Mejl från gården 2013-03-02

Ha, ha, jag skulle skriva en krönika igår men det gick lite sådär med det. Idag är inte krönikan med i papperstidningen för det har blivit nåt knas med tryckpressarna. Men ni kan läsa HÄR!

http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8361026

 Mejl från gården

Jo, jag har avsatt den här dagen till att skriva en krönika. Jag ska bara hjälpa de andra igång ute i lammhuset med klippningen av de sista tackorna först innan jag sätter mig och skriver.

På senvintern, innan lamningen, klipper vi nämligen alltid alla tackor. Man ser juvret bättre då och upptäcker tidigare juverinflammationer och man ser om lammungarna får dia. Sedan kan det ju ibland smälla till och bli riktigt varmt redan i april och då är det skönt att ha alla klippta. Många andra fårägare vill också ha sina lamm klippta innan lamningen och eftersom Hemmansägaren är lammklippare så har han först och främst fullt upp med alla andras lamm. Det är lite surt att alltid få vänta till sist. Nu är tackorna så högdräktiga att det nästan är lite försent att klippa dem. De stånkar och pustar när Hemmansägaren sätter dem på rumpan på klipplattan och jag tycker synd om dem att de ska behöva sitta så i sitt tillstånd.

Storebarnen orkar inte flytta på de höggravida tackorna så även om jag nu skulle skriva idag så får jag snällt vara med därute och langa fram tackor.

Jo, och nu är vi i princip klara med klippningen men då kommer hovslagaren och då måste jag ta hand om honom innan jag kan gå in. Jag hade bokat in hovslagaren den här veckan eftersom jag tänkte att Stora syrran då var ledig från skolan, det är hon som brukar sköta det där. Men nu har syrran åkt till Stockholm så det blir jag som får fånga in hästar också. Ibland kan de där rackarna vara lite svåra att få tag i men de måste anse att jag är helt ofarlig, helt inkapabel, för de låter sig fångas med en gång av mig. Den stora vita, som brukar krångla mest, står alldeles stilla då jag sätter på henne grimman. Förresten, hur blev två hästar plötsligt fem? Hemmansägaren, som nu är klar i lammhuset, kommer och löser av mig.

Jo, det är hög tid att börja med krönikan men vi måste ju äta något också. Dessutom har vi extrabarn hos oss och då kan man ju inte strunta i maten hursomhelst. Vi hinner inte laga något så jag kör upp på Hemse och köper några portioner stekt fisk samt pizzor till barnen. Jag hade tänkt laga något av de gamla utslagstackorna vi slaktade i höstas men jag hinner inte. Det får bli när Stora syrran kommer hem. Hon tycker det är bra att vi äter gamla, uttjänta tackor. De gamla trotjänarinnorna slipper lämna gården plus att man äter något som, så att säga, har gjort stor nytta innan det blev mat. Man får nästan inget betalt alls för tackorna om man skickar dem till slakteriet heller. Konstigt för tackkött är jättegott. Dillkött på tacka är något av våra barns favoriträtt. Måste skriva om det där någon gång.

Jo, nu ska jag sätta mig på kontoret och börja med krönikan men jag ska bara hjälpa de andra igång med att gasbrandsvaccinera tackorna först.

Jag drar upp vaccin och Eva hjälper till att hålla tackan som ska sprutas.

Hur det är så är det lite pill med att dra upp vaccinet och så måste man injicera det på rätt ställe. Tackorna är så stora och tunga att hålla så jag bestämmer mig för att stanna i lammhuset och hjälpa till med vaccineringen. Även om jag nu hade avsatt den här dagen för att skriva en krönika så får man slå emellan med lite annat ibland.

/ Mien Niklasson

Tack Eva för all hjälp!

One Response to “Mejl från gården 2013-03-02”

  1. Per-Olof Says:

    Dillkött på tacka, det är ju en delikatess!

Leave a Reply