Archive for november, 2011

Mera kork

onsdag, november 30th, 2011

Ursch, vi har försovit oss. Eller kanske inte men det kommer inte att bli så mycket tidningsläsning idag i alla fall. I går kväll skällde Lady varje gång hon hörde ett ljud. Husse var inte hemma och det blåste lite ute och då kan hon bli alldeles nojjig ibland. Men sedan visade det sig att det Var Lotta Pappinen som strök omkring ute i vår trädgård. Och jag som blev så sur på Lady för att jag trodde hon såg i syne.

Gulliga Lotta hade med sig en hel kasse kork från vingården till Henning så nu ska här skjutas!

- Mamma, jag är rik! sa han till mig då han hällt ut alla korkarna på golvet och beundrade dem.

/ Mien

En ond hals

tisdag, november 29th, 2011

Jag har så ont i halsen. Det började för en vecka sedan och det blir lite värre för varje dag. Just nu gör det ont även när man inte sväljer, det värker hela tiden. Jag får väl ringa VC idag och höra om man ska ta något prov eller så. Det där med att gurgla i saltvatten och bakpulver och allt vad det är känner jag mig färdig med. En gång när jag fick det rådet gick infektionen så långt att jag fick lunginflammation och blev liggande en hel vår. Det var inte kul. Jag får hitta på lektioner idag där det inte krävs att jag pratar så mycket för det gör jäkligt ont att prata!

Något positivt är att min nya varseljacka tydligen syns alldeles förskräckligt bra. Klas Persson från Hablingbo sa att han kan se mig på cykel på två kilometers håll! Det var ju bra. Men nu får jag vänta med mer cykel tills halsen blivit bra. Surt.

/ Mien

En fastlandssnabbis

sndag, november 27th, 2011

I slutet på förra veckan tog Henning och jag ledigt från våra respektive skolor och åkte till fastlandet en snabbis. Vi skulle hälsa på Vendla som ju gör sin tvåveckorsprao på Junibacken i Stockholm.

Vi tog spårvagnen ut till Djurgården. Henning var den som hittade spårvagnen, jag är alldeles lost i Stockholm.

Vi träffade Ann från Hablingbo Café. Ann chefar över vissa delar av Junibacken.

Henning och jag åkte sagotåget om och om igen. Det är ju så välgjort och man ser nya detaljer hela tiden. Roligast är hemma hos Karlsson på taket, han har det jättestökigt. Astrid Lindgren säger i högtalaren:

- Men fy så här ser ut! Här kan man ju inte stanna.

Tyvärr fick jag ingen bild på Karlssons röra.

Men Madicken fastnade. Jonas älskar Madicken. Han kan diskutera den boken i timmar och förläsa om genus ur ett samhällshistoriskt perspektiv och dra paralleller i det oändliga. Enligt honom behöver man inget annat undervisningsmaterial än en Madickenbok för där kan man hitta allt! Men idag är magistern iväg och klipper lamm så vi slipper den föreläsningen just nu.

På Junibacken har de en jättefin restaurang med hembakat och hemlagat, det är där Vendla gör sin prao. Här hjälper hon Henning att ta för sig av det goda fikat. Han fick en och annan puss också av storesyrran vilket ju är liiite pinsamt när man faktiskt är sju år!

Sedan gick vi tvärs över vägen och in till Wasamuseét. Vi tog en guidad tur. Henning var som uppslukad av guidens berättelse och sög i sig allt. Han följde henne hack i häl och stod alltid längst fram. Lite besviken blev han då han förstod att vi inte skulle få gå ombord på Wasa.

- Meh! suckade han.

- Men om du blir medlem i Wasaklubben så får du gå ombord var tredje år, sa guiden.

- Jaaa! Där ska jag bli medlem! skrek den lycklige Henning då.

Det är roligt med guidade turer för man får reda på så många fler detaljer än om man själv ska sega sig runt och läsa på alla skyltar.

Jag tyckte då det nästan var mest intressant med modellen av Wasa där man kan se hur praktfullt hon var målad. Tänk, alla dessa skulpturer, all denna prakt, och så fick hon bara segla i 20 minuter innan hon sjönk.

