Archive for september, 2011

Vindkraftsmöte på Björklunda

torsdag, september 29th, 2011

 I går kväll hade Gotlands södra Centerkrets bjudit in till vindkraftsmöte på Björklunda:

 Syftet med ett offentligt vindkraftsmöte är att allmänheten skall kunna ställa aktuella vindkraftsfrågor till en inbjuden expertpanel.  Svenska kraftnäts planerade elkablar mellan fastlandet och Gotland gör att tidiga samråd för vindkraftsutbyggnaden i sin helhet är motiverat. Den första elkabeln är på 500 MW effekt. Vindkraftsprojekt på södra Gotland som är aktuella:
i. Näsudden
ii. Lojstahed
iii. Mästermyr
Inbjudna till vindkraftsmötet:

 Lars Thomsson (C), vindkraftsamordnare mellersta Sverige
 Andreas Wickman, vindkraftsamordnare Näsudden & Gotlands vindkraftsproducenter
 Helena Andersson/ Jan von Wachenfeldt, ekostrateg ledningskontoret Region Gotland
 Staffan Snis, Vattenfall Vind AB. Projektledare Mästermyr & Näsudden Repowering
 Johanna Ottosson, Triventus AB. Projektansvarig Lojstahed och Gaimald AB
 Jan Mattson, Representant Hajdvind AB och Gaimald AB
 Torbjörn Ihse, Representant Gotlands energi AB (Geab)
 Lena Kulander, Vindkraftsansvarig Länsstyrelsen på Gotland
 Johan Gråberg, Representant Länsstyrelsen på Gotland
 Marcus Sirland, Representant Siral System Co AB, Klinte vindpark
Inbjuden/ tillfrågad publik till vindkraftsmötet:
 Markägarförening, Lojstahed Hajdvind AB och Gaimald AB
 Markägarförening, Mästermyr vindkraft ek förening


Foto: Mikael Hermansson

 Kvällens moderator: Jonas Niklasson

Jag fick en stund med moderatorn efter mötet och intervjuade honom lite:

Hej, hej Jonas Niklasson! Vad tycker och tänker du om vindkraft egentligen?

Jag tror det är en otrolig möjlighet för Gotland. Om alla byggplaner går i lås så innebär det att vi på Gotland kommer att bli världsledande vad det gäller vindkraft. Vi kommer att producera tre ggr så mycket el som vi gör av med på hela Gotland. Vindkraftsbranschen kommer att bli lika stor som lantbruk och turism penningamässigt.

Jaha, så vi kommer att få mer el än vad vi gör av med? Men, som jag har förstått det kan man inte spara el de dagar det blåser bra till dagar då det blåser mindre bra, är det så?

Ja, men man kan ju spara en del i laddhybrider tex,  Men du har rätt, el måste konsumeras direkt.

Vad gör vi av överflödig el då?

Det säljer vi till fastlandet. Det är bra avkastning på kapital, cirka 10-12 %. Man tjänar bra på att sälja el. 

Men vad säger du om att man exploaterar Gotlands kust och sätter upp vindsnurror överallt?

Nu är det inte i första hand längs med kusten som vindkraften ska byggas ut. Man planerar att bygga på Lojsthajd till exempel. Med de nya, stora verken behöver man heller inte lika många.

Så det blåser bättre ju högre upp i luften man kommer?

Ja, vet man något om Bernois formel ( stavning?) så vet man att energiuttaget ökar med kubiken per sekundmeter. Det är en jävla skillnad på om det blåser 7 meter per sekund eller 6 meter per sekund.

Men den stora knäckfrågan, som det också pratades om på mötet, är hur man ska få acceptans för vindkraftsutbyggnaden.  Fler måste få vara med och tjäna pengar än bara markägarna. Om vissa får ha vindkraften runt omkring sig utan att tjäna ett öre på det kan det bli svårt.

Jaha, det verkar ha varit ett intressant möte. Tack då så länge!

Tack, tack. Och skriv nu inte ner allt skit jag säger på bloggen!

Nej, nej, det ska jag inte göra….

;)  Mien

Strömming och mommodag

torsdag, september 29th, 2011

I går lyckades jag faktiskt ta mig ut på Hemse på lunchen .

Det blev Ovriras strömmingslunch. Så fantastiskt gott! Man kunde få potatismos till om man ville.

Barnen hade KUT-dag och var lediga från skolan. Storebarnen tog bussen in till stan för att handla jeans. Den lille kråksparken blev kvar hemma med mommo.

