig redan som en.

Mamma sa att hon tänker komma och hjälpa mig imorgon också. Och då vill hon tvätta min bil som är förskräckligt smutsig. Så gissa vad jag gjorde idag då hon åkt???? Jo, jag tvättade bilen. Och Hemmansägarens bil. Det går rätt bra med en arm faktiskt.

Nu har jag lovat mor att ringa till VC imorgon och låta dem titta på armen. Men den känns ju bättre ikväll igen……….Min kompis Anki Dahlby kommer hit imorgon och vill hjälpa mig med lammen och jag har nästan sagt ja till det. Kanske kan jag lova det också.

Och så har jag strulat till det lite. Ni vet, tanken är ju att Lilleman och jag ska åka till Arlanda på nyårsafton för att ta emot familjen och sedan åka vidare till U-a för att fira med Mats och Ingrid. Allt är bokat och klart. Fick då följande SMS från min käre make idag:

Vi flyger hem 31:a december 19:40 från O´Hare och kommer till Arlanda 19:00.  Då antar jag att det är den 1:a januari.  Jag förstår inte hur vi ska kunna fira nyår i Uppsala?

Efter lite funderande så förstod jag att jag tänkt fel!!! Som tur var fanns det platser kvar på färjan så jag lyckades boka om oss alla. Nu åker Lilleman och jag till fastlandet den första januari istället och om allt går som det ska så firar vi nyårsdagens kväll tillsammans hos Mats och Ingrid istället. Mats och Ingrid tyckte detta var hur kul som helst, de bara garvade:

- Det är Niklassonvarning på dig! sa de.

Vad de nu menar med det.

Inget ont som inte har något gott med sig. Nu kan jag vara med på en nyårsfest som jag är bjuden till här i Hablingbo! En stund iaf.

Jaha, vad har jag gjort mer idag då? Jo, jag mår så dåligt att att se studsmattan stå ute så jag bestämde mig för att ta in den.

 Jag har köpt en spärrnyckelsats på rea till mig själv i julklapp för att kunna montera ner den. Det visade sig bara att just nyckel nr 14, som jag behöver, inte var med!

- Det är en ovanlig nyckel så den är inte alltid med i satser man köper, sa min käre granne Henrik. Och sedan tillade han:

- Och det är lika bra det.

Vad han nu menade med det.

Fler suddiga bilder:

Lilleman är orolig att jag ska ramla igen så då och då lagar han trappen med sin lilla verktygslåda. Hemmansägaren sa surt att:

- Det fanns ju en gång halkskydd i trappan men det har ju du dragit bort!

Jo, det är sant. Men gummilisten hade börjat släppa och jag snubblade på den ett par gånger.

- I helvete heller! sa han då.

Jo, det är sant. Plus att jag kanske tyckte den var lite ful också………

Och så har jag varit här ikväll.

Ser ni inte? Det är ett duschrum.

I Grötlingbo. Hemmansägarens faster Bettan ringde och undrade hur det var med mig. Hon hade sin dotter Eva hemma. De bjöd på varm dusch och god mat. Jag tackade ja och utnyttjade båda erbjudanena ( säger man verkligens så???) men Lilleman avböjde allt. Varken dusch eller mat tillhör hans favoriter. Fast han var charmig på sitt vis ändå.

Imorgon ska jag:

Ringa försäkringsbolaget om vattenläckan.

Ringa rörmokare.

Ringa VC ( kanske…)

Ringa och boka en tid för min bil som inte gick igenom besiktningen. Det är något med K-värdet och det kan bara fixas i stan. Ingen verkstad på Sudret har utrustning till det. Suck.

Ringa och boka tid för Hemmansägarens bil.

Köpa nymald nötfärs till Elof och försöka få i honom maskmedel. Han har mask!!!

Ja, och så är det en massa annat.

Nu läääängtar jag efter barnen. Och maken lite också, dåra. Jag till och med längtar efter att han ska stå i trappen, klockan sex på lördagsmorgonen, och ropa:

- Mien, nu finns det kaffe här, du!