Många säger att Wasa sjönk för att hon var felkonstruerad. Jonas säger att det inte var så. Jag bestämde mig för att ta reda på sanningen och här kommer den:

Wasa hade ett systerfartyg, Äpplet, som seglade i över trettio år utan att sjunka. Varför sjönk då Wasa? En liten anledning var kanske att den holländske skeppsbyggaren dog efter halva Wasas byggtid så han hade inte full kontroll över bygget. Wasa blev en meter smalare än Äpplet. Fast man tror inte att det är hela sanningen till att hon sjönk egentligen. Om hon hade haft mer barlast så hade hon nog kunnat segla. Jag fastnade i en slags simulator där man fick lasta Wasa och sedan prova om hon kunde segla i storm, det var riktigt roligt. Fyllde man henne med barlast så gick det bra. Vissa påstår också att hon hade för många och stora kanoner och att de inte var surrade ordentligt men det var en myt enligt guiden. Kanonerna var väl surrade och det syntes också på en film från bärgningen som vi såg på.

Man fick också lära sig en del nutidshistoria på Wasamuseét. Se på den här dykardräkten från 60-talet! Den vägde över 100 kilo och var gjord i canvas. Det var sådana dykarna hade på sig då de arbetade med att bärga Wasa. Verkar lite osmidig att arbeta i om man säger så.

Sedan drog vi ut till Norrtälje för att hälsa på min barndomskompis Eva som flyttat dit. I Norrtälje har man spelat in Madickenfilmerna. Det är från den här bron Madicken, med flit, kastar sin skolväska i ån och sedan skyller på Rickard, en kille hon hittat på. Jag kunde precis se scenen framför mig då vi stod vid bron.

Hela Norrtälje andas Madicken.

På lördagen gick vi på stan. Jag behövde köpa en mössa och alla deltog livligt i det. Alla provade mössor.

Eva och Ellen provade mössor.

Vendla provade mössor. Och sedan satte Vendla på mig den här:

Och det var så roligt, så roligt. Tur att man kan glädja andra med sin blotta uppebarelse. Nej, den här Marge Simpssonmössan fick inte följa med mig hem.

Tack Eva för en supermysig lördag! Det blev lite kort men jag är ändå glad att vi åkte hem igår för idag är alla båtar inställda på grund av den storm som visst kommer att drabba Gotland i eftermiddag. Brrr, jag är så rädd för storm!

/ Mien

Jackbekymmer och annat

fredag, november 25th, 2011

Kommer ni ihåg den dyra Peak Performencejackan jag köpte men inte trivdes i? Det stod att man hade 30 dagars bytesrätt på kvittot från Stora, dyra sportaffären i Visby, men jag fick verkligen kämpa för att få lämna tillbaka jackan, trots att jag hade alla kvitton och lappar kvar. Kommer aldrig mer att köpa ett så dyrt plagg om jag inte är helt säker på att jag vill ha det för det var jobbigt att dividera och tjafsa:

- Men varför trivs du inte i jackan? Men har du verkligen försökt trivas i den? Kan du inte trivas lite i den? Vi vill att du provar den i svart….

Jättejobbigt. Men jag blev av med jackan till slut.

Fast jacka måste man ju ha. Så jag beställde en varseljacka på nätet i stället. När den kom så trivdes jag inte i den heller:

- Men du måste ju ha en klok vinterjacka! dövlade Jonas.

Han tyckte jackan var bra. Kanske mest för att den är skriven som arbetskläder och avdragsgill?

Nu har jag den iaf och den är varm och bilarna bländar av i god tid då jag cyklar hem från jobbet på kvällen. Jag är helt självlysande.

I tisdags morse var det svinkallt och vi skulle ta hem en tackgrupp från Silte. Jag tog på mig den goa varseljackan och knatade sen in i silteskogarna med ett havrespann för att locka till mig tackorna. Med tackorna, som annars älskar mig och havre, stakvände och for ännu djupare in i skogen. Flera gånger provade jag tills jag tog av mig jackan….då kom de fram.

Kanske trodde de att det var polisen som kom? Fast de får ännu vara ute på bete ett par dagar till utan att få böter.

- Vi gillar inte mattes varseljacka!

Skönt att ha dem hemma nu.

En man kom förbi i onsdags med en rådjursstek. Han hade skjutit rådjuret på våra marker. Jag blev jätteglad för steken. Hur fungerar det med jakt och sånt där ni bor? Får ni stekar?

Äntligen är tvättmaskinen lagad.

Men det är svårt att tvätta ikapp. Den här årstiden smutsar man ner sig som allra mest. Och det är svårt att få tvätten torr. Fast det finns fördelar också. Man får användning för kläder man aldrig har på sig annars.

