Archive for mars, 2011

Gummistövelväder

tisdag, mars 15th, 2011

Solen skiner. Fåglarna kvittrar. Man måste ha på sig gummistövlar för att ta sig torrskodd ut till bilen. En tacka hade lammat nu på morgonen. Det är vår!

Nu kallar jobbet.

/ Mien

Öron, vapen och toarullsdjur

mndag, mars 14th, 2011

Besöket hos öronspecialisten i fredags var intressant.

Emrik har inga större problem med öronen just nu men han fick hänga på ändå. När man simmar så är det vanligt med smuts i öronen så läkaren gjorde rent dem i förebyggande syfte och skrev ut droppar. Sen var det min tur. Inga bilder på det. 

- Men, det var det värsta jag sett! sa läkaren när han tittade in i mitt bra öra. Och i mitt dåliga öra…..där hittade han en bit bomullstamponad som förmodligen suttit där sedan många månader tillbaka då jag fick ett spritomslag instoppat. Och runt den gamla, illaluktande bomullstussen var det varigt, sårigt och infekterat. Det gjorde väldigt ont att rensa upp den där röran kan jag säga! Snor och tårar rann. Det är alltså inte konstigt att jag inte hört någonting för jag har gått runt med en propp i örat som de på VC inte sett fastän de varit där och grävt många gånger. Ja, ja. Nu har jag fått medicin och det känns mycket bättre.

Nu till något trevligare.

Det har varit hockeyavslutning för Sudrets HC.

Vår lille spelare, med de stora handskarna, ser ni i mitten. Nu tar de bort isen i ishallen och den här skridskosäsongen är över. Betyder det att det är vår nu?

Och i fredags fick min lilla bil sällskap av en precis lika dan bil. Vem kan det vara som var på besök?

Jo, det var ju Sundblads som hittat till Hablingbo. Vendla hade eget program den här kvällen så Emrik var vidtalad att underhålla Sundblads flickor. Han planerade att spela Den försvunna diamanten med dem. Men. Till flickornas pacifist-morsas förskräckelse så ville flickorna bara leka med…

…våra grabbars vapen.

Jag minns inte riktigt vad pacifisten tyckte om det. Kan bero på att hon och jag hällde i oss en ansenlig mängd rödvin. Vi hade i alla fall väldigt trevligt.

Här äter vi mat. Vi ser ut att bjuda på broccoli. Något mer var det väl också. Anette skär lille Vendels mat.

Henning imponerade med sin toarullssamling som han fått av mommo.

Sedan skapade han och flickorna Sundblad fina toarullsdjur.

Nu väntar en ny arbetsvecka med mycket skoj. Bland annat teater på onsdag. Jonas och Henning var på barnteater i lördags men det får jag berätta mer om ikväll.

/ Mien

Öronbekymmer och en gammal merca

fredag, mars 11th, 2011

Om några minuter ska jag sitta i bilen för att åka till en öronspecialist i stan. Hoppas han kan hjälpa mig med öronen. Nu hör jag så dåligt på mitt högra öra så jag hör inte ens väckarklockan!

Och så den här jäkla kylan. Som vi har frusit denna vinter. I vedpannan brinner det dygnet runt men jag börjar tro att vår panna är underdimensionerad. I natt har det varit storm så då drar vinden rätt igenom våra gamla fönster.

Som tur är har Jonas ärvt en gammal mercedesfilt efter sin mormor. Filten är i jättetjock ull och ingen kyla i världen kommer igenom den. Inget värmer som en gammal merca!

Är det här ett aprilskämt? Första april startar den här affären i stan och vi har fått erbjudande om att bli medlemmar.

De gör reklam för att man, bland många andra produkter, kan köpa öl och vin hos dem? Hur kan det komma sig?

Annars så har många av mina tankar varit hos min kompis Milla den här veckan. Hennes och Dannes hus brann ner förra helgen. Hela det fina huset som de renoverat på i femton år. Alla deras saker. De har nu bara kläderna på kroppen. Jag tror det finns bilder här på bloggen från när Jonas och jag varit hemma hos dem och badat i deras spa. Det spaet är inte så badvänligt längre om man säger så. Men som Milla sa:

- Det är bara materiellt. Vi lever ju!

