Mejl från Gården

Jättelustigt, jag skulle ladda upp bilder från vår märkliga svamputflykt i söndags men bilderna försvann? Jag hinner inte leta efter dem nu. Jag får ladda upp dem ikväll. Kontentan av svampytflykten var i alla fall att alla försvann. Först av allt så var svampen försvunnen. Sedan så försvann svåger Martin och med lilla Jennie på ryggen. Och Szabo. Markus, Marie, Elsa och Jonas och pojkarna försvann väl inte direkt men de var inte där jag var. Hanna, Lukas, Bella och Vendla försvann definitivt. Så alldeles ensam gick jag där i fröjelskogarna och hojtade, snyft. Men sedan så hittade  jag Hanna och gänget ute vid 140:an vid gamla fröjelaffären ungefär.

- Är det du som gått omkring och skrikit i skogen? undrade de.

Där hittade jag ocksÃ¥ Anders Hjort som var ute och cyklade. Jag hade inte en aning om att han var pÃ¥ Gotland. Och han hade inte en aning om att vi var i Fröjel, själv hade han varit vid ett tomt Hägsarve…. Alla kom till rätta utom Martin och Jennie. Jag har inte hittat dem än. Vet inte om Hanna har hittat dem heller. MÃ¥ste ringa och frÃ¥ga.

Nu måste jag förbereda 7 gånger 25 minuter genus som jag ska ha på torsdag. Hade hittat den perfekta lilla genusfilmen på 9 minuter. En humoristisk liten scen om kvinnligt och manligt. Lite film, lite prat och så har 25 minuter gått. Toppen tänkte jag. In med nästa grupp och så bara köra på.

Men sÃ¥ igÃ¥r tittade jag pÃ¥ filmen. Den började bra. Men tre minuter in i filmen möter man tvÃ¥ kvinnliga byggnadsarbetare. Den ena blir varm och tar av sig T-shirten. Hon stÃ¥r sedan i 6 minuter och pratar genus med brösten hängande fritt i luften. Nakna bröst i 6 minuter. Det stod ingenting om det i produktbeskrivningen! Om jag ska visa den här filmen innebär det att jag kommer att visa nakna bröst i 7 gÃ¥nger 6 minuter, alltsÃ¥ i 42 minuter. Om jag ska visa den här filmen kommer jag att bli känd som ” hon den där läraren som inte är riktigt klok”. Man kan nog säga att min genusplan har gÃ¥tt helt i stöpet och nu mÃ¥ste jag panikleta nytt material.

Varför måste allt som har med genus att göra vara så skruvat?

/ Mien

Jag brukar inte vara sentimental men idag är jag det lite. Det känns som om sommaren är slut och jag kan inte göra så mycket åt det. I vanliga fall tycker jag det är mysigt med höst och vinter men efter de två senaste vintrarna så bävar jag. Jag bävar inför kyla. Jag bävar inför tomma vedbodar. Jag bävar inför att vattnet ska fysa ute hos lammen.

Det var ju inte alls länge sedan det var vår och lammungar.

Det var ju inte alls länge sedan barnen badade fötterna lite försiktigt på Kovik en av de första, soliga vårdagarna.

Jennie, till syrrans förtvivlan, försökte ta av sig skorna och sa:

- Åsså bada!

Vendla hoppade runt och busade med Bella.

Kusinerna i vårsolen.

Men idag är det höst och jag ska ta emot nya elever på Folkan. Nya elever, det ska i alla fall bli kul. Men höstkyla och vinterstorm, håll er borta ett tag till.

/ Mien

Var är vi? Vad gör vi? Ni Mejl från gårdenläsare borde veta. Häng med i gissningstävlingen och meddela hur många poäng du får.

25 poäng

Det är i slutet på augusti. Det har något väldigt avgörande med lamm att göra.

 20 poäng

Man ska ha skyddstofflor på sig. I år lyckades jag ha tofflor på där man inte skulle och tvärt om. Jag drog in baciller både till mottagargården och till vår egen. Eller kunde ha gjort.

Vendla som var med sa att:

- Mamma, bäst att du håller dig här ute!

Som ni förstår var det lite nerver i omlopp.

15 poäng

Eva Twengström syns ute i kulisserna. Här med sin 12-veckorsvalp.

Jag till Eva: Men du har ju alltid en liten söt valp som du bär omkring på!

Eva till mig: Men jag älskar valpar!

10 poäng

Till vänster den ständige sekreteraren Anita Forsberg som ser till att alla papper blir rätt ifyllda. Till höger Anna Törnfelt, LRF på Gotlands ordförande samt yrkesverksam i denna bransch.

