Kauparve, Botes, fiskeövertalning och läckande tak

Har haft problem med internetuppkopplingen så det här väldigt spretiga inlägget har blivit liggande i datorn och nu känns det lite gammalt, men jag kör ändå.

Har varit lite frånvarande vid datorn men väldigt närvarande här hemma istället. Barnen säger att årets jullov har varit det bästa någonsin. Vi har inte gjort just någonting, bara varit hemma. Eller visst har vi gjort saker men vi har inte bokat upp oss utan mer gjort grejer när andan fallit på. Båda storebarnen har flera gånger sagt att det varit ett så långt och härligt lov. Det är bra att kunna lägga bort klockan ett par dar.

Vendla fick Bonniers kokbok av mommo i julklapp. En jättebra klapp till en högstadietjej, hon har pysslat en hel del med den.

Kunde inte låta bli att plocka fram min kokbok som mommo skickade till mig då jag var i Kalifornien, snart 25 år sedan, jisses. Jag har haft mycket glädje av min kokbok också. Och har ännu!

Även Jonas tyckte det var kul med Vendlas kokbok.  Han har lagat diverse rätter och testat nya tekniker. Här skär han Hasselbackpotatis.

Och så har Lucinda, Johan och deras barn varit här. Jättemysigt. Oliver tyckte det var kul med lamm.

Leah skottar ensilage.

Oliver skottar ensilage.

Barnen på foderbordet. Freja och Henning har gått på samma dagisavdelning och har väldigt trevligt tillsammans.

Lucindas föräldrar har flyttat hit från England. De trivs bra men Lucinda tycker att de borde försöka komma ut och träffa lite gotlänningar i deras egen ålder. Hur är det mamma? Finns det något intresse i din pensionärsförening av att prata engelska? Jag vet inte vad Lucindas föräldrar har för intressen, om hennes mamma skulle vilja vara med i din handarbetskurs, ska forska i det.

Ja, så har ju Let´s dance börjat.

Och Jonas kusin Eva kom med den lysande idén att vi skulle grilla på trettondagsafton. Det skedde vid Kauparve och Uffe och Mats och Jonas tände grillen. 

Min tallrik var gudomligt god. Lammracks, tzatsiki och sallad. Snart är det sommar!

Det var en jättemysig kväll. Henning hade gjort sig fin i håret kvällen till ära.

Så skulle jag försöka ta en bild på systrarna. Först tyckte jag det gick dåligt.

Men. Det är ju såhär de är. Jättenyfikna på allt möjligt.

Ska läsa i böcker och ta reda på saker. Och har inte tid att flina upp sig i en kamera precis.

Trettondagen gick vi till Marie och Markus och lilla Elsa. Lady tyckte det var så kul så hon sprang fram och tillbaka.

Bara halva kvarnen kom med.

Morotslådor, det är verkligen Hablingbo!

Grannen är igång och ska flisa.

- Ta en bild Mien! sa Jonas. Det vet ingen när man behöver en bild på en flistugg, menade han. Så då gjorde jag det.

Och så har jag varit hos en kollega i en av de nybyggda lägenheterna på Galgberget. En fantastisk lägenhet med otrolig utsikt!

Vi har besiktigat båda bilarna och båda gick igenom! Tur. För folkan hade jag glömt bort och såg till min förfäran att det var körförbud på den. Det är mycket att sköta i ett hem, som Bengt Havare brukar säga. Men nu är båda bilarna lagliga! Tråkigt att man måste åka ända in till stan för att fixa det här, 12 mil per bil tor. Man borde ju kunna fixa sånt här på Hemse tycker jag.

Min gamla vän Cattis har flyttat hem till föräldragården med man och barn i höst. Fredrik har vi träffat ett par gånger under hösten då han är fårveterinär men Cattis har haft fullt upp med jobb i Skåne och flytt. Men i söndags så var det dags! Vi packade in alla barnen och for till Anga.

Här vid Botes har man varit många gånger. Jag minns när jag precis hade fått körkort och skulle köra till Cattis första gången. Pappa var så rädd. Det här var ju innan mobiltelefonernas tid. Han var rädd för att jag inte skulle orka köra så långt själv, ni vet Sanda-Anga var ju som jorden runt för honom. Jag var också tvungen att visa att jag kunde byta däck på bilen innan jag for, om jag skulle få punktering mitt i skogen. 

- Så du inte hamnar i händerna på nån karl!

Så jag fick ta fram domkraften och ta av ett däck på bilen och sedan sätta på det igen medan han stod bredvid och glodde nervöst. Jag var måttligt road minns jag.

