Mejl från Gården

måndag kväll kl 22.10

Först av allt sÃ¥ vill jag tacka mamma som hjälper mig med allt möjligt hela tiden, bakar sjuttitolv mjuka pepparkakor som ska säljas till förmÃ¥n för dotterns klassresa till exempel. Lagar sonens favoritjeans och hämtar honom pÃ¥ simningen. Lägger upp lucialinnen (har visst glömt frÃ¥ga dig om det i Ã¥r…). Stort tack ocksÃ¥ till faster Stina som hjälpt mig i Roma hela helgen pÃ¥ marknaden. Servar med kaffe och macka och är behjälpligt pÃ¥ alla de vis.

Det var förresten faster Stina som tipsade mig om att kolla på Plus. Jag har nämligen varit utan mobiltelefon sedan i augusti. Jag köpte den finaste och dyraste mobilen i våras men så slutade den helt plötsligt att ta laddning. Lugnt, tänkte jag eftersom den stora firman i Visby, där jag köpte mobilen, även övertalade mig att köpa en försäkring. Egentligen har H och jag en deal om att bara köpa sådana här saker på Hemse men nu hade de ju ett sånt bra erbjudande i stan och jag råkade befinna mig där just då. Jag tog för givet att stora firman, i och med min försäkring, skulle ge mig en ny telefon i utbyte mot den trasiga. Men icke sa Nicke. Tre gånger har de rätt att skicka iväg telefonen på lagning. Min är iväg för andra gången. Första gången kom den tillbaka lika trasig som jag skickade iväg den. Mycket strul och krångel har det varit. Nu har den varit borta i nästan två månader och jag har inte hört ett knyst. H är övertygad om att jag aldrig kommer att få se den igen. Han skrattar när jag tar fram min tioåriga tegelsten och försöker knappa på de helt utslitna knapparna. Dottern, som är lika gammal som telefonen, skäms och ber mig lägga undan den så att ingen ska se. Jag är helt övertygad om att handlarna på Hemse aldrig hade låtit mig gå utan mobil hela hösten!!! Hädanefter ska jag handla ALLT på Hemse! Promise!

Nu till faster Stinas tips. Hon sa att Plus handlade om just det här förra veckan, mobiler som inte blir lagade utan bara skickas runt, runt. Ikväll gick jag in på webben och kollade på programmet. Det handlade om Lovisa och hennes trasiga kamera och Lovisa är en nära vän till mig! Hon flyttade från Buttle till Trosa förra året och nu satt hon där på dataskärmen och hade samma problem som jag. Dråpligt! Jag ringde henne genast och vi har nog pratat i en timme. Hon hälsar till alla hon känner genom

Mien

This entry was posted on måndag, november 26th, 2007 at 11:36 e m and is filed under Blogganden. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.