/ Mien

Vid Sandholme

mndag, mars 7th, 2011

I lördags var Jonas och klippte hos Erik och Maria vid Sandholme i Eksta. Henning var med och lekte med deras pojkar. Och Lady var med och lekte med deras hund. När den vita knähunden 1 var med på lammklippning så jobbade hon, sjasade bort lamm och var till nytta. Den vita knähunden 2 bara leker och tänker på nöjen. Det är ju trevligt det med. Sussi lekte aldrig, hon var bara seriös. Sura Sussi kallade vi henne. Och så Lekfulla Lady, tänk vad olika de är!

Vid Sandholme har man köpt in tre “växthus” från Holland. Jag tror varje hus kan rymma 200 tackor. Det är ljust och luftigt i huset. Oj så sugen jag blev på att köpa ett sånt här. Om vi ska fortsätta med lamm tror jag nästan att vi snart måste satsa på ett bättre lammhus. Själva huset kostar 150 000. Men sen kommer ju bottenplattan till. Och så foderbordet. Och så….Vi måste ta oss en rejäl funderare på hur vi ska gå vidare med vår produktion. Vår gamla ladugård är gammal och inte så mycket att laga och lappa på längre. Men sen är det det där tråkiga med ekonomin. Har vi nån ekonomi på våra lamm? Jag är lite osäker på det. Vi är duktiga på att få fram fina djur. Men vi är dåliga på att få in bidrag och bli certifierade för olika saker hit och dit. Vi är liksom bara intresserade av själva djurhållningen och aveln och satsar alla möda på det. Vi måste börja fundera i lite vidare banor och bestämma oss för vad vi vill.

Det är en fantastisk arbetsmiljö i lammhuset. Som ute. Fast inne.

Erik langar lamm.

Det är tackor som väntar trillingar som klipps här. Erik och Maria scannar sina tackor och delar upp dem i fållor efter hur många ungar de ska ha. Vi borde också scanna. Jag vet faktiskt inte varför vi inte har gjort det. Jätteskönt att veta vid förlossningarna hur många ungar som ska ut. Och så kan man bättre planera adoptioner och anpassa maten under dräktigheten. Och man får ett ungefärligt förlossningsdatum.

Trillingmage.

Vi är flera småbarnsföräldrar på Gotland som har lamm. Det nätverkas hit och dit och det är ju bra. Men just när jag träffar andra fårbönder som har barn känner jag ofta att vi har så mycket att prata om. Hur man praktiskt löser saker och ting. Kanske skulle man starta en föräldragrupp för fårbönder?

Nu är klockan snart 23:00. Jonas är på väg hem från stan från ett möte. Barnen sover. Eftersom traktorn inte startade i eftermiddags ska vi nu köra in ensilage och fodra. Så här är det för många deltidsbönder. Det lustiga är att jag tycker det ska bli lite mysigt att gå ut och jobba tillsammans med Jonas nån timme nu i den sena kvällen. Är man dum i huvet eller? 

/ Mien

Is och bea vid horisonten

mndag, mars 7th, 2011

Första släpvagnskörlektionen i torsdags gick väl typ åt pipsvängen. Släpet uppför sig som ett oregerligt odjur bakom min bil. Det ryter åt mig och sprutar eld då jag försöker få det att flytta sig. Alltså, andra kan känna nån slags jävlar anamma, nu jäklar gäller det, och så kör de prickfritt. Men jag har noll tävlingsinstinkt och bara gör bort mig. Min körlärare sa när vi var klara att:

- Jag ser det som en utmaning att se till att du får få E-körkort, Mien!

Jag har backat hela helgen nu och ska försöka köra lite bättre på torsdag då jag har min andra lektion. Brrr.