Han fick en riktig mommodag med nystekta pannkakor, bad i simhallen och sedan ett besök på Bagarns där han åt sockerkringla och drack läsk. Mommo rekommenderar verkligen ett besök på Bagarns på Hemse, billigt och gott.

Tack mamma för att du fixade en toppendag för vår lilleman!

Varje morgon när vi åker till jobbet står grabbarna och väntar på bussen och jag kan inte låta bli att ta kort. Deras storesyster fastnar dock inte på bild för hon är alltid ännu kvar inne där hon rusar runt och letar efter mobilen, nycklarna eller läxböckerna.

/ Mien

Ovrira på Hemse

tisdag, september 27th, 2011

I gamla gummifabriken på Hemse har de öppnat en ny restaurang, Ovrira. Det är kanske inte ett ställe med de klurigaste kulinariska rätterna och med den flådigaste inredningen men satsningen är oerhört ambitiös. De har en lång meny med två olika dagens varje dag för 50 / 60 kr inklusive salladsbuffé, dryck och kaffe. De har också matlåda varje dag mellan 11:00- 22:00 för 40 kr inklusive dryck. Förutom snabbmat så kan man varje dag beställa kåldolmar, kroppkakor, strömming, laxkotletter, grekiska färsbiffar, fläskfilé för att bara välja något från den långa menyn.

Barnen efter simningen i lördags.

Jag efter långpromenad i lördags.

Vi har sagt till barnen att de gärna kan gå till Ovrira och äta de dagar då skolmaten inte fyller sin funktion. Två dagar i veckan går barnen direkt från skolan till simningen och då är det ju bättre med lagad mat än att köpa en risifrutti på Konsum. Jag ska själv försöka bli bättre på att gynna näringsställena på samhället och försöka masa mig iväg på lunchen någon dag i veckan för att äta ute!

/ Mien

Aftonbladets fördomsfulla trams

tisdag, september 27th, 2011

För någon vecka sedan hade Aftonbladet ett test, Se vem som är mest bonde, som man kunde göra på deras nättidning, klicka HÄR! för att komma till testet och scrolla ner lite.

Man kan säkert skriva spaltmeter om det där testet men jag nöjer med mig att skriva att jag blir oerhört provocerad av det. Något mer fördomsfullt var det länge sedan jag såg.

Professor Jonas hade säkert haft värsta historiska utläggningen om varför det idag inte är roligt med den här sortens humor längre men det reder jag inte ut. Ni får bara tro mig, det är inte ett dugg roligt alls.

Jonas undrar vad det finns för logik i att behöva välja mellan att gå på logdans och gayklubb. Betyder det i så fall att alla som är innerstadsbor bara har att välja på att gå på gayklubb? Och att lantisar inte går på gayklubb utan på logdans? Och för att gå vidare i testet, är det bara innerstadsbor som använder iPad? Om de på Aftonbladet som gjort testet låter göra sig till talesmän för innerstadsbefolkningen så är det ju ren rasism man ägnar sig åt. Det är rasism åt båda hållen. Rent osmakligt är det. Jonas låter dessutom hälsa att en modern traktor idag är betydligt mer avancerad än en kaffelattemaskin.

Man kan ju fråga sig om Aftonbladet kommer att göra en uppföljare av Se vem som är mest bonde. Får vi kanske i veckan kunna delta i testet Se vem som är mest läkare eller Se vem som är mest Art director? Skulle inte tro det.

/ Mien

Baggauktion i Sjonhem 2011

mndag, september 26th, 2011

I helgen var det baggauktion. Jonas är ansvarig för att läktaren kommer upp så han är där och jobbar. Jag var hemma och körde barnen till simning. Einar på tidningen Fårskötsel ville väldigt gärna att vi skulle ta några bilder så det fick Jonas göra i år. Han har tagit 60 fina bilder. Nu är det ett jättejobb att sortera ut vilka bilder som ska med och skriva bildtexter.

Den här bilden gillar jag. riktig auktionsstämning.

Maude Fyrenius, en av drivkrafterna bakom auktionen.

Maudes man Elof i mitten.

Curre och Lotta.

Per-Johan Eriksson och Bertil Gabrielsson i samspråk.

Nummer 14.

Vår kompis veterinär-Fredrik tar genprov på alla baggar. Det måste vara nytt för i år. Ska forska mer om det sedan.

Lunchen.

Annika Lind och Lotta Carsbo.

Anna Törnfeldt och Eva Twengström.

