Mejl från gården / Mien tycker till om båtmaten

Mejl från gården / Mien tycker till om båtmaten

Jag vill verkligen gratulera Gotlands Allehanda till deras nye, unge redaktionschef! Det är viktigt att yngre förmågor får chansen att röra om bland gamla kastruller och grytor. Gotland behöver kunniga unga och entusiasm för att utvecklas, det ger mersmak inför framtiden. Men att säga att båtmaten smakar skit och är kriminellt äcklig är väl lite väl ungdomligt språkbruk? Eller är det månne ett uttryck för Mc Donald´s generationens snäva smakyttringar?

Under hösten har jag ätit på Destination Gotlands restaurang, Restaurangtorget, åtminstone var tredje vecka. Visst, jag kan hålla med redaktionschefen om att när man nu har över tre timmar att slå ihjäl så skulle det vara gott med en fräsch salladsbuffé istället för sallad-majsblandningen som alltid serveras. Och visst, vissa rätter väljer jag inte. Men av de fyra Dagens Husman som serveras har det hittills alltid funnits något som har fallit mig på läppen. Jag kan varmt rekommendera det vegetariska alternativet som brukar vara riktigt gott. Sist åt jag kryddiga vårrullar med grönsaksfyllning medan Hemmansägaren slevade i sig guldvaskarpanna med god aptit. Hemmansägaren slevar förvisso i sig det mesta med god aptit så honom är det ingen idé att tillfråga. Men när jag går runt och intervjuar de andra matgästerna i Destination Gotlands restaurang så är de flesta nöjda med maten och tycker den är god! Dyr men god är de flestas kommentar. En portion Dagens Husman kostar 78 kronor och då ingår kaffe på maten.

Efter att ha kört bil i många timmar för att hinna med kvällsbåten får väl även jag tillstå att pyttipannaoset inte känns så lockande då man kliver ombord kvällstid. Men alla är inte som jag, det finns många som älskar Destinationens pyttipanna med ägg. Det är faktiskt så att pyttipannaälskarna är så många att när Destinationen har försökt att ta bort kvällspytten från menyn så har det blivit ramaskri! Ropen skalla, pyttipanna åt alla! För många pendlare är pyttipannan höjdpunkten under dagen! När jag går runt bland borden och intervjuar kvällsresenärerna får jag samma bild, man gillar pytten!
– Bäst är att man kan backa, säger en ung kille som har tallriken full med pytt och rinnigt ägg. Synd bara att kaffe inte ingår kvällstid.
Själv brukar jag välja den vegetariska pytten eller kycklingspetten och det är helt OK.

Redaktionschefen skriver i sin blogg att han inte vill ha vita dukar utan mat som är tillagad med kärlek. Kärlek är, för många, pyttipanna med ägg. Glöm inte det. Och det låter gott att pojkvaskern inte vill ha en återgång till de vita dukarna och det gamla klassamhället. Själv var jag med då det begav sig, i mitten av 80-talet sommarjobbade jag på M/s Visby. På den tiden var resenärerna uppdelade. Dels var det termos- och äggmackefolket som ibland försökte äta sin medhavda matsäck vid ett bord i cafeterian. Då var det bland annat min uppgift att köra bort dem och hänvisa till trapphus och andra mindre mysiga utrymmen. Sedan var det dagensrättgästerna, de som hade råd att äta i den rökiga cafeterian. Och så var det det fina folket, de som åt Östersjöbord eller à la Carte i restaurang Blåhäll. Bara de bland oss sommarjobbare, som kunde klä sig lite snofsigt och som gått serveringsutbildning, tilläts inträde i restaurang Blåhäll. Därinne åt höjdarna, de med makt i samhället. Det var manglade, vita dukar och solfjädervikta, blå linneservetter. Från min plats i disken var det närmaste jag kom restaurang Blåhäll de vidbrända omelettkantinerna serveringspersonalen bar ut till mig. Även utanför arbetstid märktes skillnaderna. Jag åt i personalmässen, tillsammans med däckgubbarna och städet. Befälen hade egen mäss så dem träffade man aldrig. Jag såg när kockarna lagade maten att befälens mat var betydligt finare än vår. När jag idag berättar för Hemmansägaren, som lite halvt på skämt brukar kalla sig marxistiskt skolad centerpartist, om mina erfarenheter så blir han alldeles rasande vid blotta tanken på det gamla systemet.

