Archive for maj, 2010

Mejl från gården 100529, Sommarkonflikter

lrdag, maj 29th, 2010

Maj är en fantastisk månad! Det är grönskan före torkan. Det är fågelkvittret före flugsurret. Det är lugnet före stormen. Efter midsommar bryter semestrarna ut och sen kommer sommargästerna. Jag tror första sommaren vi bodde här i Hablingbo så hade vi gäster i ett sträck under hela juli månad. Småbarnsfamilj efter småbarnsfamilj avlöste varandra. Det var tider det! Okej, en och annan liten skärmytsling kanske uppstod men överlag gick det riktigt bra. Visst kommer vissa meningsskiljaktigheter i dagen då man bor ihop med sina vänner under en het sommarvecka, men så farligt är det väl inte?

Ett område där gästerna och jag tycker lite olika handlar om vatten. Jag anser att man är ren då man legat nere i Nisseviken och badat en hel dag. Det händer till och med att jag åker ner med mina barn till Nisse just för att de ska få tvätta av sig lite. Sommargästerna däremot tycker att man måste duscha av sina barn så fort man kommer hem efter en dag på stranden. Man måste duscha av sig saltet, som de säger. Jag däremot tycker inte att vattnet i Östersjön är speciellt salt. Sommargästerna duschar och duschar i alla fall. De duschar så länge att vattnet i brunnen tar slut. Jag blir galen när vattnet i brunnen tar slut.

Ett annat konfliktområde är det där med flugor. Eller egentligen är det ingen konflikt alls för både gästerna och jag hatar flugor. Mina sommargäster har mycket liten förståelse för att det finns flugor på landet. De klagar högljutt:
– Usch, vad flugor ni har här. Nej, fy vad äckligt! Det är en fluga som hållit oss vakna hela natten.
– Jo, jag vet mycket väl att det finns flugor här. Kanske skulle det bli bättre om ni stängde dörrarna efter er någon gång…

Vi tycker också lite olika om det här med husdjur. Jag tycker det är hemtrevligt när våra katter sitter och tigger ost på frukostbordet. Och när vår hund sitter i kökssoffan och suktar efter en prickigkorvmacka. Sommargästerna tycker det är äckligt med katter på matbordet. Och att det är farligt med hundar som nafsar efter barnens mackor. Sommargästerna vill att vi ska lämna bort hunden medan de bor hos oss och helst också skjuta katterna. Jag skriker att jag vill skjuta sommargästerna.

Hemmansägaren kommer. Han säger att alla måste hålla sams och att vi kanske ska hitta på något trevligt och nyttigt tillsammans. Rulla upp gammal, rostig taggtråd nere i Asburgshagen eller klyva lite ved. Sommargästerna börjar skruva på sig. Sedan får de bråttom iväg för att hälsa på någon liten rauk någonstans.

Men årets sommar ser inte ut att bli så stormig, När jag tittar i kalendern så ser den fasligt öde och tom ut. En liten ynka familj bara är inbokad i juli, annars ingenting. När jag ringer runt och pratar lite med de familjer som brukar komma till oss så svarar de lite urskuldande:
– Njaej, vi har hyrt stuga i år.
Eller:
– Vi har bestämt oss för att bo hos några andra i år.

Det ser alltså ut som om det kommer att bli en ganska ensam sommar i år. Och det ser tyvärr ut som om jag kommer att ha gott om tid till att rulla upp rostig taggtråd och klyva ved.

Mien Niklasson, Hablingbo
hagsarve@telia.com

Här är hon igen, den där Mien!

lrdag, maj 29th, 2010

Vart tog hon vägen, den där Mien? Ja, det kan man undra, jag har inte sett av henne på länge. Hon har varit bortrest, i tankarnas värld.

 Det började med att Henning blev sjuk i början av veckan. Ont i huvudet, hög feber och så har han kräkts. Den här gången var det jag som var hemma med honom. Och det var precis som en propp gick ur mig då jag fick vara hemma ett par dagar. All luft pös ut och ingen kraft fanns kvar.

Lite ledsen blev jag också. Jag har gått och tänkt på hur mycket jag försummar barnen och gården genom att vara borta så mycket.

När jag äntligen har ork för att låta Lilleman hjälpa till i köket så är han för sjuk. Han orkade bara knäcka två ägg, den lille stackaren.