Ikväll får jag sätta Jonas här vid datan så får vi gå igenom hela materialet. Det är egentligen otroligt mycket jobb med att göra en artikel. Varför kommer jag aldrig ihåg det då jag tackar ja till sånt här?

Men bilderna är fina och det är jag glad över.

/ Mien

Blandade bilder med sådär upplös(s)ning

mndag, september 26th, 2011

Det har varit väldigt dåligt med bloggandet sista veckan. Jag har pysslat med en krönika till Jordbruksverket som jag nu fått klar och så har jag börjat röja inne. Men nu har jag äntligen laddat upp lite bilder.

Förra helgen var det stort kalas vid Burge.

Hela salen var full med folk som åt helgrillat lamm. Tack Per för en fin fest!

Ja, och sedan kom Mats och Ingrid för att se till nya huset i Grötlingbo.

Vi blev bjudna på god söndagmiddag.

Faster Bettan var också med.

Mats har köpt en gigantisk prydnadsbåt av sin son Gustav.. Gustav har nämligen bestämt sig för att inte äga eller köpa några onödiga prylar längre. Jonas undrade lite syrligt om inte Mats skulle dra lärdom av sonens agerande? Här försöker killarna reda ut det trassliga seglet men de gav upp efter en stund.  

En kväll förra veckan så klagade Henning över att det kliade i håret.

Då åkte luskammen fram.

Hela familjen fick luskamma sig.

Resultat: Vi är två i familjen som har löss! Henning och jag hade några stora, feta kryp i håret!

Snygg och fin med lusmedicin!

Efter avlusningen kom Susanne och klippte oss. Lite lättare att luskamma kort hår.

Jaha, är nu lössen borta?

/ Mien

Mejl från gården 2011-09-26, Fiber i Hablingbo?

mndag, september 26th, 2011

På allas läppar just nu är det där med bredband och att gräva fiber. Det spelar ingen roll om man är på Sudrets Livs och ska handla, eller om man är på föräldramöte och ska diskutera skolresor, överallt pratas det ändå bara fiber..

Det jag har märkt hittills är att man bör faktagranska mycket av det man hör. Jag var på kalas för ett par veckor sedan och träffade en snubbe från Gothem där de som bäst håller på och ska gräva:
– Va? Har ni inte börjat i Hablingbo än? Ja, då är det snart ute med er. 20 september släcker Telia nätet och sen dör ni, sa han allvarligt.
– Är du säker på det? frågade jag oroligt.
– Alldeles säker! sa snubben.

Jag har nu gått här och gruvat mig inför Domedagen den 20 september och på att datorn ska dö men det hela verkar, turligt nog, ha blivit uppskjutet på något vis. Internet fungerar ännu i Hablingbo. Sedan har jag hört från en annan källa att ryktet om det fasta nätets död är betydligt överdriven och att det kan ta mellan 2 till 20 år innan Telia plockar bort kopparnätet. Ja, vem ska man lita på?

I torsdags var det så stort bredbandsmöte i Hablingbo. Stefan Skradarve, som arbetat mycket med att få fiber till Grötlingbo, berättade.

 Stefan sa att grötlingarna är mycket nöjda med sitt fiber. Han förklarade också att mobilt internet alltid kommer att finnas som alternativ till fiber men att det troligen kommer att vara både långsammare och dyrare

I fikapausen på mötet ventilerades många åsikter. Några menade att det verkar dumt att lägga ner så mycket pengar på fiber när man inte vet hur utvecklingen ser ut om 20 år. Kanske har man kommit på något bättre system då?

Det fanns flera förespråkare också. Jag pratade med en sommargotlänning med hus i Väte som precis fått fiber. Han berättade att han nu kunde sköta mycket av sitt arbete på ett IT-företag i Stockholm från huset i Väte och att han på det viset kunde vara mer på Gotland.

Min slutsats av kvällen är nog att man måste lyssna till flera källor än en. Jag minns när jag skaffat mig internetbank och sedan ångrade mig djupt då en bekant till mig berättade om farorna med att handskas med pengar över nätet:
– För tänk om det blir kärnvapenkrig och hela internet slås ut, då kommer din internetbank att utplånas! sa han med skräck i blicken.

Det lät ju så klokt det han sa. Men när jag berättade det för Hemmansägaren så sa han bara:
– Du, i händelse av kärnvapenkrig så kommer du nog att ha mycket allvarligare bekymmer att ta itu med än att fundera över än vart dina pengar har tagit vägen i cyberrymden!

