Om meningen med att skriva och viljan att vara fri

Ibland undrar jag verkligen vad jag håller på med när jag sitter och skriver mina Mejl från gården. I sanningens namn så har jag inte tid för att skriva. Och sedan är det ett sådant ensamt hantverk att sitta och knåpa med text, man jobbar vid sin lilla dator, lämnar in texten och sedan hör man just inte något mer. Man vet inte om det man gör fyller någon funktion eller vad det ska vara bra för.

Förra mejlet, som handlade om det där med byggnationer, skrev jag ihop på två kvällar. Jag var jättemissnöjd med mitt hastverk men sedan visade det sig ju att det blev rätt bra ändå. Lite jobbigt har det kanske varit att bli uthängd som någon slags galjonsfigur för att det ska byggas en massa på Gotland. En liten varningsklocka började ringa att man faktiskt lätt kan bli utnyttjad i sådana här sammanhang. Bara för att jag tyckte det var OK att de rustade upp Björkhaga så är det inte det synonymt med att jag tycker att man ska tillåta strandnära byggnationer över hela ön. Eller vindkraft överallt. Det gäller att vara på sin vakt så att ens namn inte används hur som helst och att man inte blir påklistrad åsikter som man kanske inte har.

Lite med anledning av det här har jag tackat nej till att vara majbrasetalare på Valborg. Jag åker gärna ut och underhåller vid årsmöten och annat, berättar historier, pratar om skrivande och läser ur Mejl från gården.

 Sandpappret

 Då åker jag ut och representerar mig själv och det skrivande som jag håller på med. Men att åka ut för att representera någon annan, gynna ett visst företag eller så, det tror jag att jag ska vara försiktig med.

Jag är ju frilansskribent. Just den där friheten, att bara representera sig själv, är jag mycket rädd om. 

Dagens mejl slarvade jag ihop i torsdagsnatt. Satt och skrev till kvart över tre på natten. Tog en paus vid ett då jag hörde att det var oroligt i lammhuset. Konstigt nog var jag glad och pigg på jobbet i fredags ändå, kanske för att jag stulit lite tid för att hålla på med det roligaste jag vet, att skriva. Jag stal tid från sömnen kan man säga.  När jag läste igenom mejlet idag så såg jag flera satser som jag kunde ha snyggat till lite, om jag bara hade varit vaken nog. Men men…..Blev därför extra glad över det här mejlet:

Tack!

Läste ” Mejl från gården” idag och blev så himla glad!
Håller med på alla punkter både som mamma och “spelfröken” i kulturskolan.

Mvh Åsa som jobbar i Visby och på norr med bla brass och piano och Charlie gitarrlärare i Visby och Klinte området.
När vi kan bor vi i ett rött hus,  granne med en blivande lammhage som jag förstått att ni är inblandade i
( jag tog det på den vita knähunden).

Kanske finns det någon mening ändå med att skriva.

Mien

3 Responses to “Om meningen med att skriva och viljan att vara fri”

  1. Veronica Says:

    Meh, vad är det nu som har hänt? Har nån sagt nåt dumt? Hur som helst, det är BRA att folk diskuterar vad du skriver.
    Tänk också på att ca 5 procent av valfri folksamling (antingen det är en publik, läsare, kunder, elever, lärare, vad som) alltid är miffon. Dvs folk som alltid kommer gnälla, klaga, missförstå med flit, etc. Det är tyvärr oftast miffo-procenten som märks.
    De vänliga, glada, och snälla eller nollställda gör mindre väsen i från sig men de står för 95 procent!

  2. Mien Says:

    Vero;
    Ingen har varit dum men jag känner mig lite utnyttjad i den där byggdebatten.

  3. Veronica Says:

    Oh, nu blir jag nyfiken. Har du blivit utnyttjad av Pigge måntro??? Berätta mer och var inte så hemlig!

Leave a Reply