Sedan kroknade han i soffan. Här har han legat i princip hela veckan. Men nu är han pigg igen!

Äntligen har jag haft tid att pyssla lite med skinnen. Flera säckar med oöppnade skinn har stått i månader och väntat på att bli sorterade och förhoppningsvis sålda. Många av skinnen är redan sålda, jag har bara inte fått iväg dem.  Synd att det är så svårt att fota skinn, glansen och lockarna kommer inte med på bild.

Det är så vackert ute. Barnen är så fina och goa. Och jag, buhu, har bara varit ledsen över att jag inte tillåter mig njuta tillräckligt av allt det underbara som jag har. Att cykla med Vendla en kväll i maj när hon rider sin ponny till exempel.

Hon red lite framför prästgårdslagårn. Hoppas ingen tar illa upp men det blev inga spår, lovar! Förresten så är det väl Fornvännerna som äger lagårn? Alla våra barn är livstids medlemmar i Fornvännerna så jag tycker de kan få ha lite dispens och rida i det mjuka gräset.

Väggarna funkar som en perfekt ridbana, till nu någon kommer och har synpunkter på det hela. Vi tar bort eventuella föroreningar också, lovar!

Kanske är det för att det är så vackert ute som man kommer i obalans. Här ligger våra lamm och vilar nere vid Bertels. Varje morgon och kväll cyklar jag ner till dem.

Vi har nämligen några sötnosar som behöver lite extra välling.

Inte lätt att fota samtidigt som man matar…..Napplammen mår bäst av att vara tillsammans nere i hagen med de andra lammen tycker jag. De får sova ihop med andra lamm, lära sig äta gräs och kraftfoder av tackorna samt leka med sina jämnåriga kamrater och jag tror de utvecklas bättre då. Har man dem hemma i en egen fålla står de bara och skriker. Men här nere beter de sig precis som de andra. Utom att de kommer springande när de får syn på mig förstås.

Ja, det är så vackert ute så man blir alldeles…..sorgsen. Det här är gullkragar i vår trädgård.

Vi kör ju den lite mer engelska stilen i vår trädgård…. Men faktiskt, det syns en gräsklippare därinne i moraset någonstans. Och frun har klippt gräset tre gånger redan, men det syns knappt. Just nu är det en otrolig växtkraft.

Förra helgen var vi på Måttes 40-årskalas. De hade ordnat så fint och trevligt i maskinhallen på Havor, vitkalkade väggar med tygdraperier, värsta festlokalen blev det! Det var en jätterolig kväll! Tack!

Emil och Rasmus har målat staket. Det blev så fint så.

Och så har varpasäsongen startat.

- Varpa är så kuuuul! säger storebarnen. 

Först ut i veckan var Skol-DM i Rävhagen. Det blev silvermedalj till Vendla och en fjärdeplats till Emrik. Nu på söndag ska de kasta sin första individuella tävling, också i Rävhagen. Och nästa helg ska de kasta mix tror jag det heter, när man kastar tjej och kille på samma lag. Men de vill absolut inte kasta med varandra utan de har skaffat sig andra partners……

Lilleman kastar varpa han också. Enligt Jonas, som är med honom på träningarna, så är väl inte småkidsen riktigt redo för tävling ännu. Jonas har fullt upp med att lära dem hur man ska vänta medan nästa kastar, så man inte får en varpa i huvudet. Och de små glömmer hela tiden…… Och så har Jonas fullt upp med att säga till storebarnen på skarpen att de inte får skratta åt de små. Men det har de tydligen väldigt svårt att låta bli. Måste åka ner på varpaplan och fota på måndag. De har tydligen jättesmå varpor som de kastar med. Så gulligt.

/ Mien

Vendla fotograferar

lrdag, maj 22nd, 2010

Jag vill börja med att ursäkta mig över att jag uttryckte mig klantigt i mitt tidigare inlägg. Jag skrev att Jonas och jag har mer utbildning än vad som krävs. Så är det ju inte. Jag tycker att som lärare så kan man aldrig kunna för mycket, ha läst för mycket eller vara tillräckligt förberedd. Jag lär mig nya saker varje dag i skolan och jag suktar alltid efter mer kunskap.

Igår lekte Vendla med min kamera.

Svårt att inte ta kort på körsbärsblom då hela trädgården blommar just nu. Jättevackert.

Den här tulpanbilden blev ju bara för skön.

