Mejl från Gården

Jag satt just och funderade på vad jag skulle blogga om i kväll. Och så ringer GA:

- Nu har det hänt en grej i Hablingbo. Kan du åka på det?

- Njaej, är det en olycka? Ni vet ju att jag helst inte åker på personskador.

- Ja, det är en olycka, men de säger på polisradion att ingen är skadad.

- Okej då!

Och så rafsade jag ihop kameran som jag inte laddat sen i julas. Man och två barn störtade med ut i bilen.

Aj, aj! En timmerbil har vält in i gamla konsummagasinet.

Ja, jag är då så dålig nyhetsfotograf så det finns inte. Nästan alla bilder är fulla med rök = min andedräkt! Det är ju kallt och minusgrader och man kanske borde hålla andan medan man fotar? Eller hur gör man? Och efter tre bilder så tog batteriet slut. Jag fick springa in i ett hus till en snäll kvinna och panikladda lite. Som tur var hade jag slängt ner laddaren i fickan.

J tyckte att det var väldigt orutinerat att inte ha kameran laddad. Men själv sÃ¥ lyckades han ha sin iPhone pÃ¥ filmning istället för fotografering…Han kanske planerar att höra av sig till Östnytt?

Den här bilden tyckte J var en av mina bästa så den skickade jag till tidningen. Får se om den kommer med.

Bilen har vält, stockarna har ramlat in i magasinet och demolerat detta. Sedan har släpet kanat med bilen en bit och sedan blivit liggande i ett dike. Jag fick ingen bild på släpet för det var så mörkt där.

Några stockar har kraschat ett staket och ramlat in i en trädgård och kvaddat motorhuven på en bil.

Vilken enorm tur att ingen blev skadad!

Ja, man kan ju skoja om det här förstås, att det är gott virke i Hablingar etc. Men nej, det är inte så kul.

Och snäll som jag är skickade jag ingen bild till tidningen där bilens logga syns.

/ Mien

PS: När vi åker ner till olycksplatsen kanske tre minuter efter GA ringt, så säger dottern i bilen:

- Jaha, den där timmerbilen? Ja det såg jag på facebook.

Så inte var man först med den här nyheten inte.

Lilleman var på disco i fredags och där blev han bjuden på mat. Det märktes att han inte var hemma, om man säger så. Det är nämligen alltid Lilleman som är pådrivande till att det blir lite god mat och lite fredagsmys här hos oss. I fredags var det Jonas och Emrik som ordnade fredagsmyset. De var väldigt överens.

Vendla var inte alls lika överens.

Fast vi har ätit annat också. Jag har köpt en kartong styckfrusen strömmingsfilé. Det är bara att ta upp så många strömmingar man vill ha.

Jonas, Elof, Lady och jag festar gärna på strömming. ( Elof kan smälla i sig 2.5 strömmingsfilé och sedan ligger han på varma fläcken som i koma).

Stekt strömming på knäckemacka och så lite rå lök.

Fantastiskt fint vinterväder har det varit, sol och några minusgrader. Nu har jag fått min fin-fina spark, synd bara att det inte är någon snö på vägarna. Hoppas det blir en liten sparktur innan våren.

/ Mien

Torsdagar är vår lediga dag från skolan. Då jobbar jag hemma på gården, tar hand om djuren och sköter papper. Jonas är oftast iväg och klipper. Jag brukar vara väldigt disciplinerad på min hemarbetsdag och ta vara på varje minut. Men idag kunde jag inte låta bli att lämna allt för en stund.

Solen sken på nysnön när Lady och jag gick vår elvakilometersronda runt Silte. Fantastiskt vackert var det. Stina undrade här i kommentarerna vad jag gör när jag vill koppla av och varva ner. Jo, jag går en lång långpromenad. Helst i raskt tempo med stavar. Jag har en app i mobilen som talar om hur fort jag går och hur långt jag går, då sporrar man sig själv att gå snabbare. Appen visar till och med på en karta hur jag gått.

