Lammbar och tvaitar

Jag som hade tänkt lägga ut fina bilder från lammningen (väljer att stava lammning, lamning ser ju inte klokt ut) och så är den jädrans kameran trasig. Vi har nu klippt in ca 80 ungar och väntar många fler. Inga märken från SJV har dykt upp än och extramärkena är slut. Vår snälle granne Willy, som har Gårdsservice i Roma, har tagit hem nya extramärken till oss, tyvärr var lammungemärkena slut så det fick bli vuxenmärken. De är stora och vita, det kommer att se ut som om lammungarna går runt med en toasits hängande i öronen. Willy ska beställa hem lammungemärken imorgon. Han agerar lite snabbare än SJV och det är tur. 

 För napplammen har vi ordnat det så bra, de är med sina mammor i en box och ser ut att trivas. Dottern och jag har lärt dem äta på lammbar, en hink med nappar på kan man säga. Fördelen är att man kan mata många samtidigt och att jag kan stampa baren full med välling innan jag åker till jobbet så att ungarna kan snutta under dagen fastän ingen är hemma.

Hade typ glömt bort det men fick ett obehagligt mejl idag från Almedalsbibblan och den ansvariga för bokmässan där. Jag ska tydligen medverka  (när lovade jag det? varför satte ingen stopp för det?) söndagen den 20 april kl 12.30. Jag kommer att vara där på fredagen och lördagen också och då stå i GA:s monter. Min plan är att gå och lyssna på de riktiga författarna så jag vet hur man gör sedan när det är min tur att hålla låda. Helst vill jag prata om lamm men det är väl inte det som är meningen.

Inte nog med det, jag har också, i ett obevakat ögonblick, skickat in en novell till tävlingen Skrivkampen. Nu ångrar jag mig och är rädd för att göra bort mig. Vero läste den i söndags och tyckte den var ok, fast sorglig. Den är hemskt sorglig. Jag blir ledsen bara jag tänker på den.

Hemmansägarens födelsedag och restaurangbesök avlöpte lugnt. Som tur var var maten jättegod så mamma hade inget att tillägga.

Idag på jobbet var det en kollega, som bor i Sanda, som berättade att hon varit ute och promenerat i Västerbykvior en solig dag på påsklovet. Då kom det en liten och röd traktor ( Moffas gamla Buster) farande i mycket hög hastighet. Bakom sig hade den en vagn med ett jättelass tvaitar. Tvaitarna flög upp och ner i farten. Bakom ratten satt en kvinna, i övre medelåldern. Hon såg hur cool ut som helst när hon körde. Kollegan undrade om det var min mamma som var i farten. Jag sa att:

Japp! Det är min mamma! Själv vågar jag inte köra traktor.

Mien

4 Responses to “Lammbar och tvaitar”

  1. http://greenlux.hu/redir.asp?wenid=630&wenurllink=https://www.explosion.com/134923/dr-lindsay-rosenwald-confirms-fbio-partnership-nyc-penthouse-listed-for-65-million Says:

    I was recommended this website by my cousin. I am now not positive whether this post is written through him as nobody else recognize such distinctive about my difficulty.
    You are incredible! Thanks!

  2. Jude Says:

    I need to to thank you for this fantastic read!!
    I certainly enjoyed every little bit of it. I’ve got you
    book marked to look at new stuff you post…

  3. Brookwood Camps Says:

    I know this if off topic but I’m looking into starting my own weblog and was curious what all is required to get setup?
    I’m assuming having a blog like yours would cost a pretty
    penny? I’m not very web smart so I’m not 100% certain. Any recommendations
    or advice would be greatly appreciated. Thank you

  4. Mckinley Says:

    What’s up, I read your blog daily. Your story-telling style is witty, keep doing
    what you’re doing!

Leave a Reply