Liksom den här bilden på Lady. Visst är hon påfallande lik en körsbärsblomma?

Klockan är nu straxt efter sex lördag morgon och Jonas har tagit med sig Lady på lammklippning till Fårö. Barnen kommer att bli sååå besvikna när de vaknar. Lilla Lady är omåttligt populär, en oerhört älskad liten vovve.

Den här mannen är också en favorit. Här kommer han klivande med bestämda steg. Vet ni varför?

Jo, Elof har fått vittring på att det vankas grillat och det vill han ju för allt i världen inte missa. Han var urjobbig, klängde på oss och försökte få sig en slick, vilket han naturligtvis fick…..

Benen till grillen är spårlöst borta. Och ingen har en aning.

Ha, ha, undrar just vad Tove och jocke ska tycka om vår benlösa grill när de kommer i juli. De tyckte ju att den redan var dålig med ben.

Lady var, liksom Elof, mycket intresserad av grillning. Som tur är har hon ju tränat på övningen Den förbjudna korven på brukshundsklubben så hon förstod att hon inte fick stjäla köttet. Eller hon förstår det så länge man är närvarande, men vänder man ryggen till då jäklar……

Tack Vendla för fina bilder!

/ Mien 

Ingångslön för lärare?

fredag, maj 21st, 2010

Louis Barnes, ordförande för Lärarförbundet, skriver på ledarplats i dagens GA. Vissa saker håller jag med honom om. Speciellt det där med arbetsron i skolan. Som det är nu så rivs skolan upp vid varje val och nya påfund införs. Att ha blocköverskridande överenskommelser om skolan som ska gälla över tid tycker jag är en bra idé. Bara det inte blir alltför solkiga kompromisser…..

Men att svenska lärares ingångslön idag skulle ligga på 27 498 kr ? Jonas och jag har arbetat i skolan i över femton år, vi har mer utbildning än vad som krävs. Ingen av oss har kommit upp i 27 498 kr ännu. Om nya lärare kan få den ingångslönen är jag den förste att gratulera. Kan någon förklara?

/ Mien, medlem i LR ( Lärarnas Riksförbund)

( tyvärr kan jag inte länka till artikeln för jag hittar den inte på nätet….)

Första doppet

fredag, maj 21st, 2010

En fördel med att inte klippa gräset är att vildtulpanerna har möjlighet att växa sig stora och fina. Hela trädgården är full av vildtulpaner. Ogräs tycker många hablingar men jag tycker de är fina.

Igår kväll fick jag möjlighet att klippa lite. Syrran gav mig ju tipset att be barnen klippa. Det gör jag ibland men det felar aldrig, efter ett par minuter har de kört klipparen i en sten eller gammal stubbe eller så. Vår gamla trädgård är svårklippt och bara jag vet var alla faror finns.

Storebarnen bestämde sig för att cykla till Nisseviken. Henning ville också cykla men han fick åka efter med sin far i bil. En mil är lite långt för honom ännu att cykla själv.

Lite besviken blev vår Lilleman då han insåg att bryggorna inte var utlagda än. För att bada måste man gå balansgång på stålskenorna ut till badplatsen och det får man bara göra då man är lite större och kan simma.

Nej, han fick sitta kvar på stranden.

Så länge behövde han inte sitta själv för vattnet inbjuder inte till några längre simturer ännu…..Emrik, den galningen, cyklade till Nisseviken två gånger igår och badade två gånger. Brrrrr…….

Om Jonas badade? Ha, ha, han badar bara i slutet av augusti när vattnet är fisljummet…..

Ännu är det lite kvar innan det kan bli sommar. Bryggorna måste läggas ut och stranden behöver städas.

Tack Jonas för fina bilder! Hittade förresten en bild från början på maj. OBS! Bilden är inte arrangerad…..

En helt vanlig söndag i maj med familjen Niklasson….

/ Mien

Frågor om skatteåterbäring

torsdag, maj 20th, 2010

Nu är våra deklarationer snart klara, jag har kämpat med det sista av bokföringen  på småstunder.

 En sak jag undrar över är det där med skatteåterbäring. För att få förtida utbetalning så måste man få tillbaka minst 21 000 kr. Och inte ens då garanterar skattemyndigheten att man kan få förtida återbetalning. Det beror på om de hinner betala ut pengarna.