När jag går så försvinner många onda tankar ur huvudet och de bra tankarna tar överhanden.

Lady har bara bra tankar. Hon älskar snö och minusgrader och var ett enda stort leende hela hon. Tyvärr fick jag inte på henne någon väst idag så hon var lite svår att se där i snön.

Jonas missade långpromenaden då han var på RS i stan och sedan lammklippning i Källunge. Vendla tyckte att luntan inför RS-mötet var väldigt tjock.

- Har du verkligen läst hela den här? frågade hon.

- Jajamensan! svarade Jonas. Ska man hänga med i vad som händer på Gotland så måste man ligga i och läsa.

- Ameh, så här mycket händer det väl inte på Gotland? var kommentaren då.

Och sedan undrade hon vad regionen har för typ av häftapparat som kan trycka igenom allt det här.

I helgen blev det en avbokning av lammklippning så då kanske vi kan börja klippa våra egna tackor. Oj, det är väl snart dags för gasbrandsvaccinering också?

Nu ska jag ut och lägga i pannan en sista gång och sedan blir det sängen. Alla andra sover redan. Henning fick för sig att han skulle campa på golvet i sitt rum och sova i sovsäck. Nu har han visst ändrat planerna för sist jag såg honom låg han i vår säng, i sovsäck, och sussade så sött med fadern.

/ Mien

/ Mien

Jaha, och så har Juholt kastat in mössan. Lite synd tycker jag faktiskt. När jag har lyssnat på honom så har jag tyckt att han har varit duktig. En sak undrar jag, hur har han lyckats säga så många felaktigheter? När jag var och lyssnade på Eskil Erlandsson för något år sedan så lade jag märke till att han hade en rådgivare som följde honom hela tiden. Till exempel när jag ställde en fråga till Erlandsson så stod rådgivaren bakom honom och sufflerade siffror och fakta. Som jag har förstått det har ministrar och partiledare alltid någon med sig. Vem har sufflerat Juholt? Det undrar jag. Det kanske inte bara är Juholts huvud som ska få rulla?

Nu är det färdigjulat till och med vid Hägsarve. Henning bad på sina bara knän att granen skulle få vara kvar och det hade den kunnat få vara också. Den fina lilla grannen ( ha, ha Markus! granen ska det ju vara!) barrade inte ens då vi tog ut den.

I söndags var alla tre barnen ute och byggde snögubbe.

FÃ¥r vi presentera…Billy-Bob!

Tyvärr välte Billy -Bob nästan omgående.

Men han skänkte oss glädje under sin korta levnad. Se så söt han är med grenhår och ögonbryn.

/ Mien

Det kom en kommentar angående mitt brev från Skattemyndigheten:

Anonym Says:
januari 21st
Men snälla Mien, du måste väl läsa vad du får i posten. På de små delar du visar så står det ju Debiterad preliminärskatt. Den räknas ut efter den preliminära deklaration som du själv skickat in för 2012.
Skräm nu inte dina elever med detta. Då vågar väl ingen bli företagare. Så svårt är det ju faktiskt inte med myndigheterna och de är dessutom snälla!

Men Snälla Anonym!

Det är ju precis det jag gör, läser vad jag får i posten. Och precis som du säger så har jag lämnat in min preliminära deklaration för 2012. Jag gjorde även så för Hemmansägarens del. För honom blev det rätt men för mig så har Skattemyndigheten läst fel på en nolla, det blev 100 000 för mycket. Visst är myndigheter säkert snälla. Och mänskliga.  Och eftersom de är mänskliga kan även de göra fel. Även om det är ganska krångligt att bevisa det.

Jag hoppas att jag utifrån det här lär mina elever som vill starta eget att man ska ha skinn på näsan och stå upp för det som man vet är rätt. Det gäller för övrigt i många fler sammanhang.

Den här lördagen har annars bjudit på mer utkörning av ved och kubb. Fy farao vilket jobb det är. Tack Lasse och Emrik som hjälpte oss idag.