ZZZZZzzzzzzzzzzz

/ Mien

Julkrönikan 2009

lrdag, december 26th, 2009

 Med Hemmansägaren i USA, slutkläm på jobbet och ved och ensilage hade jag även två krönikor att skriva veckan innan jul. Den ena blev riktigt bra. Men den här är jag inte så nöjd med. Fast jag försöker trösta mig med att jag gjorde så gott jag kunde. Ibland handlar det ju bara om att leverera, även om man inte riktigt har tid för det. Så här kommer den, julkrönikan 2009. Den sitter inte riktigt men jag fick den klar, och det är värt mycket det också. Att man inte ringer och säger att det inte blev nåt och så har tidningen en sida som de snabbt måste fylla med annat, det är inte så schysst. Lasses bild blev som vanligt jättefin.

 Julmejl från gården

Nu är det jul igen. Å igen å igen å igen. Kan nästan bli lite tråkigt ibland, det där eviga julandet. Man kommer snart inte ihåg om man har eller om man ska. Och samma julklappar blir det hela tiden, som rivs upp och glöms bort lika kvickt. Undrar till exempel hur många spikmattor som kommer att delas ut i år, för att sedan snabbt glömmas bort och sedan hamna långt, långt in i någon garderob för saker som aldrig används. Enda stället minnet av julklapparna dröjer sig kvar är på bankkontot, där finns de som långa minus under hela januari.

Och samma julmat är det varje år också, som åker in och ut ur kylen. Kylen är så full med mat att det är ett äventyr varje gång man ska öppna den. Man vet aldrig om det är sillsalladen, som står och balanserar på tredje hyllan, eller om det är doppigrytanspadet, på våningsplanet över, som ska få för sig att ramla ut och stritta upp över hela köket. Den hemgjorda leverpastejen har åkt in och ut ur kylen så många gånger vid det här laget att den hittar vägen själv. Man behöver bara säga:

– Gå in med dej, leverpastej! så knatar den iväg själv.

Jag tänker också på allt onödigt arbete man lägger ner. När hela trädgården svämmar över av byggavfall, gamla dörrar som står lutade mot äppelträden, små bitar av isolering i rabatterna, gamla rör som man snubblar över på trädgårdsgången, ja då kanske det är läge att ta rätt på det när man äntligen får lite julledigt. Men icke. Då prioriterar man att bygga ett pepparkakshus! Bygget tar en hel förmiddag. Man bygger och bygger och dekorerar och dekorerar. Allt detta arbete bara för att man ett par veckor senare ska kasta bort hela klabbet igen. Sanslöst.

Nej, i år blir det en alternativ jul här vid Hägsarve. Inga traditioner. Bara julklappar till Lilleman. Storebarnen har fått i julklapp att åka till USA med sin far och hälsa på gamla bekanta. Christmas over there! No sillsallad here! Det är bara ett litet men, the glogg:

Hi from Indiana…………can’t believe the time is ticking away so fast. You are going to be here before we know it. Was talking last night about making glogg for Christmas; this may be a Christmas we’ll all remember!!!!

– Talking about glogg, sa Hemmansägaren, sånt får man väl inte ta med i resväskan längre? Efter elfte september och det?

Eftersom vi kände oss lite osäkra så inhandlades det flera påsar glöggkryddor att ta med till andra sidan Atlanten stället.

Den långa resan startade med färja från Visby.Och sedan flyg och mellanlandning i Tyskland innan det fortsatte mot det stora landet i väster. I tullen på O´Hare i Chicago får så Hemmansägaren öppna sin resväska. De bistra tulltjänstemännen ser på då han packar upp sina lammskinn, sina strumpor och sina kalsingar. När han kommer till glöggkryddorna ser de ännu bistrare ut:

- What´s this?

- It´s glogg, the Swedish Christmas schnaps, have you ever heard of it? säger Hemmansägaren och ler nervöst.

Tulltjänstemännen tittar på varandra. De ler inte.

– No, no. It´s not marijuana, it´s glogg! An old Swedish tradition, fortsätter Hemmansägaren förtvivlat.

Tulltjänstemännen tar på sig latexhandskar för att se om Hemmansägaren möjligtvis gömt undan lite glogg på andra ställen också.

Medan vissa är ute på sitt livs äventyr så ska Lilleman och jag ha det så mysigt. Vi ska fodra lamm. Elda i spisen. Äta hamburgare. Bygga lego. Och titta på alla de där fina julprogrammen på TV som man aldrig har tid att titta på annars….. Då ringer telefonen, det är min svåger:

– Vi kommer allihop över jul. Mommo med! Och vi tar med massor av mat!