I helgen ska Hemmansägaren och jag göra ett bildreportage för en tidning. Jag vet hur det kommer att bli. När vi ska skicka iväg de kanske 20 bilderna så kommer vårt ADSL bara att stå och tugga och ingenting kommer att hända. Det kommer i vanlig ordning att sluta med att jag får skicka alla bilder på ett USB med snigelposten.

Stefan Skradarve påminde oss hablingar om att man bygger ett nät tillsammans. Hoppas det finns några som vill bygga ett nät tillsammans med mig.

/ Mien

Kött & Fisk

fredag, september 23rd, 2011

I går var Jonas på regionstyrelsens möte och då passade han på att slinka in på Kött & Fisk i Hästbacken.

Kött & Fisk är både en restaurang och delikatesshandel.

Restaurangen drivs av Bröderna Jessen från Klinte. De har ju hållit på med försäljning av kött och fisk i flera år men nu har de skaffat en egen, jättemysig restaurang.

Här står Peder och Simon vid disken. Jonas hade med sig en av de där korvarna hem och de var jättegoda kan jag meddela!

Kött & Fisk har satsat på att tillaga mat med de finaste råvarorna. Mycket är närproducerat. Jonas tog en fisksoppa till lunch och hans kommentar var:

- Stans bästa fisksoppa!

Det var gott om lunchgäster men alla ville inte vara med på bild. De här hade dock ingenting emot det. Killen är en gammal fotoelev från Folkan.

Längst till vänster syns en annan gammal klintebo, Jacob Snoder, som sitter i lunchmöte.

Bröderna vill gärna ha KRAV-lamm från Hägsarve på menyn. Nu gäller det bara att ta reda på hur man praktiskt genomför det och vilka tillstånd som behövs.

Jätteroligt med en ny restaurang som satsar på mat med kvalité.

/ Mien

Nämnd i Nämnaren

torsdag, september 22nd, 2011

Jag tyckte det var lite synd att Jonas i sin ledare inte skrev att den var ett svar till Eva Bofride och Malin Dahlströms tidigare ledare. Det hade varit intressant om de gett svar. Men Jonas är så mån om att pressa in så mycket som möjligt på sina 3000 tecken så sånt där prat om att texten är en replik det får han helt enkelt inte plats med. Jag fick ändå hjälpa honom att städa i texten. Ett stycke med några italienska bokhållare på 1300-talet fick stryka på foten och då utbrast han besviket:

- Men åhhh, så synd!

 I dag svarar Malin Dahlström folkpartisten Johan Malmros som också gett sig in i mattedebatten. Man hittar svaret på GT:s ledarsida.

Jag blev i alla fall stolt då man kan läsa ett utdrag ur Jonas ledare på Nämnarens hemsida, klicka på länken och gå sedan in på NCM i högermarginalen och sedan på aktuellt. NCM står för Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborgs Universitet, och de ger ut tidskriften Nämnaren vars syften och mål är att:

” Med Nämnaren vill vi stödja och medverka till en förbättrad matematikutbildning inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och lärarutbildningen genom att utveckla, publicera och kommentera beskrivningar och resultat från lärares beprövade erfarenhet.
att följa och rapportera om utredningar och studier av utbildning i matematik i Sverige och internationellt.
att medverka i diskussionen om språk och förhållningssätt till kunskapsutveckling bland alla som arbetar med matematikutbildning.”

Och där var då Jonas citerad.

/ Mien

Jonas ledare 2011-09-20

tisdag, september 20th, 2011

De senaste dagarna har det varit debatt om matematikundervisning på GT:s ledarsidor. Först ut var Malin Dahlström, själv lärare och S. Sedan spann Eva Bofride, C, vidare på den tråden. Idag på ledarplats ger Jonas damerna svar på tal. Läs Malin, Eva och Jonas  som jag publicerar här:

Malin Dahlström:

Kasta matteböckerna och räkna på verkligheten istället

Det är oftare formfrågor än kunskapsinnehållet och undervisningen som får ta plats när vi diskuterar skolan. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) försöker ofta förespegla att han sätter kunskaperna i centrum, men när jag hör honom prata eller lägga fram förslag har jag svårt att tro att han ens har satt sin fot i en svensk skola under de senaste tio åren. Det är lätt att vara utbildningsminister när man på allvar tror att några fler prov ska höja kunskapsnivån i skolan.
Provresultaten i fokus
Det som varit bra med den senaste omstruktureringen av skolan är att kunskapsinnehållet i kurserna har diskuterats, men det är formfrågorna som återigen fått ta fokus. När Björklund vill racka ned på den svenska skolan så tar han ofta fram matematikundervisningen.