Trettioåriga La Pascha fick komma ut på en promenad. Hon har päls som en mammut och är bedårande söt. Och oj så glad hon blev över att Vendla hade tid med henne. La Pascha är min häst. Hon var utgammal redan då jag köpte henne men hon gör ett fantastiskt jobb som sällskapshäst till Olivia V. LP är alltid go och snäll. Och så länge hon kan hålla hull och är glad så säger veterinären att hon har ett bra liv.

Det här ser inte så gott ut men det är en rödkålssallad vi gjorde ikväll. Jonas har snöat in på rödkål och är sugen på det mest hela tiden. Rödkål, apelsiner, bär, persilja, valnötter, solrosolja, äppelcidervinäger, majsolja, dijonsenap och diverse kryddor. Riktigt gott!

/ Mien

Idag hade vi besök av vår kvinnliga sotare Hanna. Nu när Stora syrran funderar på gymnasieval och yrkesval och dylikt så passade jag på att fråga Hanna om hur man kommer på idén att bli sotare egentligen?

- Man är väl lite galen! sa hon.

Hanna berättade att hon trivs bra med jobbet, hon sotar två dagar i veckan och gör inspektioner de andra dagarna så det blir lite omväxling. Men just de här sista dagarna har det varit tungt att vara sotare, en av Hannas kollegor har ramlat ner från ett tak och skadat ryggen mycket illa, man vet ännu inte om han kommer att få rörligheten tillbaka i benen. Det var det där stegstoppet som man sätter fast stegen i, den som sitter bredvid den fasta stegen på taket, som var fäst bara i en hängränna. När sotaren klev upp på stegen gav hängrännan efter och han ramlade handlöst ner på en stensatt uteplats med ryggen före.

- Allt är så macho i min branch. Man kanske ser att saker och ting inte sitter fast som det ska men så tänker man att det håller nog den här gången också. Man ska kliva upp till vilket pris som helst.

Hoppas gerejerna sitter som de ska på vårt tak. Och hoppas den skadade sotaren blir bra igen.

Idag fick jag också brev från Skattemyndigheten. Vad kan de vilja mig tänkte jag.

Jo, det är nämligen så att efter jag gjort ett av mina skrivjobb och fakturerat så upptäcktes det att vi inte har F-skattesedel. Jag har alltid tagit för givet att vi har det för att vi betalar moms. Men att betala moms och ha F-skattesedel är inte samma sak har jag nu fått lära mig efter femton år som egenföretagare. Om man går teknikprogrammet så läser man ett ämne som heter entreprenörskap och då får man lära sig sådana här saker. Jag har inte gått teknikprogrammet. Men nu har jag ansökt om F-skattesedel och fått den.

Så idag fick jag också en räkning på 120 000 kr. Jag ska betala 120 000 kr i skatt. Jag fick en sådan chock så jag hade svårt att prata då jag ringde upp Skattemyndigheten.

Jag har skrivit det förut. Att vara egenföretagare är lite som att spela Monopol. Man drar kort i en hög, öppnar brev, och de kan innehålla de mest otroliga saker. Det värsta var att jag inte tänkte då jag fick fakturan på 120 000 att det måste vara något fel. Utan jag tänkte:

- Jaha, vilken otur, nu ska jag betala 120 000. Hur ska jag fÃ¥ fatt pÃ¥ de pengarna? Det blir till att ringa banken igen dÃ¥….

De hade iallafall varit schysta på Skatten och gjort en avbetalningsplan åt mig. Tiotusen i månaden, det är typ nästan lika mycket som jag får ut i lön.

Som tur var ringde jag iallafall och frågade och då visade det sig att Skattemyndigheten gjort fel! De hade fått in hundratusen för mycket på min ingående moms. Resultat; jag ska inte betala något alls! Noll kronor i restskatt alltså. Det tog nästan hela dagen att reda ut detta. Jonas tycker nu att när jag har F-skattesedeln iordning och allting att jag ska fakturera Skattemyndigheten 4000 kr för sveda och värk. Får se om jag vågar göra det. Fattar ni vilken chock jag fick???