Tre vuxna, tre barn under tre år, en jättestor golden retriever. Hm, så mycket TV-tittande lär det inte bli i år heller.

Mien Niklasson, Hablingbo

hagsarve@telia.com

( Och oj vad jag längtar efter Hemmansägaren nu då jag laddade upp glöggbilden på honom. Och vad jag längtar efter BARNEN!)

Kliv ur duschen! Det är jul!

lrdag, december 26th, 2009

Julafton kom. Eftersom axeln gjorde så ont så vilade jag den in i det sista så det blev panikstädning julaftons morgon. Dammsuga går bra. Skyffla ensilage går sådär så det hjälpte mor mig med, fastän hon också har en axel som gör ont. Det mesta hushållsarbete går bra med den onda axeln. Det som går mindre bra är att ta på sig jackan för då måste man göra en bakåtrörelse. Klä på sig överhuvudtaget är svårt. Att få på sig BH:n är ingen rolig historia….. Någon föreslog att jag ska strunta i BH, ta på mig en slapp T-shirt bara och låta brösten hänga över jul. Hm, får se hur det blir med det.

Efter ensilageskyfflingen med mor så kom syrran med familj också hit.

 

Alla beundrade Lillemans gran som han klätt alldeles själv.

- Det är den finaste gran jag sett, sa svågern.

Alla hade också tagit med sig något gott till julbordet.

Jag bidrog typ med ketchup och Lätta. Tack mamma, svågern och syrran för allt gott!

Men innan vi kunde äta så var jag tvungen att duscha. Jag har dragit mig för det då jag känner mig som en mycket, mycket gammal tant som har ont överallt. Men jag lyckade ändå få av mig paltorna och kliva in i duschen. Det var så skönt att låta varmvattnet strila över min blåslagna kropp. Jag hade precis börjat tvåla in mig då syrran rycker upp badrumsdörren och skriker:

- Sluta duscha nu!!

-  ????

-  Stäng av vattnet genast och kliv ut ur duschen! skrek syrran igen.

Klart jag blev lite rädd. Hade Lilleman slagit sig? Hade Lady satt en legobit i halsen? Varför skulle jag, denna genomlortiga kvinna, sluta duscha? Vad tror ni?

Nu kommer ni att säga att jag överdriver och hittar på. Vad kan hända mer denna jul? Än att vattnet fryser, både ute i mjölkrummet och i pannrummet? Vad kan hända mer än att vi ramlar ner för trappen och gör oss illa? Jo, det ska jag berätta nu.

-  Allt duschvatten rinner genom taket ner i vardagsrummet. Det är inget dripp dropp utan det forsar! Avloppsröret måste vara av! Kliv ur duuuuussssccchhhennn!!!

Jaha, så där stod jag, på julafton, alldeles naken och med ett badrum som läcker. Vad gör man? Jag började faktiskt att skratta. Och sedan virade jag in mig i ett badlakan och sprang de typ fyra meterna in till min granne Henrik och fortsatte duschningen där. Jag tänkte att det då rakt inte är någon idé att börja oroa sig för vattenläckor och syrran bestämde att ingen fick använda badrummet på övervåningen. Men jag tror minsann att svågern hann kissa lite däruppe innan syrrans budskap nådde fram till honom…..

Efter mat och Kalle så lyckades jag med lite lirkande få på mig bilbältet och ratta bilen med en hand mot Havdhem för att hämta Tomten. Alla trodde att jag bara var ute och la in ved i pannan, inklusive Szabo och mommo.

Det var så spännande när Tomten äntligen kom. Han gick lite i kringelikrokar ute i trädgården och han hade en fin lykta i handen.

Törstig var han då han kom in så jag fick ge honom lite av grannens dricke.

Sedan började han dela ut paket.

Alla var nöjda med sina paket. Lilleman fick en piratborg i lego som han jobbade med hela julafton.