Hamnar man straxt under de 21 000 kronorna får man snällt vänta på sina pengar till jul.

Alltså, det här är säkert småpengar för staten. De kanske tänker att sådana här små fjuttsummor kan få vänta. Men för en småföretagare är det jättemycket pengar. Varför ska man behöva ligga ute med pengarna ända till jul? Varför? Själv behöver jag pengarna nu. Jag vill köpa en klok och säker lamm- och hästtransport och behöver stålar till handpenningen. Vad ska staten ha mina pengar till? Och har staten en aning om hur läskigt det är att frakta lammungar på en gammal balvagn? Man är hela tiden rädd att någon ska skada sig.

/ Mien

Nej, inte slåtterbalk i år igen……

onsdag, maj 19th, 2010

Varje dag nu tänker jag att jag måste klippa gräset! Igår tänkte jag gräsklippning också men då kom jag inte hem från jobbet förrän halv tio och då känns det lite fel att dra igång klipparen.

OM inte jag lyckas få loss lite tid till gräsklippning idag så måste jag nog göra som förra året, låna Bosses slåtterbalk.

Det blir jäkligt fult då man klipper med slåtterbalk.

Och så måste man räfsa och samla ihop gräset efteråt. Som gammaldags slåtter helt enkelt.

Jag vill inte……….!!!!

/ Mien 

Grisar på rymmen

mndag, maj 17th, 2010

Igår kväll  ringde GA och bad mig åka ut på uppdrag.

- Det finns ett gäng förrymda grisar i Kvarnåkershamn, kan du åka dit och fota dem?

Öhhh, Kvaråkershamn är ganska stort. Väldigt stort. Och grisar sitter sällan still och väntar på att bli fotade. Mycket skeptisk åkte jag iväg.

I Kvarnåkershamn var det mycket öde. Inte en gris så långt ögat kunde nå. Det kom en kvinna på cykel och när hon kom närmare såg jag att det var Ninni från Rikvide vars mark vi betar med våra lamm. Ninni hade inte sett grisarna men hört talas om dem. Hon tipsade mig om att åka till Britta Lundqvist Britta är en vän till mig, hon har bland annat hjälpt mig med korrekturläsning av min bok.

Britta hade sett grisarna för en kvart sedan men när jag åkte till platsen hon beskrivit såg det ut så här:

 Inte en endaste liten gris……

Alltså jag var skittrött efter att ha varit ensam hemma i flera dagar och inte sugen på att jaga grisar så jag tänkte att jag skulle strunta i hela grejen.

Jag smällde av en dålig bild på Britta iaf där hon visar grisarnas framfart, de vänder upp och ner på hela sommarstugeområdet.

Sen visade det sig att Britta hade flera bilder på grisarna i sin kamera, jag bad henne mejla in dem till GA.

Väl hemma ringde GA och var jättenöjda (!) med mitt jobb. De hade fått flera grisbilder och en intervju med Britta och min dåliga bökbild tänkte de också använda.

Jahapp, så kan det gå. Lustigt, jag känner två personer i Kvarnåkersområdet, Britta och Ninni, och båda lyckades jag träffa. I sådana här situationer inser man värdet av vänskap.

Vill du se på grisarna klickar du HÄR!

/ Mien

Pennywhistle, ACDC och godis

mndag, maj 17th, 2010

Nu är han hemma igen från Irland, min älskade make! Riktigt mysigt var det faktiskt att hämta honom! Jag har saknat honom……eller framför allt har min arm har saknat honom. Att skotta ensilage med en arm som gärna vill hoppa ur led är ingen höjdare…..men det har gått bra, armen har hållit sig på mattan även om den gör sig påmind.

Jag sa till Jonas innan han reste:

- Köp inga presenter!

Jag vet hur stressad maken kan bli då han måste handla en massa. Men ändå kom han hem med de mest fantastiska presenter, som Pippi Långstrum när hon tar fram jättefina saker till Tommy och Annika ur den där chiffonjén, allting väldigt väl uttänkt.

Till Vendla har han köpt en pennywhistle, en liten flöjt som är vanlig i irländsk folkmusik. Jag slår vad om att hon blir jätteglad för den.

Vendla spelar i lite olika konstellationer, bland annat i spelmanslaget Schlupp. Här är en dålig bild från Schlupps fantastiska konsert i Hogrän kyrka den 4 maj. Ni ser Vendla i mitten med sin tvärflöjt. Men hon spelar gärna på andra flöjter också. Schlupp har en del irländskt på sin repertoar.