5 poäng

En Hägsarvebagge på bordet här. Det sätts poäng och diskuteras och bedöms.

Rätt svar i gissningstävlingen var såklart Riksbedömning av baggar 2011!

För oss gick det inte så superbra. Men heller inte så superdåligt.

Ledtrådar:

25 p Alltid Riksbedömning i slutet av augusti. Ni vet man ska bada och fiffa till sina baggar.

20 p Man måste ju ha skyddstofflor på sig. Och det luktar desinfektion. Allt för att inte sprida smitta mellan gårdarna.

15 p Bedömningen hålls vid Sindarve i Hemse, på Eva Twengströms och Mats Petterssons gård.

10 p

Min gamla BVC-sköterska Anita är alltid med.

5 p

Här bedöms baggarna.

Jag gillar inte att åka till Riksbedömning, det är värre än tandläkaren. Men man gör ju det för att få ett kvitto på att man kan ta ut livdjur. Man gör det för att aveln ska gå framåt.

Dagen efter Riksbedömningen ringde min svägerskas kompis Tin-Tin till mig. Tin-Tin var med sina kollegor på kirurgkonferens i Visby. De ville köpa skinn men så här i slutet på säsongen så tyckte de att de skinn som fanns kvar i butikerna i Visby var lite suddiga och tråkiga.

Tin Tin till mig: Har du några schyssta skinn?

Jag till Tin Tin: Vet inte men kan ta med det jag har in till stan.

Så fort kollegorna såg skinnen sa de:

- Vi tar dem! De är jättefina!

Så då kändes det här med Riksbedömning helt plötsligt ganska okej ändå. Man gör det ju för att få fram fina produkter. Man gör det för näringens skull, för att bevara kvaliteten. Så att kunderna blir glada. Se så glada de är!

/ Mien

Hej alla kattälskare!

En bekant till oss har fyra kattungar som söker nya hem. Kattungarna är bedårande söta, en svartvit och tre röda. Kattungarnas matte var en trogen följare av Mejl från gårdenbloggen men hon gick sorgligt nog bort i cancer för en tid sedan. Nu är det så att även kattungarnas husse är sjuk och han vill ha hjälp med att hitta bra hem till ungarna. Jonas har träffat kissungarna och han kom hem alldeles salig. Vi har redan två katter men kanske någon av er står i begrepp att skaffa katt? Ungarna är födda i ett mycket gott hem på landet och har alla förutsättningar att utvecklas till trygga katter.

Lille Elof då han var ny vid Hägsarve.

Ungarna är ungefär så stora nu som Elof var då han kom till oss, alltså runt 12 veckor. Finns det något sötare än en liten trött kissunge? Hör av er!

/ Mien

Sommarlovet 2011 är nu slut och idag var första skoldagen.

Barnen var måttligt förtjusta. Alltså, att börja skolan var väl okej men det var mer min fotografering ute vid bussen i morse som fick dem att mulna till.

Henning har idag börjat i första klass. Han var ganska sammanbiten igår kväll och låg vaken länge och funderade innan han kunde somna:

” Jag har funderat länge över en sak. Jorden är ju rund. Men där man gÃ¥r sÃ¥ ser det ju alldeles rakt ut. ”

Till slut lyckades han i alla fall somna ifrån sina funderingar.

Första skoldagen höll rektor Anki tal och hälsade alla välkomna tillbaka igen.

Slöjdlärarna Dag och Agneta var på plats. Dag är vår gamla kollega och Agneta är vår granne.

- Man får inte slöjd förrän i tvåan, sa Henning lite besviket.

Sedan var det upprop i klassrummet. Henning var väldigt koncentrerad. När man såg sitt namn på smartboarden skulle man räcka upp handen.

Sedan fick man gå fram och sudda ut sitt namn. Henning suddade noga, noga.

Måtte och Nettans Gustav var så här glad då han suddat färdigt!

Fröken Maria ska i år ha hand om 23 små ettor och tvåor. Storebarnen har också gått för Maria. Samma fröken. Samma klassrum. Det känns tryggt.

Jag lämnade en sammanbiten kille. Men han var inte ledsen. Bara ivrig att suga i sig allt man skulle lära sig.

Lycka till älskade lilla barn!

/ Mamma Mien

Någonstans här ute på Sudret så har idag en fyraårig, liten pojke omkommit i en lantbruksolycka. Vi har hört helikoptern. Vi har sett utryckningsfordonen. Någonstans här ute på Sudret finns i kväll en familj som jag känner ett oerhört medlidande med. Jag vet inte vad man mer kan säga, det liksom svartnar för ögonen bara man tänker på det.