Jonas är mest orolig över att jag förstör kopplingen på bilen eftersom jag sitter och slirar med den timme efter timme i mina backningsförsök.

Förutom backningen med släpvagn så har det varit en härligt mysig helg.

I fredags vara Jonte och jag och såg Allt eller inget i Visby. En musikal som höll på i över tre timmar. Gå och se den! Bilden är från parkeringen vid Flexhuset där musikalen spelas. Bäst att förklara tänker jag…..Tack mamma för att du var med barnen vid Hägsarve under tiden!

Sedan var jag i Eksta och tog lite bilder på Maria och Eriks lammhus där Jonas var och klippte. Lägger upp de bilderna senare. Klart man blir lite sugen på ett nytt lammhus! 

Jonas blev klar ganska tidigt på eftermiddagen och då ville han ut på isen. Storebarnen ville ut och springa så de följde inte med, de försöker komma i form till Höglandsloppet i Småland som de ska simma om ett par veckor.

Men den här killen följde med mamma och pappa ner till Petes i alla fall.

 

- Det är konstigt att du alltid får horisonten sned på alla bilder, sa min käre man. Sen tog han över kameran. Han ville fånga Henning i en nationalromantisk pose när han blickar ut över isvidderna. Henning ställde upp mot löfte att han skulle få en chokladbit när det var klart.

- Det är konstigt att det inte finns någon inställning på kameran som gör att horisonten blir rak, sa maken sen.

Isen låg tjock.

Och Henning och Lady for runt som en tokar.

Vi gick ut till en av öarna och så hur ensamma trädet hade det. Det såg ganska öde ut.

Desto mer liv fanns det i marken.

På kvällen gjorde jag bearnaisesås. Det känns väldigt 1970 med bea men det är på modet igen. Vendla tjatar jämnt om bearnaisesås. Jag har aldrig gjort egen bea förut. Man ska ju göra ett hopkok på schalottenlök, ljus vinäger och persilja. Jag hade inga av de ingredienserna hemma. Jag gjorde ett hopkok på rödvinsvinäger, gul lök och… 

dill! Hopkoket luktade så äckligt så jag ville kräkas. Apa luktade det. Jag tänkte att det här kommer att sluta illa.

Men såsen blev av någon konstig anledning jättegod, krämig och härlig. Jag fick så mycket beröm av barnen. Och nu vet jag vad riktig bearnaisesås innehåller, smör och äggula!

Sen har vi haft myskväll framför TV:n.

Se sån stil Elof har då han har myskväll!

/ Mien

Hattifnattarna

sndag, mars 6th, 2011

Hej. Nu är det dags för sävkurs igen. Tyvärr är det för få anmälda, så om ni vill komma eller har bekanta ni kan tipsa, så är ni välkomna. Tyvärr är det rätt bråttom…

I helgen, 12-13/3, har jag en kurs i att fläta hattar och askar av säv och kaveldun på Langska huset i Visby. Ett trevligt material,  för  alla hantverksintresserade att pröva på.

Kursen arrangeras av Gotlands läns hemslöjdsförening, och sista anmälningsdagen var 3/3, men p.g.a. för få anmälda är den skjuten på t.o.m. tisdag 8/3.

Anmälan till Birgitta Nygren, hemslöjden, tel 217160,

mail: got.lans.mjukslojd@gotland.mail.telia.com.

MVH. Erik

Destruktivt varumärkesarbete

onsdag, mars 2nd, 2011

I kväll hittade vi Steefan de Maeckers blogg där han diskuterar Jonas uttalanden. Jonas har försökt kommentera inlägget med det går inte. Vi har försökt med både Open ID och Word press. En del bloggar är svåra att kommentera. Nån som vet hur man gör? Det är ju tråkigt för Stefaan att han inte får några kommentarer.

/ Mien

Behöver inte köpa dill

onsdag, mars 2nd, 2011

Jag har non blogginspiration ikväll då jag ska ha min första släpvagnskörlektion imorgon klockan åtta! Jag tänker bara på det. Hur jag inte kommer att klara av att fickparkera ett släp. Hur jag kommer att skämma ut mig själv. Nu kan jag backa rakt bakåt. Men det räcker ju liksom inte….