Sedan såg kusinerna på julklappsfilmen Iceage 3. Efter det såg vi alla på en rolig film som Hemmansägaren köpt av jultidningsförsäljare ( han förköper sig varje år av små jultidningsförsäljare, han kan inte säga nej till barnen som säljer = han går på den hemska försäljningsidén varje år! Han köper av ALLA barn som kommer så varje jul har vi Kronbloms Magasin och en massa annat som ingen egentligen vill ha……), The best of Robert Gustavsson. När det var som mest kul kom jag på att vi ju skulle gå på midnattsmässa. Jag lyckade få med mig morsan och det var tur att vi kom iväg. På julnatten sjöng nämligen Peter Jöback i Hablingbo kyrka, eller Oskar Nilsson kallade han sig visst för. Den unge killen sjöng gudomligt bra, har aldrig varit med om något liknande.

Jennie är inte så intresserad av film ännu.

Juldagen fick jag hjälp med ved och ensilage och efter mommos jättegoda grönkålssoppa så åkte var och en hem till sig igen. Syrran och svågern fick faktiskt med sig allting hem, det var bara en, liten napp som fattades.

Men den har jag hittat nu. Eller troligen är det Lady som hittat den.

God fortsättning på er alla!

Imorgon kommer min händiga kompis Barbro hit och ska se om hon kan lokalisera läckan.

/ Mien

Min fot är bra!

onsdag, december 23rd, 2009

Ursch, nu har jag gnällt här en massa. Det är faktiskt inte synd om mig alls. Lite ont har väl de flesta. Det är bara det att jag är van att vara stark och orka hur mycket som helst. Det var som mamma sa, tänk om jag ramlat på Lilleman och han brutit armen eller nåt.

Och vi måste göra något åt den här trappan. Den är farlig. Hennings kompis, Oliver, ramlade ner för den i måndags också.

Nej, det är inte synd om mig. Häromkvällen var jag och den lille hos Erik och Kerstin på mat. De är så duktiga med olika hantverk. Kerstin väver och grejar. Den här fina korgen har Erik flätat av svärdslilja!

De har ett gammalt piratspel från Eriks barndom = jättegammalt, he he……Våra stora barn har fått spela det på olika kalas. Vi bestämde att Lilleman är för liten i år, men han fick titta. Det är urkrångliga regler och det ska duelleras i parti och minut.

Nej, det fick bli dinosauriememory istället.

Den här vackra julbonaden har Kerstin och Erik på sin dörr varje jul. Mind my camera!

Och Henning har haft kompis, Oliver, som bor en kilometer bort. Henning är fyra månader äldre och killarna ska börja i samma klass i höst. Lite roligt i sammanhanget är att pojkarnas gammelmoffrar var mycket goda vänner på sin tid. De klippte varandra och drack kaffihalve ihop.

De här killarna äter hamburgare ihop. Och dricker julmust.

Nej, det går ingen nöd på mig. Jag har städat källaren och där hittat en liten whiskeyskvätt från Hemmansägarens 40 -årsdag……Den skvätten ska jag ta innan jag går ut och skyfflar ensilage ikväll. Jag vet sedan jag skadade mig i en trafikolycka att sprit bedöver bättre än morfin.

Amerikanarna var på studiebesök på en fårfarm igår. Jag ska se om jag kan ladda upp MMS:en från det. H låter så glad och positiv då jag pratar med honom och det uppväger allt!

Lilleman kommer nu och säger att hans fot är bra igen. Vilken jäkla tur vi har haft. Änglavakt!

/ Mien

Ont i axeln

onsdag, december 23rd, 2009

Alltså, vilken tur jag har haft. Tänk om jag blivit liggande i trappan igår. Med en liten femåring? Vi hade så kallt inne så jag hade ett par raggsockor på mig och sedan har jag halkat. Det finns en liten lagning på ett av trappstegen, där fastnade strumpan, och sedan drog den med sig lagning och mig ner för trappan. Så det är inte bara min axel som är paj, även trappan är trasig.

Lilleman har ännu ont i sin fot. Han kan gå ganska obehindrat på den men han tror själv att den är bruten och att han behöver kryckor.

Min axel………Jag kan inte lyfta vänsterarmen. Var ute i morse vid fem för att prova att skotta lite ensilage. Det går om man tar det försiktigt. Men så tog jag i lite och då small det till i axeln. Det gjorde fruktansvärt ont så det svartnade för ögonen. Armen bara hängde. Men så tvingade jag mig själv att röra på den. Då small det till igen och den hamnade i läge igen, inte utan smärta dock…………..Ja, fy fan. Lägga i stora vedklampar i pannan går inte heller då ju pannan är rätt hög. Då får man jobba med högern. Allt arbete i midjehöjd verkar funka men jag kan inte lyfta armen .

