Mejl från Gården

Det blev ingen stund vid datorn i går heller. Nu längtar jag efter helg och ledigt.

Vi ska väga slaktbaggar. Och göra en massa annat.

Har just ringt in en annons till GA om baggar till salu.

Riksbedömd bagge, helhet 3, 3000 Kr + moms. Vi har även andra fina baggar, om nÃ¥gon är intresserad. Vi fick ju aldrig iväg nÃ¥t till auktionen i Ã¥r dÃ¥ fotrötecertifieringen inte blev klar i tid pga av tackor pÃ¥ rymmen …….

Nej, nu är det dags att åka till jobbet. Lägger in min senaste krönika så länge.

Mejl från gården

Det är en solig julimorgon. Vi sitter vid köksbordet och dricker kaffe. Just den här dagen har fullspäckat schema, bland annat med lammklippning på norra Gotland. Då ringer telefonen. Hemmansägaren svarar:
- Vaaa!!! Flygande storkontroll idag? Länsstyrelsen? Marker och djur? Nä, men det går inte. Vi har lammen på bete i fyra olika socknar. Och på Fårö står de och väntar på mig för jag ska klippa lamm. De har förberett sig i flera dagar för att få ihop djuren och lejt in folk så jag måste hinna med halvåttafärjan.
Jag bleknar under solbrännan. Storkontroll. Helt utan varsel.

Även fast man vet att det kan hända när som helst så är man helt oförberedd när det händer. Man känner sig liten igen. Värnlös. Och har precis kommit fram per cykel till Sanda skola och gått upp till klassrummet lite halvsvettig. Där står fröken tillsammans med fluortanten och ser allvarlig ut. Man förstår att det inte är den vanliga, återkommande floursköljningen som får de vuxna att se så stränga ut. Nej, just den här morgonen är det flygande kontroll av tandborstning. En och en får vi gå med flourtanten ut i korridoren. Den röda tabletten man får av henne smakar beskt. Färgen fastnar sedan på ställen där det är dåligt borstat.
- Här har du missat rejält, säger flourtanten och petar med sina fingrar i munnen på en.
De som har borstat felfritt kan få gå tillbaka in till matteboken. Men de som har syndat får stå kvar i korridoren och lära sig borsta rätt. När allt är överstökat kommer flourtanten in i klassrummet med sin lista.
- Idag var det fem stycken som borstat riktigt dåligt, säger hon och ser hemlighetsfull ut.
Men alla vet vilka syndarna är. Och de utpekade hukar i bänkarna.

Jag är egentligen van att bli kontrollerad. I mitt jobb som lärare händer det hela tiden. Skolverket annonserar att det ska komma inspektörer till skolan och granska verksamheten. Rektorerna brukar bli lite stissiga men annars är det bara trevligt med Skolverkets besök. Erfarna skolmänniskor som kommer ut till klassrummet och auskulterar. Som har tid att titta på vad man gör. Efter lektionen har man som lärare fått sitta ner med inspektören på tu man hand. Det har varit givande samtal där man fått lära sig mycket. På ett vänligt sätt och med mycket kunskap i ryggen har inspektören lotsat mig igenom eventuella brister i journalföring eller annat. Och också gett beröm för saker de tyckt varit bra. Jag har upplevt Skolverkets kontroller som proffsig fortbildning som gett inspiration.

Egentligen borde man väl uppleva Länsstyrelsens kontroller i lantbruket på liknande vis. Att man tillsammans med tjänstemännen försöker skapa en så bra och riktig verksamhet som möjligt. Men det gör man inte. Kanske beror det på att mål man inte uppfyllt straffas med dryga böter. Kanske är det rädslan över att inte få betalt för det arbete man lagt ner, eller att inte få igen de pengar man lagt ut, som gör att man får svårt att andas. Kanske är det rädsla som ger den där beska eftersmaken av röd tablett.

Mien Niklasson, Hablingbo
hagsarve@telia.com

This entry was posted on torsdag, september 30th, 2010 at 8:44 f m and is filed under Mejl från gården. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.