Han menar att det som saknas på mattetimmarna är katederundervisning. Jag skulle säga att det är precis tvärtom. Det är för mycket katederundervisning i matematiken och undervisningsformen är alldeles för centraliserad.

Istället för att fokusera på vad matematikundervisningen ska fylla för funktion och vad det är för matematik som eleverna har nytta av i livet, så är det resultaten på de nationella proven som sätts i fokus. Traditionella matteprov säger väldigt lite om hur eleverna löser faktiska räkneproblem och hur de använder matematiken i vardagslivet.

Just detta uppmärksammades av Per Acke Orstadius (före detta lärare och lärarutbildare) på debattplats i Svenska Dagbladet i början av veckan. Alla behöver inte alla de komplicerade och abstrakta tal som dagens matteböcker innehåller. Men alla behöver kunna grundläggande matematik och alla elever behöver ha automatiserat vissa delar av matematiken.
De fyra räknesätten behövs
Att kunna de fyra räknesätten, procenträkning och multiplikation är grundläggande för att kunna klara av en vanlig dag. Men väldigt många elever har allt för ytliga kunskaper i grundläggande matematiken, de kan helt enkelt inte grunderna och har då ingen som helst möjlighet att förstå vad det är som hände när matematiken blir mer komplicerad och mer abstrakt.

Genom att sätta in matematiken i ett verkligt sammanhang och att lära sig att prata matematik så kommer man bra mycket längre än genom att räkna samma tal slags tal i en bok sida upp och sida ner (eller rättare sagt på en halvsida som det ofta är). Och sedan göra ett prov på kapitlet och därefter börja med nästa område. Goda grundkunskaper och mer verklighetsförankrad matematikundervisning kan också leda till ökat intresse för matematik, bättre resultat på högre matematikkurser och att trenden med sämre och sämre resultat på ingenjörsutbildningarnas diagnostiska matteprov ska kunna vända.
Räkna på riktigt
Jag önskar att Jan Björklund istället för att försöka klämma in alla i samma form och få alla att räkna samma tal på samma sätt skulle uppmana mattelärarna att kasta matteböckerna.

Låt eleverna möta verkliga problem i verkliga situationer och räkna på riktigt. Då skulle eleverna kunna lära sig räkna på riktigt och förstå varför goda matematikkunskaper behövs. Och det är inte för att Jan Björklund eller matteläraren säger det, det är för att vi varje dag, i så väl arbetslivet som privatlivet, ställs inför matematiska problem.

Eva Bofride:

Om olika kunskapers värde

Jag minns inte hur gammal jag var men jag minns hur jag följde en brittisk dramaserie på tv, byggd på suffragetternas kamp för rösträtt. Bilderna av plåtmojänger som tvingades in i deras munnar när de hungerstrejkade - för att tvinga i dem mat genom - sitter för evigt fast på min näthinna.

Kanske var det där som insikten grundades i mig om att människors lika värde inte alltid varit självklart och att jag redan då aktiverade mina “glasögon” som ser när orättvisor drabbar på grund av kön, klass, nationalitet, hudfärg eller ålder?

För mig handlar det i dag om att ge alla förutsättningar att leva sina bästa möjliga liv. Det innebär inte att alla ska ha samma förutsättningar i betydelsen likadana.

Jag tycker till exempel att det är provocerande att miljonärer får statligt bidrag för kostnaderna det innebär att ha barn. Här gäller ingalunda åt var och en efter behov.

Jag tycker likaså att de som tjänar mest ska betala mest i skatt. Precis så som det fungerar i dag.

På samma sätt tycker jag att i ett rättvist och solidariskt samhälle ska alla också bidra efter bästa förmåga. Inte bara om man har lust.

För mig är det självklart att man som medborgare också att har en skyldighet att hålla reda på hur vårt samhälle fungerar och på vilken grund vår demokrati vilar. Det är helt okej att kritisera beslut och hur samhället fungerar, men då gäller också skyldigheten att bilda sig en egen uppfattning grundad på fakta.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) presenterade nyligen en storsatsning på matematik i den svenska skolan. Detta på grund av att svenska elevers resultat i matematik har blivit sämre jämfört med andra länder.

Malin Dahlström (själv lärare) skrev mycket klokt om detta på Gotlands Folkblad i går.