/ Mien

Fina paket

tisdag, november 22nd, 2011

Jag vet inte hur det är den här hösten. Det lugnar liksom inte av. Jag vet heller inte om det är bra eller dåligt. Nu är klockan strax före fem och jag har egentligen inte tid att sitta här. Jag ska rätta ett par uppsatser och sedan ska jag väcka Jonas för vi ska ta hem en tackgrupp innan jobbet. Tror han i alla fall att vi ska hinna.

Julen, den orkar jag inte tänka på. Får väl göra som vanligt, panikhandla allting på Hemse kvällen innan julafton. Men det är inte det sämsta.

På Hemse kan man ännu få vackra, handgjorda paket.

Här gör Gittan på Hemse Färg ett fint paket till mig. Hon lägger ner sån omsorg på varje kund.

Tack alla för fina kommentarer. Men nu svansar katterna runt mina ben och andra sysslor väntar.

/ Mien

Armborst

mndag, november 21st, 2011

Hablingbodansen var riktigt lyckad och trevlig.  Träffade massor av bekanta. Vi hade dock sagt att vi inte skulle hänga kvar bland de sista utan gå hem i någorlunda tid. Och jag tyckte faktiskt att vi gick hem bland de första, ändå var klockan två innan vi kom hem. Trots att jag hållit mig ifrån starkvarorna då jag skulle upp och köra söndag morgon, så var jag ändå jättetrött i söndags. Men det var det värt.

Bandet Deja Vue spelade. Här vår gamla kollega Roger.

Henning har ägnat helgen åt att tillverka en armborst. Jag är glad över att han har satt kork längst ut på pilen för den far iväg med en faslig fart. Nu vill han göra fler pilar och jag har lovat honom att vi ska fråga Lotta och Lauri på Vingården om de har någon vinkork till övers.

Här har det skjutits mest hela helgen. Mest prick på PET-flaskor.

Sitter nu och hoppas att Vendla hinner med båten. Jag körde henne till bussen nu på morgonen som gick 05:20 från Hemse och sedan ska man tydligen kunna byta buss i stan och ta sig ner på hamnen och till färjan. Hoppas allt funkar. För idag ska Vendla börja praoa på Junibacken i Stockholm. Ska bli så spännande. Henning och jag åker till Junibacken på fredag. Har inte varit där sedan de stora barnen var små. Men armborsten tror jag vi lämnar hemma.

/ Mien

Blev inte så mycket räfsat idag

lrdag, november 19th, 2011

Vaknade och tänkte att jag hade en hel dag att ägna åt hemmajobb. Räfsa löv och få i de sista innanfönstren. Jonas tog dessutom simkörningen på morgonen. Började med att prata i telefon, glömt nu med vem. Sedan plockade jag undan och försökte få bort lite tvättkassar i korridoren, det har samlat på sig då tvättmaskinen är trasig! Jonas fick skräck i blicken då jag förklarade för honom att vi inte kan tvätta. Han är annars rätt cool, lamm kan vara på driven, bankkontot kan vara tomt,  men det här fick till och med honom ur balans:

- Vaa!! Men det går ju inte! Vi måste ju kunna tvätta!!!!

Sedan plockade jag lite med diverse, lagade mat till simmarna, gick ut och fodrade djuren i ladugården och fyllde på rent vatten, sopade lite, hämtade på simningen. Lämnade av storebarnen hemma och sa att det fanns mat på spisen, körde till Havdhem till återvinningen, hämtade en säck med skinn på bröderna P, handlade till simtävlingen imorgon, en halv bil, handlade till oss själva, resten av bilen, körde hem. Plockade ur handeln, lagade alternativ mat till Henning som idag tydligen inte gillade fläskkotlett, körde Henning till en kompis. Lastade ur skinnen ur bilen. Ringde Lotta och Lauri  Pappinen som skulle köpa ett skinn till en kompis. Lotta och Lauri kom och vi hade trevligt och tittade på de nyinstallade djuren. Hjälpte Emrik med matteläxan. Körde foder till hästarna. Körde Emrik till konfirmationsläsningen. Kom hem. Jonas ringde och sa att han var på väg hem från ett vedprojekt hos Anders Hjorth i Fröjel och hade två hungriga karlar med sig. Lagade mat till hungriga karlar. Drack kaffe med mätta karlar. Hämtade Henning hos kompis. Lagade mat till Henning. Duschade. Och nu ska vi på hablingbodansen.

Blev inte så mycket räfsat idag.

/ Mien

Kojsa, kojsa!

torsdag, november 17th, 2011

Här kommer en stilla betraktelse över hösten vid Hägsarve.