Och till Emrik en sångbok med ACDC-låtar. Emrik ääälskar ACDC och tränar riff hela tiden. Av Markus ( vår kollega på musiklinjen) har Emrik fått låna en DVD med ACDC som han tittar på varje dag och försöker härma.

Nu har han ackorden till favoriten Highway To Hell och alla andra.

Henning får godis, han kommer att bli salig. Storebarnen får inte äta godis veckorna innan simtävling så det är väldigt lite av den varan i vårt hem vilket Henning är lite upprörd över. Men nu får han kompensation.

And all I got was this lousy postcard…..Nej, men jag blev ju jätteglad!

 

Murphy´s law är ju bara hur kul som helst.

Jonas fick också en present. Lady har smulat sönder en blyertspenna i hans säng.

- Men så gulligt, sa han och lade sig i röran.

/ Mien

Simning och musik i rök och aska

sndag, maj 16th, 2010

Fredag och lördag var det premiär för simtävlingen Kneippbyn Swim, något som Hemsesimmarna absolut inte ville missa. Våra storebarn här hemma har laddat i veckor inför cupen.

Taggade till tusen kom de till Solbergabadet i fredags.

Jag älskar att se på simning. Det gör inte Henning. Hur löser man det? Jo, han fick en legolåda av mig och satt nöjd och byggde ute i vestibulen. 

Det är mycket nerver inför varje start. Här laddar Emrik inför 100 bröst. Till höger Peppe Borg, pappa i Hemse BK Sim och funktionär vid tävlingar.

Och här går starten. Mycket kan gå fel vid starten så att man blir diskad, man måste stå precis still i startögonblicket.

Men här kommer han iväg utan problem, lite sen kanske.

Tur att Emrik är så stark i vattnet så han kan knappa in på de andra.

Och så är det syrrans tur. Hon har blå badmössa på bana tre. Längst till höger, halvt dold, ser ni mamma Karin från Hemse BK, också hon funktionär. Jag måste gå den utbildningen jag också så att man kan hjälpa till.

Insimmet är väldigt viktigt, det är då man har chansen att räkna på hur många simtag man måste ta från vimplarna till varje vändning, extra viktigt i ryggsimmet. Vendla upptäckte att hon är tvungen att ha händerna på sidorna om pallen för att få bra grepp. Pallarna på Solberga liknar inte de i Hemse.

Hon kommer iväg bra i starten.

Go Vendla! Kör! Kör! skriker vi på läktaren. Jag är urusel på att ta simbilder. Borde naturligtvis ha tagit en bild på hela heatet som Vendla faktiskt ledde ända till slutet, precis på mållinjen blev hon dock omsimmad med någon hundradel……så jäkla spännande……

Lördag höll mommo ställningarna i Solbergabadet, tack för det! Det blev lite medaljer minsann. Silver för Vendla i fjäril, brons för Emrik i fjäril och brons till de båda i lagkapp.

Det här är mannen som lär barnen att simma, tack Johan! Lördag var det dags för honom att fira sin och sin frus, Lucindas, 40-årsdag. Hemse BK var lite oroliga att ingen från simsektionen skulle dyka upp men alla simfamiljerna var där! Självklart att man vill hedra en så fantastisk tränare!

Roger och Tommy underhöll under middagen, ett jäkla bra drag var det! Vi blev bjudna på helgrillat lamm. Barnen åt massor efter två dagars tävlingar på Solberga. I bilen hem sa alla barn:

- Vilket gott kött det var mamma!

Lucinda var glad!

Sedan uppträdde hon med sitt band Deja Vue. Alltså, ni anar inte hur bra de är! Lucinda sjunger grymt bra! Hennes Micael Jacksson medley och hennes Lady Gaga medley var så grymma så man blev alldeles knäsvag.

Emrik, som spenderar nästan all ledig tid bakom gitarren, var väldigt imponerad.

Henning gillade rökmaskinen mycket. Det var en härlig kväll. Synd bara att Jonas inte fick uppleva musiken men han har säkert andra fantastiska upplevelser att delge oss. Nu är Jonas på väg hem, i absolut sista stund. Efter att hans plan lyft från Irland nu på förmiddagen har de stängt det brittiska luftrummet på grund av askan.

/ Mien