Vår kvällsmat. Så svårt att hitta på nåt gott som inte är för “starchi” efter simningen. Det fick bli nötfärs som jag kryddade med curry, vitlök, och gurkmeja och rullade till något slags korvliknande skapelser. Till det blev det tzatziki och blomkål från igår. Gott tyckte barnen.

 

När jag letade efter gurkmeja insåg jag att vi inte behöver köpa dill.

Henning har köpt något slags plastiga ark på ICA som han och syrran pysslar med nu. De gör giraffer på savannen. Jag hävdar att giraffer har horn. Henning säger att de inte har horn. Jonas, den mesen, säger att det nog finns giraffer med horn och giraffer utan horn.

/ Mien

Mejl från gården 2011-02-27

tisdag, mars 1st, 2011

Jag har varit lärare i 17 år. Jag har undervisat massor av elever och träffat mängder med föräldrar. Jag har haft utvecklingssamtal med tolk då föräldrarna inte kunnat svenska. Jag har haft utvecklingssamtal med en pappa som var stjärnadvokat och syntes på TV var och varannan dag. Jag har haft utvecklingssamtal med arga föräldrar som skrikit och gapat och slagit nävarna i bordet för de har varit jättebesvikna på skolan.

Men av alla möten och samtal jag varit på så är det ett som etsat sig fast. Det var ett möte där rollerna var de omvända. Det var min man och jag som var föräldrar. Det var andra som var lärare och specialpedagoger. Vi var kallade till Havdhem skola för man var oroliga för att vårt barn inte skulle lära sig läsa. Man hade gjort ett test som visade att vårt barn hade problem. Jag var i chock. Jag grät. Jag kunde inte sova på flera nätter. Mest chockad var jag över att det plötsligt hade gått upp för mig hur utsatt man känner sig som förälder vid sådana här möten. Här hade jag hållit i hundratals liknande möten själv och aldrig riktigt förstått hur det känns att vara förälder förrän jag själv hamnade på den sidan. Det var en hård skola.

Det första jag kände var förnekelse. Skolan hade såklart missuppfattat läget. Därför åkte maken dit för att vara med under en skoldag och studera vårt barn. Han kom hem ganska dyster:
– Alla barn satt snällt och lyssnade på fröken då hon läste saga. Alla utom vårt barn, berättade han.
Vår älskling hade legat barfota och på mage på den lilla stolen och snurrat. Strumporna hade ungen hållit i händerna och använt som någon slags flaggor att vifta med.
– Det såg inte klokt ut, suckade maken.

Våra fina pojkar som har svårt att sitta still.

Det här hade kunnat vara början till en lång och jobbig skoltid för vårt barn. Skolan hade kunnat säga att barnet inte var moget. Att alla barn ska få utvecklas i sin takt och att allt nog löser sig på sikt. Men det gjorde man inte. Man såg tidigt problemet och tog tag i det. Man ordnade med en liten skrubb dit vårt barn kunde gå och jobba då denne behövde lugn och ro. Man satte in extra stöd.

Idag är jag så tacksam mot Havdhem skola. Tack vare att man i ett så tidigt skede slog larm så har vårt barn haft möjligheten att klara de mål som krävs.

Därför blir jag så provocerad av alla förståsigpåare som säger att man inte ska ha prov och test och skriftliga omdömen i de lägre åldrarna i skolan. Om det är någon gång som det är viktigt att testa elevernas kunskaper så är det väl då! Så att insatser kan sättas in tidigt. En specialpedagog jag arbetade tillsammans med tidigare säger:
- Man märker redan i ettan vilka elever som behöver extra stöd. När de går i ettan är det ganska lätt att göra något åt det. Men att sitta och traggla med barnsliga läseböcker då man går på högstadiet, det är inte så kul.