Till höger Cattis och så Carina och Jonas. Det blev en hel dags och en hel kvälls prat om gamla och nya tider. Jonas har startat en klubb för alla som har åkt i diket med Mien. Henning räckte genast upp handen och sa att han kunde vara med för han har varit i diket med mig flera gånger. Emrik var också på. Vendla har backat in i brunnen med mig och tyckte det kunde gillas. Cattis tyckte också att hon kunde få vara med för hon har kört fast med mig nere på angastranden. Det var vårvinter och vi var hur långt som helst från bebyggelse och jag hade kört ner bilen fullständigt i gegga. Detta var också före mobiltelefonen.

- Där stod jag med en väldigt höggravid Mien och en bil i geggan, påminde Cattis mig om.

Fast vi hade tur. Skogsvårdsstyrelsen kom just åkande i en folkabuss med sitt röjarlag på den lilla skogsvägen så de fick stanna och dra upp oss. Ja, såna här gamla historier satt vi och gaggade om.

Vi fick jättegod mat. Till efterrätt åt vi mommos fruktkaka som jag får till julklapp varje år. Det var roligt att kunna dela det goda med vänner. Fredrik och Carina gjorde tummen upp för fruktkakan!

Cattis och Fredrik har skaffat sig den ljuvligaste goldenvalpen, Nalle. Nalle har snuttetrasa som han bär med sig överallt. Naturligtvis har Cattis katter också, två stycken runda damer som satt i fönstrena i stället för pelargoner. Jag kände mig väldigt hemma med andra ord.

Henning lekte med Nalle. Nalle lekte mest med sin trasa.

Alla barnen gick promenad med Nalle och Lady.

Under tiden gjorde Henrik tappra försök att övertala Fredrik om att fiske är det roligaste som finns. Här tittar Fredrik intresserat på ett drag. Stackars Henrik. När vi flyttade till Gotland så var det oss han värvade till fisketurer. Vi har lagt nät i Petesviken och vi har pimplat abborrar både här och där. Men sen, tja, det var ju kul och så men Jonas och jag har kanske inte riktigt den rätta ivern när det gäller fisk och båtar. Efter ett tag glömde vi till och med bort vår flateska som låg nere i Petes. Och så ringde de nere från stranden och sa att den hade slitit sig i höststormarna och drivit iväg. Och nu har den drivit upp på höloftet och där lär den få ligga kvar.

Men Fredrik är på. Här lovar han att köpa vadarbyxor så han kan hänga med och fiska öring. ;)

Mot kvällningen så åkte fläsksteken och knäckebrödet fram. Cattis och jag har så mycket att prata om, fläskstek bland annat.

Många barn blir det när vi träffas. Våra tre, Carina och Henriks två jättegulliga döttrar och så barnen i huset, Alicia och Alexander.

Ja, och sen har vi jobbat en hel del här hemma.

Vårt kökstak läcker in vatten. Jonas säger att vi måste lägga om det i sommar. Fy så trist. Tills vidare får vi vara jättenoga och skotta bort all snö.

Ja, ni ser rätt. Han har Henning med sig upp på taket. Jag tyckte inte om det.

Men det gjorde Henning.

- Se mamma, vad jag kan skotta!

/ Mien

7 Responses to “Kauparve, Botes, fiskeövertalning och läckande tak”

  1. sonja Says:

    Eländigt med trasiga tak fråga mig, som nu har ett nytt, men ingen inklädd skorsten än. Kul att Vendla gillade kokboken och tycker det är kul att göra något “matnyttigt.” Till min handarbetscirkel är alla välkomna,men man måste vara medlem i PRO. Engelsk konversation är alltid intressant.

  2. Yvonne Says:

    Har hört rykten om att det skulle flytta en vet. till Anga Vet du om Fredrik kommer att ha djurklinik där?

  3. admin Says:

    Fredrik håller precis på att ordna till så han har ett kontor och arbetsplats för sitt arbete för Djurhälsovården. Han sa inget om att starta smådjursklinik. Det kanske ligger i 5 årsplanen vem vet.

    Jonas

  4. admin Says:

    Men har man problem med sina husdjur och bor i närheten kan man säkert få hjälp!
    Mien

  5. Yvonne Says:

    Tack Mien för svaret!

  6. Eleanor Shiraki Says:

    Good day, I like League. For this reason I relish your blog.

  7. Yuki Villafana Says:

    What’s up! I approve League of Legends! Thus and so I just loved yours deep thought.

Leave a Reply