Mejl från Gården

Hej!

Jag har verkligen varit urdålig på att vara här inne i år under lamningen.

I påskas hade vi besök av piteborna. Här sitter Hemmansägaren och hans bror och fnissar åt bilden av den stackars kepsgubben.

Vi har varit hos mommo och ätit påskmat.

Och vi har invigt “The American porch” tillsammans med lillesyrrans familj samt Estrid och Siri. Möblemanget är kanske inte det snyggaste. Hemmansägaren drömmer om att inreda med gamla loppissoffor i plysch. Eller ännu bättre, med en klok utemöbel.

Fast jag fick fram kameran i en väldig fart fick jag aldrig någon bild på K när han kom ridande efter en långritt runt Hablingbo. Det såg riktigt bra ut faktiskt. Och ja , han hade hjälm. Yngste sonen är väldigt imponerad av K. Yngste sonen har aldrig velat rida förut men blev väl inspirerad av sin idol. Nu har sonen varit på ridskola och provat och är helt fast och bara längtar efter att syrran ska komma hem och rida med honom.

- Mamma, min häst hette Polis. Han var polisen och jag var sheriffen!

Jag ska faktiskt kolla idag om de har nÃ¥gon plats kvar pÃ¥ ridläger för nybörjare i sommar. Man mÃ¥ste smida medan järnet är varmt….

Mellanbrorsan red också under en period men han slutade tyvärr då han alltid var ensam kille.  Men han fick med sig mycket kunskaper efter sin termin på ridskolan. Nu hjälper han ofta syrran med hästarna. Han är inte rädd när hästarna kommer farande,han kan tränsa, sadla och hålla en häst när hovslagaren kommer. Och det är ett sätt för syskonen att umgås på.

Oj, vad mysigt det är att vara tillbaka här på bloggen igen! Gulliga Ingrid  skrev att hon saknat mig och jag har saknat mig själv också, om man får säga så. Det är sååå skönt att lamningen nästa är över. Jag ser att jag har flera kommentarer jag inte svarat på. Marie  undrade om subkutan injektion. Jag kan säga att du gjort helt rätt Marie, man ska hålla ut en bit skinn på halsen och sätta injektionen där. Jag har lärt mig att man ska använda halsen för man vill inte ha eventuella  injektionsskador i fårfiolen eller bogen.

Och Pia skrev om min borttappade elefant! Tack Pia för din kommentar! Titta gärna förbi Hägsarve om du är på Gotland i sommar!

Min förkylning är betydligt bättre i dag. Solen skiner. Allt skulle vara perfekt om det inte var för tolvorna som håller på och lammar. Vi kallar dem tolvorna för de är födda 2012 och lammar för första gången i år. Vi betäcker aldrig gimbrar första året för att undvika strul. Men som dessa små tolvor strular! De flesta av dem får tvillingar som de inte har en aning om hur de ska sköta. Jag vet inte hur många tolvor jag har fått sätta i adoptionsgrind och hållit på och krånglat med. En tolva med tvillingar såg ut att ha koll på läget så henne körde vi ner på betet.

Men när hon fick träffa sina kompisar och se allt grönt gräs så sket hon fullständigt i sina små flickor. Nu har jag försökt allt men jag ger upp. Här har vi två napplamm. Någon? De är MV-fria, fotrötecertifierade, stamboksförda och kommer att bli två, fina pälstackor i framtiden. De äter bra och är pigga och glada. Pappan är riksbedömd med fina siffror. De här sötnosarna kan bli dina för 400 kr styck!

Om ni tycker mina napplamm är söta, titta dÃ¥ in hos Livet pÃ¥ Höjden! Jag döööör….

/ Mien

 Vi har väl aldrig trott att vi skulle kunna leva på våra hundra tackor men vi har nog trott att de skulle kunna vara ett tillskott till de, periodvis, ganska magra lärarlöner som vi haft. Plus att lammen skulle kunna betala traktorn till exempel, traktor måste man ju ändå ha när man bor såhär. Kanske har vi tänkt att lammen skulle kunna försörja en av oss, med lite sidoinkomster såklart.

