Mejl från Gården

Lamningen är i princip över! Efter en väldigt intensiv månad så har vi börjat tömma lammhuset och köra ut på bete och allting lättar lite. Då, när man slappnar av lite, så kommer en dunderförkylning som ett brev på posten så idag ska jag faktiskt vara hemma från jobbet och ta hand om mig själv. Inte kul att sitta i katedern och snörvla och nysa över sina stackars deltagare. Jag har dessutom väldigt ont i ett öra så det blir nog en tur till VC också tyvärr.

Lamning 2014:

10 % av alla tackor har fått trillingar.

Nästan alla, 96 %, är dräktiga.

Hittills så har jag endast två napplamm och de är deltidsnapplamm, har mammor men mammorna har för lite mjölk.

Flera tackor har stött bort ungar men vi har fått dem att ta ungarna igen med adoptionsgrind och adoptionssprej.

Lamningen var väldigt koncentrerad i år, de flesta lammade inom loppet av en vecka. (Därför har jag inte bloggat för det har varit dygnetruntfokus på lammhuset. Och skoljobbet förstås som alltid kommer först!)

Väldigt få lammungar har dött, kanske tre stycken. En blev ihjältrampad av tackan, en dränkte sig i en vattenhink etc. Just inga svagisar ännu.

Vi har fått ovanligt många lammungar i år.

Nästan inga fellägen alls. Lammungarna har inte varit så stora men i gengäld har de kommit ut lätt. De har varit små och pigga.

Nu har vi kanske en handfull tackor kvar som ska lamma. Vi är väldigt nyfikna på om de är betäckta med vår nyinköpta efterbetäckare, suffolkbaggen Bond!

När det var som trängst i lammhuset fick vi ta till alla möjliga knep. Trillingmammorna fick bo i vedförrådet i en box byggd av morotslådor och gamla dörrar. Där har vi kunnat ge tackorna och trillingarna extra kraftfoder. I går blev dock boxen för tråkig för alla små nyfikna trillingar så nu är de utkörda på bete.

Ungdomarna har varit schysta och hjälpt till så mycket de kunnat på helgerna.

Yngste sonen är väl kanske inte så behjälplig.

Men ibland så!

Nu längtar jag efter att få motionera. Städa. Skura. Rensa. Röja. Tvätta. Njuta av våren. Och laga klok mat. För vem ska laga mat när alla är ute och jobbar med lammen? Det har blivit väldigt mycket ärtsoppa. Väldigt mycket ägg i olika former. Makrill på burk. Och andra räddare i nöden.

Men vi får ändå vara väldigt, väldigt nöjda med årets lamning. Nu gäller det att hålla i det här och se till att ungarna växer!

/ Mien

This entry was posted on fredag, april 25th, 2014 at 8:59 f m and is filed under Blogganden. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.