 Jag visar ändå lite bilder från Magnus och Anettes 40-årsfest i Burs bygdegård som vi var på igår. Även om det är svårt att återge gårdagens feststämning  efter det tragiska som hänt.

Festen började med kaffe och kakor och tårta som avnjöts till musik av Medebys mässingskvartett.

Jag känner flera av damerna som spelar i kvartetten så nästa gång måste jag fråga vad de har fått Medebys ifrån. Medebys ligger i Hablingbo och mig veterligen finns det inga spelekvinnor där.

Sedan var det dags för lite kluringar och lekar. Vi gick med järnhandlarns från Hemse samt Åsa och Svante Bendelin. Barbro var också med. Vi hade så trevligt så. En övning var att man skulle plocka klädnypor med en hand. Man fick inte ta stöd mot magen och putta in nyporna i handen.

Barbro kom på ett fiffigt sätt att plocka nypor på. Jonas var väldigt upprörd och tyckte det var rena rama fusket. Han gormade och gick på och gick sedan till Magnus för att klaga. Magnus sa:

- Lämna du in en skriftlig protest du. Lägg gärna i en femhundring i kuvertet!

Vet inte hur det gick med det där sen.

Det var mycket musik och sÃ¥ng under kvällen. Flera band spelade. Men här det Magnus och Anettes barn, Vendel och Liv, som underhÃ¥ller. Vendel klev upp pÃ¥ scenen och beordrade fram en ” miksosåån”. Sedan sjöng han Blinka lilla stjärna.

Saga var också med och hon var jätteduktig på att spela piano och sjunga Lady Ga Ga.

Stolta, 40-åriga föräldrar.

Vår gamla simtränare Viktor var där och spelade med Moa, Mathilda och Nora. Magnus fick också vara med på ett hörn.

Henning var överlycklig över att träffa Viktor igen.

- Mamma, ta en bild på mig när jag boxar Viktor i magen!

Det var en fantastiskt rolig kväll!

Idag har jag varit lite seg. Det blev lite lammpyssel och en promenad runt Silte med Jonas. Husdjuren däremot har varit på hugget. Elof fångade , till allas stora häpnad, en fågel idag. Vi satt alla med munnar som fågelholkar och bara stirrade och ingen kom sig för att ingripa. Han gick in under studsmattan med sin fågel för att få vara ifred. Men det fick han inte vara länge för Lady var snabbt där och gjorde anspråk på den lilla fågel:

Lady: Ge hit den där fågeln, den vill jag leka med.

Elof: Fågeln är min. Du får skaffa en egen.

Jaha och så höll de på och tjafsade om den där fågeln och dividerade om vem som hade mest rätt till den. Under tiden passade fågeln på att flyga iväg.

Lady: Såg du vart fågeln tog vägen?

Elof: Nä. Och tur är det för nu blev jag väldigt trött. Spinn…

Har vi de nördigaste husdjuren?

/ Mien

Nyss hemkommen frÃ¥n tvÃ¥ Folkandagar pÃ¥ Sudersand. IgÃ¥r jobbade vi med styrkort och sedan fick vi besök av en representant frÃ¥n Riksteatern som var sugen pÃ¥ att göra ett projekt med oss. Idag var det “övningar” med en dramapedagog pÃ¥ schemat. Övningar i mina läraröron klingar lite dÃ¥ligt. Det kan, i värsta fall, vara att med ögonbindel pÃ¥ gÃ¥ runt och känna pÃ¥ sina kollegor. SÃ¥ var det som tur var inte idag. Vi fick göra dramaövningar, kollegierna i FÃ¥rösund och Hemse tillsammans. Det var riktigt roligt. ALLA tänjde sina gränser och vi tillsammans var sÃ¥ bra!  Vi fick hitta pÃ¥ olika scener och spela upp för varandra. Jisses vad vi har skrattat! Sedan har vi tränat inför Blodomloppet som gÃ¥r av stapeln nästa vecka. Sudersandsstranden är ju inte helt fel plats att motionera pÃ¥. 

Nu till något annat. Fastlandsresan vi gjorde förra helgen var en kombinerad lammklippnings- och nöjesresa. Jonas klipper lammen på Linnes Hammarby varje år. Linnés Hammarby är lite som Petesgården eller Kattlunds. Men runt Hammarby har man även återskapat den gamla kulturbygden med stängsel och djur. Det är Jan Cederholm som håller med djur där, Jan var tidigare yrkesverksam som förman på Ultuna, lantbruksuniversitetet i Uppsala. Jan har fastnat för Jonas och vill bara ha honom som lammklippare, något som jag faktiskt varit lite irriterad på. Jag har väl tyckt att det är lite slöseri med tid att åka ända till Uppsala för att klippa 28 tackor när det finns klippare på närmare håll. Men Jan vill att Jonas kommer. I vanliga fall klipper Jonas på Linnés Hammarbydagen och man gör lite show av det hela. I år kunde vi inte det datumet så vi fick åka tidigare.