Det kanske är kraven och proven som bör ändras istället?

I dagens samhälle är det inte, och har aldrig varit, avgörande att klara ut att ställa upp och räkna en ekvation.

Här stannar ofta debatten när man ifrågasätter matematikens mest teoretiska kärna. Man blir klassad som en flummig humanist som inte orkar lära sig matematikens logik.

Jag ifrågasätter inte vikten av att kunna grundläggande matematik. Man måste klara att räkna plus, minus, delat, gånger och procent och förstå vissa grundläggande matematiska sammanhang. Jag förstår också att värdet kan vara högre än att man har praktisk användning för sina kunskaper i vardagen.

Men när man väger olika värden av kunskap mot varandra tycker jag att det finns anledning att uppgradera annan kunskap hellre än den teoretiska matematiken.

För skickar vi ut eleverna i världen utan en gedigen grund i människors rättigheter och hur en demokrati fungerar (med både skyldigheter och rättigheter) får det drastiska och konkreta effekter.

För att inte tala om vikten av att satsa på ämnen som verkligen lär oss att förstå livet och logiska sammanhang: språket, konst, musik och teater.

När ser vi en miljardsatsning på dessa ämnen?

Och så idag på ledarplats, Jonas Niklasson:

Levandegör matematiken

För många år sedan när jag var ny som matematiklärare i Uppsala hade jag en elev vars föräldrar försökte övertyga mig om att dotterns matematiska utveckling mådde bäst av vardagsmatematik. Ekvationer betraktade föräldrarna som förlegat och repressivt.

Deras förslag var att vi räknade ihop bodnotor med Ikea-katalogen som grund. Väl hemma på Gotland konfronterades jag med en pappa som på ett föräldramöte högt inför alla hävdade att: “Det där med bråkräkning har jag aldrig förstått vad det ska vara bra för. Dom försökte lära mig det på Lövsta också men jag förstår det fortfarande inte.”

Jag tror att alla lärare och kanske speciellt mattelärare då och då står inför elever och föräldrar som ifrågasätter nyttan med det som man förväntas lära sig. På lärarhögskolan förbereddes vi något inför uppgiften att försvara våra ämnens legitimitet som det hette.

Matematik har nog i alla tider varit ifrågasatt. Det är nog en naturlig reaktion på att det faktiskt är ganska svårt att lära sig.

Som väl är stod jag emot föräldrarnas välmenta tips om Ikea-kataloger och att hoppa över bråkräkning. Jag är väl medveten om att få av oss i vardagen räknar speciellt mycket.

I vardagen kokar vi ägg till frukost, beger oss av till arbetet som vi efter några år klarar utan allt för vidlyftiga intellektuella ansträngningar. Kanske klarar vi oss egentligen utan det mesta vi lärt oss i skolan om vi bara ser till vardagen.

Men ändå är det ju inte så. När jag tar emot nya elever så har jag ingen möjlighet att veta något om hur deras vardag kommer att se ut. Inbillar jag mig att jag kan veta det så är det fördomar jag har.

För mig är mina elever alla sådana som har alla möjligheter framför sig. Mina elever ska fritt kunna välja utbildningar till ingenjörer, till sjuksköterskor, till ekonomer, till arkitekter eller agronomer eller vad det nu är.

Gemensamt för alla dessa utbildningar är att de kräver matematikkunskaper långt utöver vardagsmatematik. Jag kommer aldrig att gå med på att mina elever som företrädesvis kommer från arbetarhem och glesbygdsfamiljer utan akademisk bakgrund inte ska få tillträde till utbildningar som gör det möjligt för dem att ta arbeten som ger status, makt och pengar. Varför skulle jag gå med på att överlåta den högre matematiken och därmed högstatusjobben till ungdomar ur övre medelklass? Aldrig!

Vi som följde matematikläraren Stavros i SVT:s serie om 9A inspirerades och stärktes av att se en lärare som återerövrade klassrummet.

Framme vid katedern och på tavlan växte det fram spännande matematik. Han pratade matematik så att ungdomarna fick begrepp och äntligen kunde börja ställa de rätta frågorna istället för att bara ifrågasätta.

Den aktuella erfarenheten är att vi behöver fler lärare som faktiskt har något att komma med framme vid katedern, som kan berätta och förklara och levandegöra.

Vi behöver inte fler lärare som släpper eleverna fritt i biblioteket och på nätet för att “forska”.

Ex Cathedra

Jonas Niklasson = magister + (C)