Men så är det inte. Lammen kostar mer än vad de genererar. Eller det blir i alla fall inga pengar över till att lägga om vallarna, vilket vi verkligen behöver göra, annars har vi snart inget foder till djuren. Det blir inga pengar över till att köpa en sorteringsränna som vi så väl behöver den här årstiden då man ofta ska ha ihop djuren och väga dem till exempel.

Många slutar med djurproduktion för det är bara en massa jobb och inga inkomster. Då blev jag lite nyfiken när jag läste det här i Land Lantbruk:

Det låter ju bra att det behövs fler lammproducenter.

Och här är en lång artikel om Mia som sadlade om från att vara dietist till att börja med lamm. Nu har hon 220 tackor. Låter ju mysigt att få vara hemma och jobba.

Men så blir det tal om ekonomi:

Vi kan ju inte jobba gratis för att folk vill äta fint lammkött. Vi kan ju inte jobba gratis för att det ska finnas betesdjur som håller landskapet öppet. Vem har råd att jobba gratis? Vem har råd att jobba utan lön?

/ Mien

 Hemmansägaren har fnissat i en hel vecka över den här bilden. Ni som läst min bok vet att sommaren här på södra Gotland inleds av kepsgubbarna. De kör runt i socknarna och tittar på såbäddarna. De kör sakta, sakta fast man får köra fortare.

Hemmansägarens instrumentpanel. Hemmansägaren kör alltså bakom en kepsgubbe. Kepsgubben kör från kant till kant för att titta ordentligt på vårsådden, sicksackskörning.

Och kepsgubben tittar sig omkring.Kolla in kepsen.Keps tittar åt höger!

Ett riktigt vårtecken!

/ Mien

Lamningen är i princip över! Efter en väldigt intensiv månad så har vi börjat tömma lammhuset och köra ut på bete och allting lättar lite. Då, när man slappnar av lite, så kommer en dunderförkylning som ett brev på posten så idag ska jag faktiskt vara hemma från jobbet och ta hand om mig själv. Inte kul att sitta i katedern och snörvla och nysa över sina stackars deltagare. Jag har dessutom väldigt ont i ett öra så det blir nog en tur till VC också tyvärr.

Lamning 2014:

10 % av alla tackor har fått trillingar.

Nästan alla, 96 %, är dräktiga.

Hittills så har jag endast två napplamm och de är deltidsnapplamm, har mammor men mammorna har för lite mjölk.

Flera tackor har stött bort ungar men vi har fått dem att ta ungarna igen med adoptionsgrind och adoptionssprej.

Lamningen var väldigt koncentrerad i år, de flesta lammade inom loppet av en vecka. (Därför har jag inte bloggat för det har varit dygnetruntfokus på lammhuset. Och skoljobbet förstås som alltid kommer först!)

Väldigt få lammungar har dött, kanske tre stycken. En blev ihjältrampad av tackan, en dränkte sig i en vattenhink etc. Just inga svagisar ännu.

Vi har fått ovanligt många lammungar i år.

Nästan inga fellägen alls. Lammungarna har inte varit så stora men i gengäld har de kommit ut lätt. De har varit små och pigga.

Nu har vi kanske en handfull tackor kvar som ska lamma. Vi är väldigt nyfikna på om de är betäckta med vår nyinköpta efterbetäckare, suffolkbaggen Bond!

När det var som trängst i lammhuset fick vi ta till alla möjliga knep. Trillingmammorna fick bo i vedförrådet i en box byggd av morotslådor och gamla dörrar. Där har vi kunnat ge tackorna och trillingarna extra kraftfoder. I går blev dock boxen för tråkig för alla små nyfikna trillingar så nu är de utkörda på bete.

Ungdomarna har varit schysta och hjälpt till så mycket de kunnat på helgerna.

Yngste sonen är väl kanske inte så behjälplig.

Men ibland så!

Nu längtar jag efter att få motionera. Städa. Skura. Rensa. Röja. Tvätta. Njuta av våren. Och laga klok mat. För vem ska laga mat när alla är ute och jobbar med lammen? Det har blivit väldigt mycket ärtsoppa. Väldigt mycket ägg i olika former. Makrill på burk. Och andra räddare i nöden.

Men vi får ändå vara väldigt, väldigt nöjda med årets lamning. Nu gäller det att hålla i det här och se till att ungarna växer!

/ Mien