Hammarby, gården där Linné bodde, är idag ett populärt turistresemål. Jag ville att Henning skulle posera framför men det ville inte han.

Jan föder upp russ och de vandrar runt gården. Hingsten i flocken är inköpt från Katarina Amér i Fardhem. Han var en riktig snygging och en smarting. Och fölen är så tama så att man kan gå fram och gosa med dem. Jag blev väldigt sugen på ett litet russföl. Tur att inte Vendla var med. De av er som har vuxit upp med Vitnosböckerna skulle verkligen ha uppskattat det här. Åh, visst är det Vitnos och Vips på bilden?

( Det är helt omöjligt att få tag i hela Vitnosserien nuförtiden. När Vendla var yngre annonserade vi till och med efter böckerna men vi saknar ännu några i serien.)

En fårägare och hans lamm. Lammen har Hägsarveblod i sig för vi lärde känna Jan då han köpte en bagge av oss för ett antal år sedan. Det var bra att jag åkte med till Hammarby den här gången för när jag såg Jan och den fina verksamhet som han bedriver så smälte mitt hjärta lite.

Djuren och så blomsterskatten i trädgården, en oslagbar kombination. Här en rudbeckia, en av mina favoritblommor.

Den här stättan var väldigt behaglig att gå över tack vare den höga ledstången. Emrik demonstrerar.

Intendenten på Hammarby, vars namn jag nu glömt, visar en fiffig självstängande grind. Utmärkt då många människor passerar och en del glömmer att stänga. Hammarby sysselsätter många människor. Det är lite av ett socialt företag där människor som står långt ifrån arbetsmarknaden kan få arbetsuppgifter anpassade för just dem. Intendenten basar över det hela och många människor får en vettig sysselsättning och hjälps åt att återskapa det gamla landskapet. Man satsar alltså inte bara på husen utan på helheten. Man får en inblick i hur det gamla kulturlandskapet har sett ut en gång i tiden.

Men vad nu, är det inte självaste Trend-Tove? Jo visst är det så. Tove och jag träffades på lärarutbildningen tillsammans där vi båda läste bla  sfi, svenska för invandrare. Tove har de senaste åren jobbat med att göra sfi-läromedel. Just nu jobbar hon med små kortfilmer där nysvenskar ska få en inblick i vad vi  svenskar pysslar med. Och hur vi tänker. Och nu såg Tove sin chans att få till något då Jonas var i stan. Till sin hjälp har hon sin man Jocke som ju är filmare.

” Det här är Jonas. Han är lammklippare. Lyssna nu pÃ¥ vad Jonas har att säga:”

Tagning!

” För mig är det viktigt med närproducerad mat. Det är ocksÃ¥ viktigt att djuren har det bra….!

Jocke håller upp manus samtidigt som han filmar.

Henning och Jans barnbarn William tyckte det var väldigt spännande med kameran.

Kanske lite väl spännande.

Jag har nu fått en prototyp på läromedlet som jag ska utvärdera med mina elever i höst. Ha, ha, svårt att hålla sig för skratt bara. Det är många kändisar som medverkar. Till exempel Jockes och Toves svåger Fredde:

” Det här är Fredrik. Han jobbar som lärare. Lyssna nu pÃ¥ vad Fredrik har att säga:…”

Medan Jonas klippte färdigt lammen åkte Jocke, Tove och jag till Gottsunda Centrum och handlade. Gottsunda, där jobbade jag ett av mina första lärarår. Så roligt som jag hade där! Vi hade 32 nationaliteter på skolan. På söndag kommer min gamla kollega från Gottsundatiden, Christina Karlberg, hit till Hägsarve för att hälsa på. Lustigt, jag har inte varit tillbaka i Gottsunda på 20 år. Och ett par dagar efter ringer Christina och säger att hon vill träffa mig.

/ Mien

Kära vänner!

Om jag nu har några kvar, Jonas är rädd att alla bloggläsare försvunnit under min långa bloggpaus. Jag har under sommaren hjälpligt skrivit Mejl från gården. Sedan har det varit stopp. Luften har pyst ur ballongen, eller hur man ska säga. En orsak kan vara att  jättelånga inlägg jag skrivit försvinner på grund av att vårt internet hoppar ur hela tiden. Nu har en massa bilder försvunnit också. Jag blir galen.