De här proven och testerna är inte bara viktiga för den enskilda individen. De är viktiga för att se hur skolområdet i stort står sig mot andra skolor. Proven är viktiga ur ett kvalitetsperspektiv. Så att alla elever får samma förutsättningar att lära sig oavsett i vilken skola man går.

Och ungen som låg och snurrade på stolen? Ja, denne läser numera helt obehindrat litteratur på engelska.

/ Mien

Borgare och proletärer!

tisdag, mars 1st, 2011

Här kommer Jonas krönika på ledarsidan i dagens GT. Som ni ser blev det Che 1 som vann. Kankse inte alla såg likheterna mellan Jonas och Che. Men som han säger själv, det är inte långt mellan finskt sisu och latino. Vår vän Anki kontrar med att alla finnar och argentinare har gemensamt att de dansar tango. Och Che var väl född i Argentia? Men så mycket tango har jag väl inte märkt av här hemma. Mer texas two step och kanske lite rävsteg, om det vill sig väl.

Borgare och proletärer!

En ökenvind sveper in över Gotland. Den kanske har blåst ända från Egypten. Jag ser folk runt om mig resa sig för att göra sin röst hörd. I klassen där jag undervisar har vi pratat om något som Amartya Zen kallar empowerment. På svenska blir det väl ungefär egenmakt eller att tillskansa sig själv egenmakt, makt över sitt eget liv och att våga göra sin röst hörd. Den skaffar man sig med kunskaper och tillsammans med andra som förstår ens problem. En av tjejerna vågade ifrågasätta böterna hon fick för sina sönderslagna baklyktor. De hade kvällen innan slagits sönder av en frustrerad nära anhörig. Vi var flera som uppmanade till att försöka få pengarna tillbaka genom att skriva till polisen och förklara de speciella omständigheterna kring de sönderslagna baklyktorna. Och hon fick pengarna tillbaka! Sporrad av framgången skrev hon insändare i tidningen om socialförvaltningens bristande intresse i hennes situation som ensamstående mamma och studerande och deras ovilja att tilldela extra anslag. Hon fick rätt där med! En annan av tjejerna har under terminen brevväxlat med CSN om uteblivna studiemedel. Nu har de också gett med sig. Jag tror det spökar på skolan. Det är egenmaktens spöke.

Gotlands grisproducenter gaddade ihop sig och fick ett nytt avtal med slakteriet. De fick ett pris som gör att man håller näsan ovan ytan ett tag till. Håll ihop och stötta varandra. Ta upp kampen mot veganrörelsen. Ta makten över mediabilden. Skriv och berätta om det ni berättar för mig om riggade bilder och sabotagen i stallarna. Gemensamt skall vi ta upp kampen för att maten som serveras i skolor och på ålderdomshem självklart skall upphandlas med samma krav på kvalitet och djurskydd som man kräver för svensk produktion. Det här byråkratiska tramset om att vi inte ens får bestämma vad vi skall servera våra barn och gamla måste få ett slut.

Det skulle inte heller skada om tjänstemännen på länsstyrelsen tog makten över sitt eget arbete. En deltidsbonde på Näs som jag känner höll på att bli galen i somras. Två gånger var man ute och räknade lammen. Tjänstemannen (eller kvinnan) hade känt sig lite osäker om man räknat rätt första gången. Två gånger till var man ute och kontrollerade markerna. Att dagarna efter varandra räkna samma lamm och kontrollmäta samma arealer och räkna samma träd är alienerat arbete. Marx vrider sig i sin grav. Det kom en kontroll även en femte gång denna sommar men då var det kontrollanter som var ute och skulle kontrollera att de förra kontrollanterna hade gjort rätt. Jag avslutar med en strof ur internationalen som numera sällan sjungs:

Båd’ stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner. Den rike inga plikter trycka, den arme ingen rätt man ger. Länge nog som myndlingar vi böjt oss, jämlikheten skall nu bli lag. Med plikterna vi hittills nöjt oss. Nu taga vi vår rätt en dag. Upp till kamp….

För Centerpartiet revolutionärerna (r)

Jonas Niklasson