Vi hittade en gammal radiostyrd bil som Lilleman hade kul med.

Men att ha ont i armen, det är jobbigt.

Jag som inte brukar ha ont någonstans.

Mien

Inga brott, tack!

tisdag, december 22nd, 2009

Vi försökte hugga gran. Det gick sådär. Lilleman ville inte gå in i snömoraset. Vi tog bästa möjliga, som stod i vägen förstås, och drog in i bilen. Inegn av oss är nöjd. Här säljer vi julgranar och kommer själva hem med den här?

Ikväll har Lilleman och jag ramlat ned för vår branta trappa. Jag har gjort det förr men då inte skadat mig. Ikväll skulle jag typ fånga upp honom då han kom rutschande, och sedan föll vi tillsammans. Min vänsterarm verkar helt obrukbar.Ooch Lilleman har en en fot som han kan stödja på, men som gör ont. Jag har väl aldrig varit med om maken, jag brukar väl inte slå mig. Kan man skotta ensilage med en arm?

Här har lammen fått mat. För mycket mat enligt H säkert. Men de åter sååå mycket nu då det är kallt.

Och så kom det ett blomsterbud.

Så vackra saker till oss vid Hägsarve. Tack H som säkert haft ett finger med i spelet!

Elof och den fina blomman.

Nu jämrar sig Lilleman. Har han brutit foten? Har jag brutit axeln? Men vi kan ju röra dem?  Jag vet att vi har hög smärttröskel. Blir det akuten imorgon?

Mien

Inget vänster alls

tisdag, december 22nd, 2009

 Idag skulle jag ha varit tomte på GA:s julfest. Men, även om jag har vatten igen, så orkar jag inte. Jag är så trött efter de senaste dagarnas bestyr. Mommo var här och hämtade Lilleman så nu har jag ett par timmar på mig att köra in ved och städa lite, kanske. Jag skrev ett brev till mina vänner på GA:

Kära vänner!

Jag hade idag lovat att komma in och sprida lite glädje(?) och vara tomte på er julfest. Jag har sett fram emot det här tomtandet hela veckan. Jag har köpt tomtemask, fixat tomterock och handlat julklappar. Mommo skulle vara barnvakt.

Nu är det så att Hemmansägaren har åkt till Amerikat och lämnat mig ensam här på Mejl från gården. Och detta gör han då det blir freezing cold! Jag har, i skrivande stund, problem med vattnet. Pumpen har frusit ute i ladugården. Det är väl OK att klara sig utan vatten ett par dagar, spola med vattenspann i toaletterna, äta micro pizzas, men när man har 120 tackor som står och bäar efter vatten så är det inte så kul längre.  Att åka till Visby i det här läget känns jättejobbigt, så tyvärr, det får vara.

Men, det känns så tråkigt att inte få dela ut klapparna som jag tänkt.

Henrik till exempel, efter vår träff i lammhuset, så skulle han få den här:

Titta vad ströbädden gömde

Något som du efter vårt senaste möte glömde

Inte så kul kanske men det var en keps som Henrik glömde här i våras. Jag hittade den ute under ett par efterbörder och annat snusk i lammhuset.

Roligare är det kanske med Peter W som kämpar med att förnya tidningen:

Nu när du på allting vänder upp och ner

Kanske man inte GA kan läsa mer

Och så hade jag gjort i ordning ett fint presentkort på en årsprenumeration på Gula Tidningen till Peter!

Ja, och till Mats Linder, Sveriges bästa ledarskribent, är det ju inte så lätt att hitta på något. Jag SMS:ade Hemmansägaren i Amerikat och frågade om råd. Och han svarade:

- Kanske Bröderna ( Bröderna Petterssons järnaffär i Havdhem)har någon vänstergängad skruv eller bult till Mats.

Tyvärr måste jag meddela Mats att det är väldigt dåligt med vänstergängade saker här ute på Sudret.

- Vi har inget vänster alls, sa personalen på både Svahns i Hemse och Bröderna i Havdhem.

Men jag lyckades i alla fall få tag i en liten vänsterhänt Fiskars barnsax så det finns hopp om framtiden!

Till Alla! Ha en härligt varm jul! Med mycket och varmt vatten!

Många kramar

/ Mien