Maken har ägnat sig åt att rensa ut utbrända tändstickor i tändsticksasken i pannrummet. Sedan har han klistrar upp dem på whiteboarden i köket och skrivit: Vi kan spara på dom här och inte i asken tycker jag!

Vilket jobb han har lagt ner.

PS: De där fyratusen kronorna är plus moms såklart!

/ Mien

I kväll var det information om gymnasievalet inne i stan som finaste Stora syrran och jag åkte in på. Jag (jag!) har haft sån ångest inför det här valet då Stora syrran tidigt har klargjort att hon vill gå i stan och inte i Klinte. Att bo i Hablingbo har sina nackdelar om man vill gå på gymnasiet i stan, man måste flytta! Det funkar inte med buss om man vill ha en dräglig chans att klara både studier och simträning. Men nu har väl beslutet mognat fram lite och jag har kommit över min (min!) separationsångest. Fadern är liksom, vad det verkar som, mer saklig och lyssnar till dotterns önskemål.

Hur som. Vi kom till stan. Stora syrran var hungrig. Hon fick bestämma.

Och då blev det sushi såklart.

Jag gillar det också men kan väl kanske inte riktigt föra mig i restaurangen.

Och sedan kom vi till gymnasieinformationen. Och då gick Stora syrran till teknikprogrammet! Hallå, jag kan ingenting om teknik och matte. Jag kan ingenting om webdesign, CAD och programmering. Jag kommer inte att kunna hjälpa mitt barn överhuvudtaget! Varför kunde hon inte välja något med oregelbundna verb? Med arbetarklasslitteratur?

Men tekniklärarna gav oss ett fint mottagande i alla fall. Det kändes tryggt. Vi får väl se vad hon väljer tillslut.

Lilla barn, hoppas du får en fin gymnasietid.

Det känns i allafall tryggt att hon kommer till en tobaksfri ;) skola. Jag har jobbat på många olika skolor men ingen har då hittills kunnat gå ut med att de är tobaksfria, även om de har haft tobaksförbud.

- Men mamma, läste inte jag i tidningen att de hittat hasch på gymnasiet?

- Men lilla vän, hasch är inte tobak!

Ehhh….

Någon därute som har erfarenhet av teknikprogrammet???

/ Mien

Mina tankar vandrar titt som tätt till min bloggvän Ingrid, http://stenstugu.com/wp/ och hennes man Åke. Gå gärna in och ge dem lite värme du också.

Igår i klassrummet gjorde eleverna, min kollega Cajsen och jag en undersökning. Vi tog ett antal nyhetstidningar och så räknade vi män och kvinnor på bilderna. Reslutatet var nedslående.

Som ni ser är det övervägande män som förekommer på bild i dagstidningarna.

Sportbilagan i Aftonbladet var värst, 90 % män! Och av de 10 procenten kvinnor så var det bara 7 % som ägnade sig åt sport, de andra 3 procenten satt i sådana där sexannonser och lockade med sexsamtal.

Okej, jag vet att man bör göra sådana här undersökningar över tid för att få ett säkert resultat, men vår lilla undersökning säger säkert något litet.

Nu är broddarna på rätt plats! Jag gick de elva kilometrarna hem från jobbet häromdagen utan minsta halk! Tack Lale!

Nu klöser Elof i Josef Franktapeten, det betyder att han vill ut och kissa. Det är dags att väcka alla. Idag har Jonas en fin ledare i tidningen förresten, du hittar den HÄR! http://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=7425664 Våga ta på dig ett uppdrag heter den.

/ Mien

Männen håller hårt i ratten och är oftare förare under bilresor medan kvinnorna åker med, visar en studie som publicerades igår. Kan en orsak vara något som jag själv fick uppleva förra helgen?