Annars har sommaren i Hablingbo varit bra. Den började konstigt med att jag fick göra sådant jag annars gör i april, typ deklarera. Det hade ju med den brutna armen att göra om ni kommer ihåg. Armen är nu ganska okej och gör sig bara påmind då jag cyklar, lyfter tunga mineralspann ur bilen eller schamponerar håret. Den där lite yviga handrörelsen , vicka fram och tillbaka på handen, fungerar inte.

Naturligtvis har händelserna på Utöja präglat sommaren. När man tror att man är som tryggast. När ens barn är på en trygg plats.Och sen är det inte så. Många tankar har gått till Norge och till andra ställen dit ondskan har hälsat på.

Vendla har jobbat på Hablingbo Café hela sommaren, något hon har tyckt varit jätteroligt. De har varit ett helt otroligt gäng där som gjort mycket kul tillsammans. När hon inte jobbat har det varit mulet men som tur är varmt ändå.

Här hoppar Vendla i hamnen i Klinte.

Förra helgen var vi på fastlandet ett par dagar.

Emrik rockar loss i våra gamla kollegors, Håkans och Lovisas, vackra hus i Trosa.

Den röda grejen gör att det låter som ett helt rockband som spelar. Emrik har beställt en egen på nätet nu. Kommer på fredag.

 

På väg upp till huset i Trosa.

Vår kompis Trend-Tove i Uppsala fick också besök av oss. Trend-Tove är alltid inne. Men med de här väskorna är hon faktiskt helt ute. De går inte ens att sälja på blocket för de är olagliga. Zebra, röd krokodil och grön krokodil. Toves mamma har tråkigt nog gått bort och då fick Tove ärva väskorna. De kommer ifrån familjens afrikatid. Toves pappa jobbade som lärare i Afrika då Tove var liten så hon har tillbringat många år där. Väskorna må vara läskiga på ett sätt men de kommer från en tid då det var helt okej med sådana väskor. Toves mamma bar dem till olika coctailparties i Afrika. Så var det då.

Jonas sexföreläsning på Kattlunds gick lysande. 28 betalande är toppenbra en regning sommarkväll på Sudret. Vi som var där lärde oss massor.

Lite nya vänner har vi också fått i sommar. Till höger Estrid som köpt sommarhus i Hablingbo. Och sedan hennes kompisar Roffe och Cilla, de har skrivit manus till alla Beckfilmer. Mycket duktigt skrivarfolk i Hablingbo i sommar.

Lilla Kajsa från Canada och Jonas.

Barnen klättrar på konstiga pålar vid Austre.

Håkan i Trosa gör god mat till oss. Vi skulle egentligen bara stanna på en kaffe innan båten skulle gå men vi hamnade i deras fina gästhus och blev kvar en natt till. Håkan och Lovisa känner ni säkert igen här på bloggen, de hälsar ju på oss nästan varje sommar. Så också i år.

Lite fest vid Hägsarve. Vendlas arbetsgivare Ann i rosa och så Ramon. De driver Hablingbo Café och håller bygden levande med supergott, färskt bröd. Martina till vänster. Det är hon som skriver manus till Gynekologen i Askim.

Emrik har kastat en hel del varpa och det har gått rätt bra.

Jag älskar varpabilder men har bara två:

- Sluta fota mamma! Du stöööör min koncentration! Gå och köp en kaffe till mig istället.

Jaha, och då gör jag det. Och när jag står i kön i kaffeståndet inser jag att Emrik inte gillar kaffe så värst mycket. Han vill bara få bort mig. Efter kaffe beställde han korv. Smart kille det där.

Henning, Jonas och Emil har byggt uteplats. Pyssel-Henning, alias Ernst, älskar att skapa i sten. Det blev så fint!

Släktkalas i Klinte på Ekvägen. Alla barn ställer upp så fint även om tonåringarna gnisslar tänder. Tills Vendla kom på att även de vuxna skulle fotas.

Ha, ha. Nästan enda bilden på mig i sommar.

Släktkalas på Valldamsvägen i Klinte. Lukas, Bella, Jennie och deras kusiner. En trevlig kväll då vår familj sov över i Hanna och Martis uthus. Jag gillar att sova där men vaknar oftast med huvudvärk? Kan det vara ventilationen?

Farbror Anders drar med barnen till hamnen i Klinte för ett dopp.

Allan har hittat en konstig grej i vår loppis. Vad har den varit till?

Nu kämpar jag med en krönika till Jordbruksverket. jag ska skriva om min landsbygd. Vad är min landsbygd egentligen?

Många varma tankar till er alla från

/ Mien