I går, den 22 september åkte vi till Sproge kyrka. Vi blev mottagna av Sven-Erik Snoder.

Sven-Erik började att berätta om Sproges bakgrund och kyrkans arkitektur. Det märks att han är intresserad av och engagerad i socknens historia.

Vi fick titta på en teckning på kyrkan från 1700-talet. Så här såg kyrkan ut innan kyrkoherde Per Wallgren på 1800-talet befallde bönderna att bära ut pelaren, ta upp fönster etc. Ett vansinnesdåd som resulterade i att kyrkan rasade in.

Så här ser kyrkan ut idag med större fönster - romansk stil - och porten flyttad.

Det var soligt och fint i Sproge igår, trots snöstormen.
Absiden (utbyggnaden längst till höger) byggdes först. Det är bara 40 av de gotländska kyrkorna som har absid.

Fjantigt, fånigt och dumt. Överstycket över porten är till största delen ett påhitt av Per Wallgren. Siffrorna är helt tagna ur luften då kyrkan inte stod färdig förrän på 1300-talet.

Tornet är den yngsta delen på kyrkan och byggdes på 1300-talet. Fönsterna är i gotisk stil. Här inne hänger en klocka från 1200-talet som är en systerklocka till den i Gerum. Klockan är inte automatiserad. Sven-Erik ringer i den själv varje helgmålsringning. Man beställde metallen från någonstans i mellanöstern och den vägde ungefär 200 kilo.

Bänkarna är nygjorda förutom luckorna. Tidigare fick kvinnorna sitta på norrsidan. På den tiden så trodde man att onskans krafter kom från norr och därför fick de stackars kvinnorna sitta på norrsidan och till och med gå in i kyrkan genom den port som var ämnad åt dem på norrsidan. På den katolska tiden fanns det inga bänkar. Det fanns stenbänkar längs väggarna där bland annat de sjuka och gamla fick sitta.

Trätak. Tidigare var det kryssvalv men de ramlade in när Wallgren moderniserade eller vandaliserade som en del säger, kyrkan på 1800-talet. Tidigare var golvet av trä. Plankorna var återanvända plankor från den tidigare stavkyrkan.

Altaruppsättningen är gjord i sandsten från Burgsvik. Flera av oss tycker att kvalitén på den här altaruppsättningen är inte mästerlig, gubbarna ser rätt roliga ut på nära håll. Hantverkarna bakom mycket av utsmyckningarna kom från bland annat Turkiet.
Burgsviks stenindustri blomstrade och man producerade och exporterade sten, altaruppsättnigar och dopfuntar till hela världen.

Krucifixet från 1300-talet. Det fanns tidigare bilder av apostlarna men de har tyvärr ramlat bort.

Invigningskors, finns tolv i varje kyrka. I stort sett den enda väggmålning som finns kvar. Ett kors för varje apostel.

En runbildsten man hittade i kyrkan på 60-talet.

Kvinna på väg till Valhall, ett ovanligt motiv med en kvinna i huvudrollen. Stenen har används som piscina, ett slags heligt avlopp där man hällde ut resterna av nattvardsvinet och dopvattnet.

En minnessten efter en död flygofficer som hittades under andra världskriget. Han begravdes på Sproge kyrkogård och fick ligga där under ett par årtionden innan man grävde upp honom och flyttade honom till fastlandet.

Sägnen om peststenen. Alla som överlevde pesten i socknen på 1700-talet fick plats på denna sten.

Resterna efter pelaren som revs ut. Även dessa är gjorda av utländska hantverkare.

Vi tror vi såg en platan på kyrkogården.
/ Enterklassen