Hela familjen skulle åka in till stan och hälsa på bekanta. Jag körde. Det var mörkt och regnade och barnen småstrulade i baksätet. När vi kommer till Tofta så börjar det:

- Jaha, och hur i hela världen ska du lyckas parkera i stan? Det är ju märkligt att du efter snart 30 års bilkörning ännu inte kan parkera!

Jag försöker att inte bli provocerad av mannen som jag är gift med. Jag vet att det här egentligen handlar om hans egen oförmåga att hitta en parkering.

Jag svänger in genom Norderport. Hemmansägaren sitter sur och stel som en pinne i passagerarsätet. Han håller demonstrativt i det där lilla handtaget som finns över dörren och suckar och ser ytterst obekväm ut.

- Det här kommer aldrig att gå! fnyser han.

Det finns faktiskt en parkering på Helge Andsplan men den enda platsen som är ledig ser väldigt trång ut för de andra bilarna har ställt sig så illa.

- Kör in där! dirigerar Hemmansägaren.

- Men den platsen är för trång! säger jag.

- Pöh! Där finns gott och väl plats för en bil, fnyser Hemmansägaren. Gott och väl!

Och mot bättre vetande ska jag då parkera på ett ställe som jag inte vill parkera på. Barnen får kliva ur i regnet och ställa sig på behörigt avstånd. Hemmansägaren vinkar irriterat in mig på parkeringsplatsen.

Jag blir alltid provocerad av människor som ska vinka och dirigera då jag kör. Pappa gjorde det. Personalen på bildäck på Gotlandsbåten gör det. Och Hemmansägaren gör det. Börjar de sedan gorma saker som:
- Fullt rattutslag, nu! Högerratt, lägg om! och liknande så blir jag ännu argare.

När jag kört in två tredjedelar av bilen på den trånga platsen så kan jag inte köra längre för då skulle man i så fall köra av backspeglarna på de andra bilarna.

- Ja, det är bra så! säger Hemmansägaren och gör ett bryskt stopptecken.

Jag sitter nu alltså i en bil, som bara har halva inne, om man säger så, på Helge Andsplan i Visby innerstad. Regnet öser ner och någonstans därute finns min familj.

- Bra så? säger jag genom den nedvevade sidorutan. Men hela bilen är ju inte inne?

- Det duger! säger Hemmansägaren.

- Det duger? Men du sa ju att det gott och väl skulle finnas plats för en bil här men som du ser kan jag inte ens få upp dörren så att jag kan ta mig ut!

- Jag har heller aldrig sagt att du skulle kunna få upp dörren. Jag har bara sagt att det fanns plats för en bil. Och det gör det ju.

- Hur i hela friden tycker du att jag ska ta mig ut då?

- Du får väl klättra genom bakluckan!

- Jaha, så du tycker föraren som har bilen till höger om mig också ska klättra genom bakluckan för att komma in i sin bil?

- Nja…

Ja, ni hör. Jag vet att många, ofta kvinnor, i de här lägena lämnar över ratten till männen för att slippa konflikten. Men jag tänker inte resignera! Jag tänker vägra bli en sådan som bara åker med och jag tänker hålla i ratten tills knogarna vitnar.

Ha en trevlig helg! Nu ska vi åka upp på Hemse. Och ja, det är jag som kör!

Han kom hem från plugget igår. Gick direkt till datorn och satte på den och sedan skrev han ihop följande:

Henning sagan om lady
Än Dag Hita ladi Än Skat Sista
Bakom En Sten DÃ¥ Bygde Iady enBÃ¥t
DÃ¥ Skie Hon Ã…ka PÃ¥ en Resa
Hon Slepteut BÃ¥ten Ivanet
Hon åktä Iväg Med Båten
Då kom Yätä Blekfisken
men då kom yätäblk fisken
men då hade lady en pisdol lady höt
lady yeteblk fsken då såg lady
ön då åkte lady til ön
då vahon frame
vid ön då gre de up skatsistan
slut.

Jonas, som är van att läsa 1600-tals svenska, säger att det inte är några som helst problem att förstå.

/ mien