Idag finns bara en mäss där all personal äter tillsammans. Och alla resenärer sitter i samma restaurang. Det ligger mycket kärlek i det också. Och är det så att maten inte passar unga slynglar så säger jag som jag brukar säga till mina söner:
– Ta en risifrutti eller en banan!

Mien Niklasson
hagsarve@telia.com

8 Responses to “Mejl från gården / Mien tycker till om båtmaten”

  1. Ingrid Says:

    Väl talat Mien, du är helt underbar! Nu blir det verkligen spännande att höra reaktionen från ” pojkvaskern”, det kanske inte blir några fler kåserier i GA??? /Ingrid

  2. Åsa! Says:

    Håller med dig Mien! Det är ju ändå så att alla människor tycker inte lika om allting. Kan var lätt att glömma bort det ibland;)

  3. Jenny Lidman Says:

    Glad alla Hjärtans Dag till er därute på ön! Kramar Jenny

  4. Yvonne Says:

    Mien - Du är bäst!

  5. sonja Says:

    Det finns ju alltid lite för olika smakriktningar att välja på när man reser med båten. Det är ju ingen guldkrog,så man kan inte ha så stora pretantioner. Istället för att gnälla så ta med matsäck nästa gång.

  6. Veronica Says:

    Väldigt roligt skrivet Mien! Och jag håller med dig om att det är en stor förbättring med “torget” där alla får sitta; även om jag kan sakna de mycket bekvämare lädersofforna som fanns i den gamla baren. För även om de var hemskt inrökta, så var de i alla fall breda.
    Men, däremot så tillhör jag den fallangen som får kräkkänslor när jag kliver på båten och känner “dofterna” från restaurangen. Sitter alltid så långt bort från kantinerna som möjligt, och håll med om att det är ett mysterium hur de lyckas få maten så äcklig. Och alternativen i form av smörgåsarna är minst lika hemska, soggigare bröd går inte att hitta.

    Och visst, hur många gångar har jag inte önskat att jag tagit matsäck med mig när jag suttit på båten, men framförhållning har aldrig varit vår familjs starka gren.

    Men du har helt rätt i att det är en klassfråga. Stockholmarna/turisterna är ofta medelklass och det är ett kännt faktum att medelklassen äter mer sallad och mindre pytt i panna ;-)
    Fattiga gotlänningar dock vill ha “kött och potatis”, och är så vana vid att äta olika typer av färdigmat att det känns som att äta hemma på båten. Missförstå mig rätt nu, men det är sorgligt egentligen hur dålig mat som många gotlänningar vill ha/har råd att betala för.
    Men efter att serverat mat till såväl gotlänningar och turister i fem år så vet jag att det är stor skillnad på smakpreferenser, och hur många gotlänningar har inte kommit in till oss och vänt för att vi inte haft “riktig mat”, dvs spätta med remoladsås, pytt i panna, etc.
    För vi har ju “bara” haft ekologisk, närproducerad och garanterat hemlagad mat att erbjuda, och det har varit för dyrt/inte det de velat äta.

    Det tråkiga är att gotlänningarna inte vill betala för riktig bra mat, eftersom bra, ekologisk mat som är lagad på plats samma dag som den serveras alltid kommer vara dyrare än mat som värms upp och är gjord på prefab-råvaror bestående av transfett, e-nummer, förtjockningsmedel, konserveringsmedel, aromämnen, färgämnen etc och där potatisen, köttet och fisken är så sönderprocessat att det inte innehåller någon näringa alls längre.
    Men Gotlandsbolaget, till skillnad från GA:s chefredaktör, känner gotlänningarna och ger dem det de vill ha. Och jag hoppas verkligen att han inser att han alienerar sig från sina läsare om han håller på att tjata om salladsbuffé på båten….;-)

  7. Ia Says:

    Vissa saker verkar inte ha förändrats sedan den tid jag regelbundet nyttjade Gotlandsbolaget…men det känns tryggt då jag har för avsikt att åter besöka min födelseö under innevarande år!!

    Tack för uppdateringen ;)

  8. view Says:

    I simply want to say I’m beginner to blogs and definitely liked your web site. Almost certainly I’m likely to bookmark your blog post . You amazingly come with impressive article content. Regards for revealing your webpage.

Leave a Reply