Väldigt stilla hänger den betraktelsen.

Mer fart är det om jag betraktar den här morgonen. Väckning klockan fem och simträning för de stora halv sex, urk. Eftersom det är mörkt när vi kommer hem från jobbet måste vi varje morgon utnyttja den någorlunda ljusa timmen mellan halv sju och halv åtta. Den här veckan har vi hämtat hem en tackgrupp varje morgon. Man börjar med att lasta grindar, lasta av grindar, bygga fålla…..Och sen ropar man:

- Kojsa! Kojsa!

Och då kommer de farande! De vill gärna åka med matte och husse hem. Nu är snart alla djur hemma för vintern.

Så snart kanske vi kan ta tag i andra saker. Som att få igång pannrummet och börja elda.

Jo, det är sant, vi har inte börjat elda än. Det är skitkallt inne och alla sitter och kurar under duntäcken. Tur att vi har kaminen som ju ger lite värme.

Jonas hävdar att hans luftrör inte mår bra av att vistas i för varma och täta lokaler. Det är förvisso sant, han blir tät och brålsnyter sig stup i ett. Jäkligt irriterande. Men nu är vi några som kanske tycker att den här kölden inomhus är minst lika irriterande.

/ Mien

Det här gillar en far

tisdag, november 15th, 2011

Lite tråkigt att jag nästan aldrig har kameran framme längre. Här kommer lite konstiga mobilbilder.

 Storebarnen var ju i Sthlm och simmade i helgen. Då var vi tvungna att ordna lite kul för Lilleman. Först bakade vi chokladkakor. Flera plåtar. En anledning till att jag hatar att baka är för att av de 20 jättestora kakorna vi bakade så har ingen blivit uppäten! I den här familjen äter ingen kakor? Jag kan grädda pannkakor och allt tar slut, jag kan laga mat och det finns inget kvar, men ingen här gillar kaffebröd? Måste vara en generationsgrej?

Men själva bakningen är kul. Här bakar Henning och Elsa pepparkakor i helgen. Henning har sen dekorerat dem med kristyr och bundit i band. I år måste jag ta mig tid och göra ett fint pepparkakshus med barnen.

Jag köpte en ny vinterjacka som jag inte alls trivdes i. Som tur var kunde jag lämna tillbaka den. Den där blå färgen gör mig verkligen blek. Shit vad blek jag är.

Och så har det varit Fars dag. Till Hägsarve kom världens gulligaste farsdagskort. Men vi är så dåliga på att fira sånt där och även om föremålet för kortet blev glad för de gulliga bokstäverna sa han sen när tillverkaren inte hörde på:

- Jag är muslim . Jag firar inte sånt där.

Fast vad har Fars dag med islam att göra?

På Högbyhallen i Hemse däremot firade de Fars dag.

Och enligt deras prognos gillar Far, förutom strumpor,  krig, öl och lastbilar. Måste komma ihåg i maj att ta bilder på morsdagspresenterna. Vad gillar en mor?

/ Mien

Faffahistorier på Kura skymning

tisdag, november 15th, 2011

Kura Skymningstexten i går var ett kapitel ut Populärmusik från Vittula, det där när farfadern har bastutävling. Det är ett mustigt kapitel även om slutet numera ger en lite fadd eftersmak. Det är inte så kul längre med karlarna som faller ur bastun likt slaktkroppar då det ju faktiskt var en ryss som dog under en bastutävling förra sommaren.

På bibliotek i hela Norden har människor samlats för att lyssna till samma text och man börjar läsa prick klockan sju.

Det var en imponerande skara människor som samlats denna måndagskväll i Hemse för att höra mig läsa. När jag läst klart berättade jag några egna “faffahistorier” som publiken verkade uppskatta. Jag berättade bland annat om min faffas klädsel, hur han stängde värmen ute på sommaren genom att alltid ha långkalsonger och stickstrumpor. Sedan fikade vi och då hörde jag att många satt och pratade om gamla gubbars klädsel och att de hade liknande erfarenheter som mina. Det var trevligt.

Anette tog flera fina bilder på mig och så lyckades jag ladda upp den fulaste och den suddigaste? Hinner inte ändra nu. Förlåt mamma.

Mamma är lite irriterad över att jag har så fula bylinebilder på mig själv överallt. Ja, jag ska klippa mig och åka in till GA och ta en ny.

De här typerna är snygga iaf. Elof är sur för grannen Tiger är i matbacken. Det är Tiger som är chef så Elof måste snällt vänta på sin tur. Det gillar han inte.